Etikettarkiv: källor

Att förbättra en källa för att imponera på fröken!

I julhelgen har ett av barnen haft en uppgift som innebär att att hen ska arbeta med ett av Sveriges landskap. Arbetet handlar om att söka information och fakta om landskapet i fråga. En klassisk uppgift, som jag tror att alla barn fått.  I arbetet med landskapet har hen varit osäker på om hen arbetar med rätt landskap, det finns ju flera som slutar på ”land”. Och i osäkerheten kring om han arbetar med rätt uppgift, eller inte, så skrattar jag och säger till honom:

-Men om det är fel landskap, så kan vi ju bara byta namnet på Uppland mot Sörmland och sedan berättar du samma fakta som du hittat, och om läraren kommer på dig, så kan du bara säga: Äsch jag ville bara pröva dig, och se om du hängde med.

Jag är väl medveten om att barnet, som är samvetsgrann och tar sina skolarbeten på allvar aldrig skulle göra så, dvs lura klassen, fröken, eller ens drömma om att sätta läraren på plats. Så vi skrattar åt påhittet, och så berättar hen följande historia om ett annat skolarbete som hen gjort tillsammans med några klasskamrater.

DE skulle arbeta med svenska djur, och hade fått hare som arbetsområde. Du som är insatt i harar vet att i Sverige har vi har fälthare och skogshare. Men det finns även andra arter av harar, som snöskoharen, som lever i Nordamerika. Och eftersom gruppen bestod av flera elever och alla ville ha något spännande att berätta om, så valde de att även berätta om Snöskoharen, som inte tillhör den svenska faunan, alltså inte är relevant för uppgiften. Men för att få bidra och berätta om Snöskoharen så hittar de på en utbredning för den nya svenska arten snöskohare – och deras lösning på uppgiften var att snöskoharens utbredning är att den först  kom att finnas ” i Skåne och sedan i nästan hela Sverige”.

Historien om Snöskoharen och det kreativa sättet att få berätta allt om olika hararter, imponerar på mig, men samtidigt måste jag undra: Vad tänkte läraren? Reagerade hon på den nya svenska har-arten? Jag tänker att detta hade varit ett ypperligt tillfälle att prata kring källor, hur man kan hantera källor, samt vad uppgiften hade för syfte och funktion. Varför skulle de undersöka den svenska faunan, varför ingick inte Snöskoharen i uppgiften? Alla dessa frågor hade varit relevanta och intressanta att prata om.

Källkritik och Internet – hur gör man?

I nedanstående TED-talk framgår det tydligt svårigheterna med källkritik på Internet. Markham Nolan beskriver tydligt svårigheterna när han säger:

By the end of this talk, there will be 864 more hours of video on YouTube and 2.5 million more photos on Facebook and Instagram. So how do we sort through the deluge?

Mängden information i sociala medier är enorm, men hur går man tillväga för att skilja fiktion från fakta? Han beskriver och tydliggör hur ett källkritiskt arbete kan gå till. Viktigt att söka efter källan. Att de är ett kolloborativt arbete, som sker i grupp, genom att jämföra, genom att söka kunskap, genom att ställa frågor, genom att vara nyfiken.

Du kan hitta mer information om de historier som Markham pratar om på Storyful. Historien om Florida Fireball finns även där med en länk till Youtube-klippet, med stormen i Florida. Det kan vara ett användbart tips i undervisningen kring hur arbetet med källkritik går till.

Jag gillar slutet på TED-talket där algoritmerna ställs mot sanningen…

“Algorithms are rules; they’re binary. [But] truth is never binary. Truth is a value.”

Några korta reflektioner kring plagiat och undervisningens syfte

Jag har varit i Sundsvall och pratat om källor, källkritik och Internet för en grupp gymnasielärare. Det är alltid spännande att stanna av och fundera. Idag har mina tankar fastnat kring att hanterar plagiat, och jag vet att det är fel, fult och hemskt att plagiera. Men lättheten i att ”kopiera” gör det till en utmaning. Vad kan vi lära av att härma? Frågan är om vi kan lära utan att kopiera? Utan att härma? Utan att göra lika som de vi beundrar?

