Etikettarkiv: kritiskt tänkande

Jack Werner -Är det sant…

Är det sant…

en fråga som är början på ett källkritiskt arbete, enligt Jack Werner. Och jag kan inte annat än hålla med speciellt eftersom jag har under eftermiddagen haft nöjet att hänga med Jack Werner, en av initiativtagarna till ”viralgranskaren”. Vi har gemensamt brottats med källkritik och olika perspektiv på källkritik på bokmässan. Det har varit otroligt roligt, inspirerande och givande. Jag tillstår att jag är lite ”star-strucked” av Jack 😉

Jack lyfter fram vandringssägner på nätet eller snarare i sociala medier som en bra ingång för källkritiska samtal. Dessa fantastiska historier om ”mobilskal som leder till kvarsittning”, eller ”appar som hackas av pedofiler”, borde alltid väcka frågan: är det verkligen sant? Och innan vi -jag, du eller någon annan delar vidare borde vi göra lite mer research…

Hemma vid mitt köksbord får mina barn ofta frågan: vem har sagt det? Eller vem är kompisen som sett/gjort/tagit del av det där… Och det krävs inte så mycket för att mina barn ska förstå att de historier som de tar del av ofta är för bra för att vara sanna.

Vandringshistorier har dessutom den stora fördelen att de ofta är historier som vi fascineras av, de väcker känslor och får oss att vilja veta mer…för tänk om det skulle kunna vara såsom de säger…

En annan aspekt på vandringshistorier är ju att de bygger på en lång tradition av berättande… och som sådana kan vi använda dem för att visa hur djupförankrade de är i vår litterära historia.

Det får mig att tänka på alla filmer/böcker som inleds med orden ”bygger på en sann historia” – men är det alltid sant… men det visste du väl redan 🙂

läs mer om Jacks vandringshistorier i antologin Kritiskt tänkande från Studentlittertur.

Våra redigerade liv i sociala medier borde göra oss mer källkritiska #källkritik

I sociala medier styr vi vilken bild vi vill ge av oss själva, vem vi är och vad vi står för. Vi bestämmer vilken bild vi vill ge av os själva, och många av oss ger en bild av oss själva som:

  • lyckliga
  • framgångsrika
  • vackra
  • empatiska
  • etc

Vi styr av den bild som vi ger av oss själva, och vi tar del av andra redigerade liv. Vi vet att bakom  Facebook-flödet, instagram-bilderna, tweetsen finns en vardag som är grå, fylld med städning, gnabb med ungar, äkta hälfter och tristess. Men vi delar väldigt lite av den vardagen i sociala medier. Medvetenheten om att jag redigerar och styr vilken bild jag vill ge av mig själv och mitt liv i genom de digitala tjänsterna borde vi mångt och mycket lära oss att den information som vi tar del av är vinklad och styrd av det syfte som avsändaren har. Ett samtal kring detta borde göra oss mer källkritiska, men jag tvivlar på att det är så.

Och jag tror anledningen är enkel, vi vill inte tro att våra ”vänner” ger en redigerad bild av sina liv, styrd av de ideal som är norm för vårt sätt att leva. Varje källkritiskt samtal kan starta här: i vilken bild av ditt liv ger du i sociala medier, vilken världsbild tar du del av och vilken bild ger dina vänner av sina liv? Finns det några dammråttor på bilderna eller är alla strålande glada och tillgängliga … och ser livet verkligen ut så? Om inte varför delar vi ”den perfekta bilden” av vår vardag, är en bra fråga att ställa 🙂

Elevdatorer i klassrummet – hur fungerar det? #blogg100

När vi pratar om att it och digitala verktyg ska göra verksamheter mer effektiva, mer fokuserade och mer produktiva. Samtidigt har jag vänner som säger:

-Allt med datorer är så tidskonusumerande. Allt jag ska göra med datorn tar ”extra” lång tid, för det är som jag tappar bort tiden.

Frågan man kan ställa sig är om datorer är verktyget i alla sammanhang. Jag läste artikeln i The New Yorker ”The case of banning Laptops in the classroom” en intressant artikel som belyser några av de dilemman som kan finnas med laptops i lärande situationer.

Främst kanske distraktionseffekten att elever gör annat än följa undervisningen.  Enligt artikelförfattaren är det lättare att bli distraherad med hjälp av en laptop än att använda den som ett arbetsverktyg för lärande i undervisningen

Personligen tycker jag att ett exempel är spännande att lyfta i samband med diskussionen kring hur datorer ska användas i skolan är den studie ”laptops and lectures” som Dan Rockmore hänvisar till från 2003 där resultatet säger att de studenter som antecknar på ett mer ”gammalmodigt” sätt med papper och penna ”minns” mer av föreläsningen, jämfört med de studenter som antecknar med laptops. Kanske är det så att vi förhåller oss till materialet enklare när vi ska sammanfatta det som sägs på ett ”långsammare” sätt än det som sker med laptopen. För mig är det ofta så att jag skriver ner exakt det som sägs när jag antecknar med laptopen, medan när jag antecknar med penna och papper då sammanfattar jag, drar slutsatser, fokuserar på det som jag uppfattar som sentenser.

