Etikettarkiv: källkritik

Kan vi överhuvudtaget vara källkritiska, när allt vi vill tror är ”sant”? #blogg100

För inte så länge sedan blev jag intervjuad av en tidning kring källkritik och frågan kom i förbigående: Förmår vi överhuvudtaget att vara källkritiska?

Jag vill tro det, men sedan ser jag människor i min närhet och troligen jag själv också dela saker som kan inte stämmer alls vid en närmare granskning. Ibland undrar jag hur ”vi” tänker, men kanske är det så att allt som vi vill tro på är sant det dela vi gärna vidare. Saker som stämmer överens med vår världsbild, våra kunskaper, våra erfarenheter vill vi att andra som inte delar vår världsbild, våra insikter ska ta del av, för dessa fakta, bevis och upplevelser är argument för att vår världsbild är den enda sanna och rätt. Men tänk om det inte är så.

Hur medvetandegörs vi om våra ideal och hur de styr vår världsbild, i synnerhet i ett medium där algoritmer styr och ser till att vi får mer information om det vi redan tycker, det vi redan gillar, är intresserade av, det som vi delar vidare. Hur förmår vi att vara källkritiska, och vad krävs, eller snarare vilka kunskaper krävs för att vi ska kunna se utanför våra bubblor.

Källkritiska övningar till internetguiden ”Källkritik på Internet” #blogg100

Vi pratar ständigt om vikten att vara källkritisk, att öva denna färdighet. På Internet är det inte alltid så lätt att vet vem som står bakom en källa, vilket syftet är och om, eller när man ska dela vidare. Vi vill vara hjälpsamma, vi vill sprida information som kan vara till nytta för andra, som är roligt, underhållande och allt annat, men vem kan man lita på?

Är är den ”rara” filmen det vi vill tro att den utger sig för att vara eller är den något annat, och hur vet man skillnaden? Hur vet man egentligen vem som ligger bakom all information som förekommer på nätet? I det allmänna samtalet sägs det när vi alla är publicister så har vi också alla ett ansvar för vilken information vi sprider, men för att vi ska kunna axla det ansvaret behöver vi kunskaper.

.SE har gett ut en guide som heter Källkritik på Internet, som kan vara en startpunkt för att lära sig mer om hur internet fungerar samt hur källkritik på internet fungerar. Till min guide om källkritik har vi gjort övningar för lärare så att lärare tillsammans med sina elever kan närma sig och arbeta med källkritiska uppgifter och frågor. Övningarna hade fått några år på nacken så därför valde vi att uppdatera dem. Så kolla in.

Till guiden källkritik på Internet har vi också en infografik, som man kan ladda ner och ha som stöd när man ska ställa källkritiska frågor till information som man tar del av på nätet.

Vem kan man lita på när alla luras… #blogg100

jag är så förtjust i att filmen som förförde så många av oss var en reklamkampanj, vad trodde vi? Hur presenterades den, och visst är den rar. Den är till och med vacker. Men vad händer med oss när vi förstå att allt de ville var att lura oss, att marknadsföra deras varumärke, var det jeans?

)

Ja, vem kan vi lita på. Jag tänker att nästa gång jag förförs av något vackert, rart eller tilltalande så kommer cynikern i mig bara tänka att det är någon som vill marknadsföra något, genom att använda mig som ett led i sin kampanj.

Kolla in Kobra – så får du lite fler perspektiv.

Första hjälpen för den källkritiske på Internet! #blogg100

Källkritik är något som vi ofta pratar om när det kommer till att använda Internet. Det är en färdighet som är viktig och som alla behöver använda och många av oss behöver tänka kring hur vi värderar källor och vilka frågor som vi ska ställa.

För att hjälpa er har vi på Webbstjärnan tagit fram en ”infografik” som kan fungera som första hjälpen för den som vill och ska göra en källkritisk analys. Naturligvis är den tillgänglig under Creative Commons Erkännande – Dela lika. Fri att bearbeta, fri att sprida, ladda ner och sätta upp i klassrummet.

forsta-hjalpen-infografik

Om man vill få mer kött på bena rekommenderar jag att man laddar ner .SE:s internetguide Källkritik på Internet, som jag är författare till ;)

Vi har utgått från de frågor som vi bör ställa om källor, som vilken sorts källa det handlar, vem som står bakom den och om det är en person eller en organisation. Det är ett frågebatteri, men för att du ska göra analysen måste du ta ställning till alla svar och fundera på hur källan fungerar för den uppgift som du har att lösa.