Hur ska man förhålla sig att elever plagierar, eller bara klipper och klistrar ihop sitt skolarbete med hjälp av andras arbete, utan att ange de källor som de använder? Kan elever lär sig något på det?

Lite har jag tänkt att Olof Sundins sentens om Wikipedia:

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snararefel på frågan!

Jag har tänkt mycket om svaret på min uppgift redan finns på Internet, skrivet av någon annan kanske det är viktigare att uppgiften handlar om lära sig hitta svaret, eller för mig att formulera en fråga som gör att mina elever kan använda andras svar, andras lösningar för att själva växa, lära sig, få insikter och kunskaper. Allt skapande bygger på andras skapande. Vi lär oss genom att plagiera, härma, bygga vidare på andras idéer. Det är så lärande går till.

Jag tror inte att kraven på eleverna kan vara att de ska skapa allt själva utan att de ska kunna använda andras material och tydligt redogöra för hur de använder andras idéer, material och vara tydliga med vad de själva bidrar med eller inte.

Lärare imponerar på mig, om och om igen…

Jag har lyckan att få arbeta med något som jag tycker är spännande, utmanande och roligt. Jag får vara med och se hur elever tillsammans med sina lärare använder Internet i sin undervisning, för att presentera sitt skolarbete.

Internet är en så naturlig del av vår vardag, och ändå är det så mycket som vi kanske inte tänkt på. Jag vet att många av de lärare som deltar i Webbstjärnan får arbeta mycket med frågor som rör källor och upphovsrätten. Vi får ofta frågor om Creative Commons kommer också, som i söndags då Anki Demred efterlyste en enkel förklaring av villkoren och licenserna för hennes elever.

Ankis elever bloggar om sitt NO-arbete på bloggen i vår kikare, en underbar klassblogg. Det härligaste med Internet är att jag som inte är i skolan kan se hur eleverna arbetar, vad de gör och vad de funderar kring.

I inlägget om Pärluggan står det:

Pärlugglan är 24-26 cm lång. Den är brun på åvansidan och vita prikar på axlarna den har gula ögon. Den äter sorkar, små dägg djur och små fåglaar.

 

Jag har läst på wikipedia.se.

 

Jag njuter av att eleven angett källan, och i samband med bilden anges upphovsmannen med en länk till dennes flickr-ström. Det är så stort och härligt, att se elever som lär sig hur de ska förhålla sig till källor och andras material. Genom deras arbete lär de sig vikten av att berätta om källan, och förväntar sig samma respekt tillbaka.

Varför berättar spam-mejlen vem som är avsändaren?

De dyker säkert upp i din mejlbox också, mejlen som vill att du ska ställa upp med att länka till någon webbtjänst, eller de som vill lägga din blogg i sin länklista. Jag får dem med jämna mellanrum, som idag. Då jag fick ett mejl från Andreas som ska starta en ny webbplats.

Hej Kristina
Jag är på väg att starta upp en hemsida av bloggar om skolan. Det kommer bli en flödessida av intressanta bloggar.
Anledningen till detta är att jag själv skulle vilja ha en sida som samlar alla bloggflöden så att man snabbt får en överblick över vad som har skrivits i bloggvärlden.
Dessutom är det kul att samla alla duktiga bloggare och lyfta fram dem.
Jag skulle så klart vilja ha med din blogg i flödet och gärna en bild av dig också.
Hör av dig om du tycker detta är ok. Vill du får du gärna skicka med en bild som du skulle vilja ha med.

Mvh Andreas

Hur ska jag förhålla mig till det här? Roligt att du gillar min blogg :) Roligt att du ska skapa en ny webbtjänst med rss-flöden kring skolbloggar :) Bra för det kan behövas! Men, men vem är du? Varför presenterar du dig inte? Varför berättar du inte mer om dig själv? Och varförska jag ska bidra till din idé, med min trovärdighet, med min bild?

