Etikettarkiv: John Ajvide Lindqvist

En fantastisk historia om en bilds betydelse…

7webb

Vi har haft ambassadörsutbildning idag i Webbstjärnan, otroligt roligt, givande och spännande! Som alltid! En av pedagogerna, frågar mig om flickr, hon kan inte logga in längre via Google, eftersom Flickr (Yahoo) har tagit bort den kopplingen. Och frågar mig hur hon ska göra 🙂

Jag säger att jag tror att alla som har ett konto på flickr, också har ett Yahoo-konto och via det kan hon logga in… frågan är bara vilket Yahoo-kontonamn hon har. Vi står framför min dator och försöker klura ut det när hon säger:

-När jag ändå har dig här så måste jag säga det till det: Jag tycker om dina Star Wars bilder.

Jag ler (åtminstone tror jag det) och säger tack! Sedan fortsätter hon, du vet jag är här pågrund av en av dina bilder. Och berättelsen är den att hon letade på flickr efter en bild som illustrerade perspektiv och hittade en som jag tagit på rälsen, med en lego-gubbe som går från kameran. Och den gjorde henne så nyfiken på vem jag var, och via mig hittade hon Webbstjärnan och sedan stod hon här på Ambassdörsutbildning i Stockholm…

När jag tänker på hennes berättelse häpnar jag, och tänker på min om John Ajvide Lindqvist och tänker på vilken roll små obetydliga saker som Blackeberg eller en lego-gubbe på ett räls kan ha. Stort tack för att du berättade 🙂

Slutet på ”att besöka en roman”

Mitt liv har ändrats en del på två år, och som jag brukar berätta berättelsen så börjar den med John Ajvide Lindqvists roman Låt den rätte komma in. Jag läste romanen och insåg att det är en otroligt fin och underbar skildring av Blackeberg som förort, av de som bor där, av allt det som jag förknippar med förorten, som jag älskar. Tillsammans med min dåvarande tvåa gjorde jag ett svenskprojekt som kom att heta: ”att besöka en roman”. Deras romanläsning skulle resultera ibland annat tio webbplatser om romanen Låt den rätte komma in, om Blackeberg och om John Ajvide Lindqvist.

Länge har jag närt en dröm om att få berätta för John Ajvide Lindqvist vilken betydelse hans roman fick för mitt och mina elevers skolarbete. Att hans roman fick oss att ta steget och publicera skolarbete på nätet.

Länge, väldigt länge, närde jag också en annan dröm om att jag skulle uppbåda allt mitt mod, all min kraft och skriva ett mejl, ett brev och berätta om vårt projekt om vad vi gjorde med hans roman. Att vi gjorde stadsvandringar utifrån den, att vi gjorde webbplatser om den, att det fanns föräldrar i Blackeberg som pga av våra webbplatser inte ville låta sina barn börja Blackebergsskolan eftersom det förekom så grov mobbing där. Den föräldern hade läst det på nätet (i en av mina elevbloggar).

Jag tänkte länge skriva, i hopp om att få ett svar, men kom aldrig till skott, vågade inte, tänkte att jag kommer bli så besviken när han säger att han inte kände till det, men ska läsa, och sedan skulle jag inte få ytterligare svar. Sedan var väl inte mina elevers projekt så märkvärdiga i sig, de var ”vanliga” webbplatser om en roman. Om en plats om Blackeberg, och om en fantastisk författare, men för oss i klass S1-S2-S3Enskilda Gymnasiet 2007- 2010 var de livsavgörande, men för en besökare är de ganska beiga.

Idag gick jag förbi Ordfronts förlag på Bokmässan i hopp om att hitta en present, och där står Ajvide Lindqvists senaste roman Lilla Stjärna när jag ser det  bestämmer jag mig för att fråga:

kommer John Ajvide Linqvist till er monter, för jag vill berätta att han har förändrat mitt liv.

13.10

svarar hon bakom kassan, och jag går tillbaka till .SE:s monter och tänker jag ska ta mig i kragen, vara modig, vara mer modig än jag egentligen vågar och berätta för John Ajvide Lindqvist om mina elevers sajter, om att hans roman förändrat mitt liv, gjort att jag blivit en bloggare, en twittrare, en projektledare, en som jobbar med internet i skolan.

13.10 tar jag mig igenom myllret på bokmässan, men Ordfronts monter är full, fylld med fantaster och jag kan knappt se honom, knappt höra, så jag kommer inte komma fram, kommer inte komma till tals med författaren som alla vi som står där beundrar så. Jag går misströstande därifrån och tänker jag får skriva en bloggpost och berätta hur John Ajvide Lindqvists roman har påverkat mitt liv. Jag får berätta i mitt eget forum, på min egen plattform, sedan kan jag kanske mejla det till honom också, så har jag berättat det.  Berättelsen får ett slut. Jag bestämmer mig så gör jag.

Bokmässan 2010

Eftermiddagen går och jag blir intervjuad av Wikipedia om källkritik, stolt och varm bestämmer jag mig för att ta en kopp kaffe innan jag beger mig till hem till Stockholm (ledsen Mathias jag glömde bort mitt löfte till dig, du har en kaffe innestående på mig). Jag går upp till speakers lounch, sätter mig ner och pratar med några bekanta, och vem kommer då in, om inte John Ajvide Lindqvist. Plötsligt har jag bara en sak för ögonen och det är att säga som det är, att störa och berätta. Det är så uschligt tramsigt, men jag ser det som min möjlighet, att få berätta om S2:s sajter, om vårt projekt: http://attbesokaenroman.se

Så jag stegar fram säger som det är:

Jag vill bara berätta att du förändrade mitt liv. Jag förstå att du inte vet det, men jag vill ändå berätta att mina elever har gjort 10 webbplatser om din roman Låt den rätte komma in.