Att förbättra en källa för att imponera på fröken!

I julhelgen har ett av barnen haft en uppgift som innebär att att hen ska arbeta med ett av Sveriges landskap. Arbetet handlar om att söka information och fakta om landskapet i fråga. En klassisk uppgift, som jag tror att alla barn fått.  I arbetet med landskapet har hen varit osäker på om hen arbetar med rätt landskap, det finns ju flera som slutar på ”land”. Och i osäkerheten kring om han arbetar med rätt uppgift, eller inte, så skrattar jag och säger till honom:

-Men om det är fel landskap, så kan vi ju bara byta namnet på Uppland mot Sörmland och sedan berättar du samma fakta som du hittat, och om läraren kommer på dig, så kan du bara säga: Äsch jag ville bara pröva dig, och se om du hängde med.

Jag är väl medveten om att barnet, som är samvetsgrann och tar sina skolarbeten på allvar aldrig skulle göra så, dvs lura klassen, fröken, eller ens drömma om att sätta läraren på plats. Så vi skrattar åt påhittet, och så berättar hen följande historia om ett annat skolarbete som hen gjort tillsammans med några klasskamrater.

DE skulle arbeta med svenska djur, och hade fått hare som arbetsområde. Du som är insatt i harar vet att i Sverige har vi har fälthare och skogshare. Men det finns även andra arter av harar, som snöskoharen, som lever i Nordamerika. Och eftersom gruppen bestod av flera elever och alla ville ha något spännande att berätta om, så valde de att även berätta om Snöskoharen, som inte tillhör den svenska faunan, alltså inte är relevant för uppgiften. Men för att få bidra och berätta om Snöskoharen så hittar de på en utbredning för den nya svenska arten snöskohare – och deras lösning på uppgiften var att snöskoharens utbredning är att den först  kom att finnas ” i Skåne och sedan i nästan hela Sverige”.

Historien om Snöskoharen och det kreativa sättet att få berätta allt om olika hararter, imponerar på mig, men samtidigt måste jag undra: Vad tänkte läraren? Reagerade hon på den nya svenska har-arten? Jag tänker att detta hade varit ett ypperligt tillfälle att prata kring källor, hur man kan hantera källor, samt vad uppgiften hade för syfte och funktion. Varför skulle de undersöka den svenska faunan, varför ingick inte Snöskoharen i uppgiften? Alla dessa frågor hade varit relevanta och intressanta att prata om.

Vad gillar du, vill du göra du reklam för det du gillar?

Vad gillar du och hur används dina gillanden på Facebook?

Facebooks har en ny integritetspolicy på G, eller om den är genomförd osäker på vilket. Den nya integritetpolicy innebär att Facebook kan skapa annonser och använda min profilbild och mitt namn som utgångspunkt för reklam.

Jag läste om det förra veckan i samband med att den diskuteras och det pratades om att den skulle senareläggas. Men de nya integritetsinställningarna kommer att innebär att:

Once updated, the policy will make it clear when users have given Facebook blanket permission to use their likenesses, names and personal information to endorse products and services. (BBC News Call to stop Facebooks privacy policy change)

Jag som är lite tveksam till vad mitt namn ska användas till, tänker att det kanske kommer att se ut som det gjorde ikväll på min Facebook-vägg där en väns namn och bild förekom i samband med följande annons:

Skärmavbild 2013-09-12 kl. 20.20.19

Jag tänkte att jag måste se över vad jag gillat så att jag verkligen tycker att de varumärkena ska få använda mitt namn och min bild för marknadsföring och då upptäcker jag att jag inte kan få en överblick på vad jag egentligen har gillat. Det var så lätt att lägga till, men hur gör jag för att ta bort, för att titta igenom… förvirrad gav jag upp och skrev denna bloggpost istället.