Det är väl A och O att presentera sig själv. Det vet ju till och med spam-mejlen som inleds med en tydlig presentation likt den här:

My name is William Colgate,an Executive of ExxonMobil with a private brief from the company to Re-profile funds amounting to US$12.2M in your name.

De försöker i alla fall bygga upp en trovärdighet.

I Webbstjärnan arbetar vi förtvivlat med att försöka få elever att förstå att de ska presentera sig själva på en om-sida, att de ska bygga upp sitt ethos, sin karaktär så att en besökare, en läsare kan ta ställning till deras trovärdighet och syftet med det innehåll som de presenterar på webben. Jag brukar säga att det är en grundläggande om du ska få någon att ta dig på allvar.

Jo, jag googlade på epost-adressen och jag googlade på url-en som fanns angiven i ämnesraden. Vilket i sig skapade nya frågor, och jag tror att jag vet vem Andreas är. Det gör dock inte förfrågan tydligare, eller ens mer trovärdig.

En podcast om behovet av en kritisk blick på Google

Google, vår allas ingång till information på nätet. En självklarhet som vi kan behöva diskutera, förhålla oss kritiska till samt ta ställning till. Jag har just lyssnat på en intressant podcast med en intervju av författaren till boken Googlization of everything. Siva Vaidhyanathan (författaren till boken) menar att vi behöver se på Google med kritiska ögon, och se företaget för vad det är och för vad det gör.

Själv fick jag många tankar kring hur Googles sökmotor fungerar och de problem som sökmotorn skapar genom det sätt den fungerar.I podcasten pratar de också om att Googles sökresultat är individualiserade utifrån ditt sökbeteende och dina tidigare sökningar. Att Googles sökresultat är alltför bekväma. De hjälper oss när vi ska kunna köpa rätt skor, men att vi borde vara mer kritiska mot dem när vi använder sökmotorn för lärande.

Gör vi det? Lär vi våra elever att göra det? Har du lärt dig det?

Visste du att Googles sökresultat är resultatet av ditt tidigare sökbeteende, av den information som google samlar om dig och andras som söker på liknande sökord. Resultatet av vårt beteende på nätet. Det är ju grymt och bra för det ger oss bra resultat, men vi behöver också förhålla oss kritiskt till dem. Siva Vaidhyanathan menar att vi behöver förhålla oss till sökresultaten. Att det kan vara bra att jämföra sökresultaten i Google med de som du får i en annan sökmotor då du ska undersöka ett komplext ämne, och sist men inte minst viktigt att det är en god idé att söka professionell hjälp när man ska söka källor för mer komplexa ämnen. Då är biblioteket och bibliotekarien fortfarande den bästa utgångspunkten för att hitta relevanta och trovärdiga källor.

Mer om Googles individualiserade sökfunktioner kan du ta del av i följande TED-talk om Filter Bubble och tankar kring det diskuterar även min kollega Lennart Bonnevie i inlägget fördummande filtrering. Kolla även in Eli Parisers blogg The Filter bubble

WikiPedia och källkritiken

I'm afraid of the droids we're looking for av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

I några dagar har jag suttit och funderat kring WikiPedia som källa, varför den väcker så mycket åsikter, tankar och föreställningar. Varför är WikiPedia kontroversiell? (om det nu är sant).

Jag återkommer till Amy Bruckmans inlägg Should you belive WikiPedia? Ett grymt inlägg som visar vikten av att vi som ska granska WikiPedia behöver just kunskaper om hur WikiPedia fungerar, att vi behöver titta på vilken artikel vi vill använda, om den uppdateras, om innehållet diskuteras, eller inte? Att artiklar i WikiPedia inte är enhetliga, eller ens likvärdiga, vi kan inte behandla WikiPedia som en källa utan vi måste titta på varje artikel för sig. Vi behöver titta på historik, redigeringar och ta del av diskussionen, om det finns en sådan för att vi ska kunna göra en första bedömning om vi kan använda just den här artikeln som källa, eller om vi bör söka andra, mer uppdaterad, mer granskade källor.