Med lugn stämma säger han då:

Jo jag vet, jag har läst några av dem. Det är de som heter ”attbesokaenroman.se”.

Jag står mållös en halv sekund, inser att han sa projektnamnet. Projektnamnet, som ingen kommer ihåg, det betyder bara en sak: Han vet, han har läst och har tagit del av mina elevers arbeten.

Åh, vad jag önskar att det var måndag igen, en vanlig skolmåndag så att jag skulle ta mig till skolan och komma in i mitt klassrum med mina elever i bänkarna så jag kunde få berätta, men det går inte för de har tagit studenten, jag är tjänstledig. Men jag är så himla stolt för deras arbete och jag önskar att jag fick dela det med dem, så jag gör det så här.

Jag har något jag vill berätta:

Jag träffade John Ajvide Lindqvist i lördags och han har läst era sajter. HAN känner till vårt projekt ”att besöka en roman”.

Jag måste bara få berätta vad han sa: När jag berättade att ni funderade mycket om romanens huvudkaraktär Oskar egentligen är John Ajvide Lindqvist. Och då berättade HAN att de har en sak gemensamt, Oskar bor nämligen i samma lägenhet som John Ajvide Lindqvist växte upp i, så när ni stod där på Ibsengatan och pekade ut fönstret där Oskar bor, med hjälp av romanen så var det just där John Ajvide Lindqvist växte upp.

Tänk er…

I livet är källkritik nödvändigt

Läser Anette Holmqvists gästinlägg Källkritik i Wikipedias tidevarv på Wikimedia Sveriges blogg, i vilket Anette visar på vikten av att vi i skolan aktivt arbetar med källkritik.

Anette skriver kort om ett av mina webbprojekt, vars syfte delvis var att på ett trovärdigt och seriöst sätt presentera en roman och en stadsdel i Stockholm på webben.  Så här beskriver Anette projektet ”att besöka en roman”

Kristina Alexanderson på Enskilda gymnasiet i Stockholm vände på steken och provade det som jag kallar ”omvänd källkritik”. Istället för att ”bara” låta elever läsa och kritiskt granska andras texter, fick de själva bygga upp en blogg utifrån källkritiska kriterier. Eleverna fick ställa frågor som:

  • ”Hur gör jag mina egna texter trovärdiga?”
  • ”Hur gör vi för att få vår egen blogg att hålla för en källkritisk granskning?”
  • ”Hur skriver vi en källförteckning, en länklista?

I arbetet med bloggen fick eleverna självständigt välja sina källor, det fanns till exempel inga förbud mot att använda Wikipedia.

Jag kan bara instämma i det Anette säger och anser att det är viktigt att eleverna lär sig ifrågasätta källor utifrån sina kunskaper i ett specifik ämne. Men det är lika viktigt att vi lär våra elever hur man skapar material ”webbplatser” i mitt fall som är trovärdiga och seriösa.

I arbetet med elevernas webbplatser skapade de trovärdighet genom att först granska det material som de använde, för att sedan fundera kring hur de skulle kunna presentera sitt skolarbete trovärdigt utifrån frågor som:

  • Varför ska vi använda källor?
  • Varför ska vi berätta vilka vi är som står bakom sajten?
  • Varför måste vi ha ett tydligt syfte?
  • etc.

Alltför att mina elever skulle skapa trovärdiga sajter om Blackeberg och Låt den rätte komma in.

Ett inlägg som fick mig att le

Jag tänker alltid att alla ser på mig att jag är en nybörjare, en som trevar mig fram i nätdjungeln. En som aldrig trodde att hon skulle vilja göra ett digitalt avtryck, en person som var stolt över att det inte fanns massor med skrot att hitta, om du googlade hennes namn.

En som njöt av att konsumera nätet, tjänsterna…

Men jag och Facebook, jag och twitter, jag och bloggar. Det var inget för mig, inget som jag ville vara. Hade nog inte varit det heller om inte det varit för Blackeberg, John Ajvide Lindqvist och Låt den rätte komma in, naturligtvis spelade S2 (min klass) en viktigt roll, och Webbstjärnan.

Men viktigaste var ändå målet, som var så klart, så tydligt. Det var nog målet som gjorde det möjligt. Drömmen om att frälsa världen, och få den att inse att det finns bara en förort värd namnet och det är Blackeberg, och den skildrar John Ajvide Lindqvist med sån kärlek, att alla kommer att inse att grejen med romanen Låt den rätte komma, är just Blackeberg.

Så blev det kanske inte, men…

Jag läste Cecilias inlägg Att vara online om intryck och avtryck, och insåg att jag vill säga precis som hon:

Till alla de som är tveksamma till att använda webbens alla möjligheter men ändå vill och är nyfikna så vill jag härmed uppmuntra alla er till att pröva på! Det finns inget att förlora utan en massa möjligheter, kunskaper och kontakter att få ta del.

Om du tvekar tycker jag att du ska våga pröva, börja i det lilla med att lyssna, titta, iaktta, ta del och gör avtryck och få intryck.