Jag förstår att det kan vara lockande för varumärken att köpa ”reklam” genom att använda sina sina fans ”gillanden”, men vill inte varumärken/produkter/tjänster att de som är ”fans” ska sprida och visa sitt gillande öppet, frivilligt… med Facebooks nya integritetspolicy blir det oklart…

Film som leker med perspektiv – en utgångspunkt för att prata källkritik

Hur lär vi oss att titta kritiskt på bilder? Eller fotografier? Jag tror att ett sätt att lära sig är genom att få kunskap, får förståelse för hur bilder skapas. Genom att själva göra bilder, genom att titta på andras bilder prata om hur de gör och inte gör samt varför och vilken effekt de vill uppnå.

I det lilla klippet nedan kan man tydligt se hur en bild kan ge en felaktig bild av verkligheten och hur perspektiv ljuger om tingens stolek och att kameran, perspektivet, linsen och fotografens syfte styr hur vi ser på bilden.

Tänker att filmen kan vara användbar för andra än bara de som är fotografiskt intresserade utan även de som vill titta kritiskt på hur verkligheten skildras.

Källkritik och Internet – hur gör man?

I nedanstående TED-talk framgår det tydligt svårigheterna med källkritik på Internet. Markham Nolan beskriver tydligt svårigheterna när han säger:

By the end of this talk, there will be 864 more hours of video on YouTube and 2.5 million more photos on Facebook and Instagram. So how do we sort through the deluge?

Mängden information i sociala medier är enorm, men hur går man tillväga för att skilja fiktion från fakta? Han beskriver och tydliggör hur ett källkritiskt arbete kan gå till. Viktigt att söka efter källan. Att de är ett kolloborativt arbete, som sker i grupp, genom att jämföra, genom att söka kunskap, genom att ställa frågor, genom att vara nyfiken.

Du kan hitta mer information om de historier som Markham pratar om på Storyful. Historien om Florida Fireball finns även där med en länk till Youtube-klippet, med stormen i Florida. Det kan vara ett användbart tips i undervisningen kring hur arbetet med källkritik går till.

Jag gillar slutet på TED-talket där algoritmerna ställs mot sanningen…

“Algorithms are rules; they’re binary. [But] truth is never binary. Truth is a value.”

Granska statistiken – en av lärdomarna från Almedalen

Några av mina intryck från Almedalen är stämmer överens med Erik Wagners som han sammanfattar bra i sitt inlägg Mina heta tips till alla seminarieansvariga! Jag håller med om att: Det har varit många paneler, mycket kändisar som moderatorer som inte alltid varit så pålästa på det ämne som skulle diskuteras.

Men det fanns också seminarier som Westanders Åtta av tio kommer älska det här seminariet, som var rena lektionen i källkritik. Att alla som tar del av statistik i medier behöver ställa frågor som:

  • vem är beställaren
  • hur ställs frågorna
  • i vilken ordning ställdes frågorna?
  • hur formulerades frågorna?
  • var, hur och varför genomfördes undersökningen

I seminariet påmindes vi om att statistik bär rubriker. Statistik är lätt att använda. Men som mediekonsument behöver du vara kritisk, och ställa begåvade frågor kring de siffror som presenteras i media, eller på Internet i olika infografics.

Infografics är ytterst bara ett enkelt och lättsmält sätt presentera statisk. Snyggt och tilltalande, lite ögongodis. Vi behöver fortfarande ställa alla frågor som handlar om vem som är beställaren och varför undersökningen, eller infograficen skapades. Det var ett seminarium kring PR-effekten med statiskt som verktyg men i mina öron blev det en lektion i källkritik.

Källkritik på Internet – en ny Internetguide

Den är ute!!!! #ftw
Du kan läsa den online!
Du kan beställa den!
Du kan ladda ner den!
Du kan bearbeta den (texten är under CC (by))!
Du kanske kan lära dig lite genom att läsa den.
Du kan göra övningar i källkritik på Webbstjärnan (för skolan).
Du kan dessutom ladda ner övningar kopplade till guiden skapade speciellt för lärare som vill arbeta med källkritik i skolan.

Läs min guide Källkritik på Internet.