Amy Bruckman diskuterar vikten av att arbeta nära källan, med källan och ha kunskap om hur källan skapas i ett arbete med källkritik. Amy Bruckman skriver bland annat:

One of the things I like about Wikipedia is the fact that the articles don’t remain static. We teach a course called Theory of Knowledge at our school, where the purpose is to help kids understand “how we know things.” The fact that Wikipedia changes, and sometimes rapidly enough for a class to dissect on the moment, suggests that knowledge is not an immutable thing, that it a dynamic growing endeavor.

Sedan avslutar hon med det som gör att det är så svårt med källkritik och varför det är så svårt att lära ut, det är inte statiskt, det är inte enhetligt, och det finns inte en sanning utan många perspektiv som kan ge en bild av vad som kan vara rätt. Hon sammanfattar så här:

It’s not surprising that people are confused about whether to believe Wikipedia–the truth is complicated. I believe today we have a crisis in epistemology–no one knows what to believe any more. But it’s also a teachable moment. A moment to teach students about peer review and the importance of references and how to think critically about the reliability of everything they read.

Så låt oss se möjligheterna med källorna, och låt oss använda möjligheterna för att tänka kritiskt.

 

Checklistor och källkritik

Det är så grymt praktiskt med checklistor när man vill lära ut källkritik, men problemet är att källkritik blir att svara eller att checka av ett antal påståenden på en checklista. När du har checkat av de olika delarna har du gjort din källkritik, sedan betyder inte det att man egentligen har värderat källorna eller gjort medvetna val i de källor man valt. Å andra sidan vet jag att man behöver checklistor för att få en överskådlighet och veta hur man gör, eller vad man ska se efter.

Personligen tror jag att vi behöver arbeta mycket mer med samtal och att aktivt följa våra elever i deras arbete med källor, och källhantering. Att vi behöver vara närvarande, ställa frågor, eller träna eleverna att själva ställa frågor som varför valde jag den här träffen?

Hur tänkte jag? Vem styrde mitt val? Vad styrde mitt val? Tidsbrist eller hur jag sökte etc. Jag tror att vi behöver följa upp våra elever och deras arbete med källor, när och ingående för att vi ska kunna se deras behov och vilka val de gör samt att öka deras medvetenhet om vad som styr valen av källor på nätet samt utanför nätet. För att vi ska kunna ha ett förutsättningslöst samtal kring källor behöver vi dessutom komma bort från en känsla av att det finns ”bättre” och ”sämre” källor, valet av källa måste bero på vår uppgift och i ett arbete med källkritik handlar det om att få elever att vara medvetna om uppgiften och deras val av källor utifrån den uppgiften.

Kanske ska inte lösningen vara i fokus utan själva uppgiften och de val av källor som eleverna gör för att lösa uppgiften…

I vilket fall som helst så hittade jag en checklista som tydliggjorde vikten av vissa begrepp, som jag verkligen vill tipsa om:

__Author__
* Basics about the author – name, age, location
* Author’s level of credibility – quality of education, accomplishments, awards
* Authors background – where grew up, unusual experiences
* Author’s agenda
* Quality of text and web design

__Publisher__
* What entity helped publish it – financed it, disseminated it, hosts it
* Publisher’s background – history, associations
* Domain name – domain name ending, possible phishing, WHOIS information

__Timeliness__
* Time/date published
* Speed in which the field changes
* Possibly relevant recent developments

__Audience__
* Primary audience – age, sex, ethnicity, educational level
* Characteristics of audience – political/sexual orientation, vocation, life outlook
* Assumptions of audience – generational moods
* Size of audience

__Do Others Consider This a Valuable Resource__
* Check on Diigo, Delicious or other social bookmarking sites to see how many others consider this a credible authoritative source

Jag fastnade för många aspekter, i den här begreppslistan: författare/publicist/mottagare/vad anser andra?

Och insåg att den är bra för att ha som utgångspunkt för samtal kring källor, som t.ex min blogg är jag både författare och publicist för det mesta, men inte alltid. Jag citerar, referar och har ibland gästinlägg och då är inte jag längre författaren.

Jag är publicist i den formen att det är jag som äger domänen och betalar för att denna blogg ska finnas på nätet, men det behöver inte vara så, på t.ex. Omvärldsbloggen är Stefan Pålsson författare, men publicist är skolverket. Jag vet inte riktigt om begreppen fungerar i den digitala verkligheten men jag tycker att vi måste vara tydliga och skilja på dessa begrepp.

En checklista som är värd att spana in, för att den har en tydliga begreppsvärld som vi behöver ta med oss i arbetet med källor och källkritik både online såväl som offline.

Diskutera källan med hjälp av reklambilden

I dagens inlägg har jag tänkt ge ett enkelt tips på en bild från Spårvägsmuseet som kan vara bra utgångspunkt för många samtal kring källor, källkritik, upphovsrätt och licenser.

Bilden är publicerad på Flickr, som är en fotodelningstjänst på nätet, ett socialt medium för de som fotograferar eller de som tycker om att titta på andras bilder. På flickr finns det mycket bilder, framför allt från privatpersoner, men även institutioner och museer lägger upp delar av sina bildarkiv på flickr. Många amerikanska institutioner har konton på Flickr som t.ex Nasa, men även svenska institutioner som Riksantikvarieämbetet (RAÄ)och museer som Spårvägsmuseet, har valt att publicera delar av sina samlingar på flickr.

Bland Spårvägsmuseets bilder hittade jag bland annat följande affisch.

1-5119

1-5119 av  Spårvägsmuseet CC (by, nc)

Den är i sig ett tidsdokument och en källa som kan vara en bra startpunkt för att prata om just källor, källkritik samt hur vi ser på olika källor och deras trovärdighet. Med bilden som utgångspunkt skulle jag låta mina elever undersöka dels affischen som källa, men även Flickr som sajt. Jag skulle dock börja med att närma mig bilden av affischen och ställa frågor kring:

  • Vem är avsändare till bilden? Hur vet vi det?
  • Vilket är budskapet?
  • Varför har affischen det motivet?

Jag tycker att det är spännande att bilden föreställer en uggla och i ett samtal med elever skulle jag fråga varför har DN valt att placera ha en uggla som symbol för tidningen? Vad associerar vi med ugglan som djur? Kunskap? Klokhet? Varför väljer en tidning som DN ugglan som symbol?  Hur tror de att man såg på DN som källa när affischen publicerades? Ger affischen i sig en trovärdig bild av DN? Om så, hur? Om inte, varför?

Sedan skulle jag fråga eleverna om texten? ”DN vet mycket se själv” Vad vill DN säga med denna slogan? Skulle DN kunna göra en liknande annonskampanj idag?

Som sagt så finns det två avsändare till bilden, dels DN som tryckt upp annonsen och dels Spårvägsmuseet, som valt att digitalisera (publicera) bilden. Har dessa två avsändare samma syfte med bilden? Om inte, vad vill DN uppnå och vad vill Spårvägsmuseet uppnå? Och hur märks det?

Flickr är kanalen och den bör också tittas närmare på. Varför väljer Spårvägsmuseet Flickr som kanal? Kanske finns förklaringen i att via flickr kan Spårvägsmuseet nå många användare, många som är intresserade av bilder, fotografi, men det är värt att undersöka, vilka använder egentligen flickr? Fråga dina elever om de är aktiva på några bilddelningssajter, och om så hur de fungerar, samt varför de tror att Spårvägsmuseet valt Flickr som kanal. Ta reda på vad vi får reda på om avsändaren?

Sedan kan du tillsammans med dina elever också undersöka hur ni enligt Spårvägsmuseet får använda bilden? Så kan det vara en ingång till ett samtal kring upphovsrätt och Creative Commons.

Läs mer om Upphovsrätt och Creative Commons på på Kolla Källan

Se också Länkskafferiets lärarguide i Creative Commons