Men kanske är det så att föreläsningen som metod inte fungerar när vi ska använda verktyg som laptops och att vi behöver hitta andra sätt att förmedla det stoff som eleverna ska bearbeta, förstå och ta till sig. I artikeln in The New Yorker kommer Dan Rockmore fram till att han ofta låter studenter ta del av föreläsningar med stängda laptops och att de ska få ta del av studier som visar på de svårigheter som laptops/digital teknik i undervisningen och anledningen är följande:

/…/ to help them understand why I’m doing what I’m doing and to get them to think critically about the use of technology in their lives and their education.

Jag vill instämma i den slutsatsen vi behöver arbeta med att få studenter och elever att tänka kritiskt på användningen av teknik i våra liv och i deras undervisning. Så att de använder datorer och annan teknik när den ger mest effekt.

En podcast om behovet av en kritisk blick på Google

Google, vår allas ingång till information på nätet. En självklarhet som vi kan behöva diskutera, förhålla oss kritiska till samt ta ställning till. Jag har just lyssnat på en intressant podcast med en intervju av författaren till boken Googlization of everything. Siva Vaidhyanathan (författaren till boken) menar att vi behöver se på Google med kritiska ögon, och se företaget för vad det är och för vad det gör.

Själv fick jag många tankar kring hur Googles sökmotor fungerar och de problem som sökmotorn skapar genom det sätt den fungerar.I podcasten pratar de också om att Googles sökresultat är individualiserade utifrån ditt sökbeteende och dina tidigare sökningar. Att Googles sökresultat är alltför bekväma. De hjälper oss när vi ska kunna köpa rätt skor, men att vi borde vara mer kritiska mot dem när vi använder sökmotorn för lärande.

Gör vi det? Lär vi våra elever att göra det? Har du lärt dig det?

Visste du att Googles sökresultat är resultatet av ditt tidigare sökbeteende, av den information som google samlar om dig och andras som söker på liknande sökord. Resultatet av vårt beteende på nätet. Det är ju grymt och bra för det ger oss bra resultat, men vi behöver också förhålla oss kritiskt till dem. Siva Vaidhyanathan menar att vi behöver förhålla oss till sökresultaten. Att det kan vara bra att jämföra sökresultaten i Google med de som du får i en annan sökmotor då du ska undersöka ett komplext ämne, och sist men inte minst viktigt att det är en god idé att söka professionell hjälp när man ska söka källor för mer komplexa ämnen. Då är biblioteket och bibliotekarien fortfarande den bästa utgångspunkten för att hitta relevanta och trovärdiga källor.

Mer om Googles individualiserade sökfunktioner kan du ta del av i följande TED-talk om Filter Bubble och tankar kring det diskuterar även min kollega Lennart Bonnevie i inlägget fördummande filtrering. Kolla även in Eli Parisers blogg The Filter bubble

WikiPedia och källkritiken

I'm afraid of the droids we're looking for av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

I några dagar har jag suttit och funderat kring WikiPedia som källa, varför den väcker så mycket åsikter, tankar och föreställningar. Varför är WikiPedia kontroversiell? (om det nu är sant).

Jag återkommer till Amy Bruckmans inlägg Should you belive WikiPedia? Ett grymt inlägg som visar vikten av att vi som ska granska WikiPedia behöver just kunskaper om hur WikiPedia fungerar, att vi behöver titta på vilken artikel vi vill använda, om den uppdateras, om innehållet diskuteras, eller inte? Att artiklar i WikiPedia inte är enhetliga, eller ens likvärdiga, vi kan inte behandla WikiPedia som en källa utan vi måste titta på varje artikel för sig. Vi behöver titta på historik, redigeringar och ta del av diskussionen, om det finns en sådan för att vi ska kunna göra en första bedömning om vi kan använda just den här artikeln som källa, eller om vi bör söka andra, mer uppdaterad, mer granskade källor.

Amy Bruckman diskuterar vikten av att arbeta nära källan, med källan och ha kunskap om hur källan skapas i ett arbete med källkritik. Amy Bruckman skriver bland annat:

One of the things I like about Wikipedia is the fact that the articles don’t remain static. We teach a course called Theory of Knowledge at our school, where the purpose is to help kids understand “how we know things.” The fact that Wikipedia changes, and sometimes rapidly enough for a class to dissect on the moment, suggests that knowledge is not an immutable thing, that it a dynamic growing endeavor.

Sedan avslutar hon med det som gör att det är så svårt med källkritik och varför det är så svårt att lära ut, det är inte statiskt, det är inte enhetligt, och det finns inte en sanning utan många perspektiv som kan ge en bild av vad som kan vara rätt. Hon sammanfattar så här:

It’s not surprising that people are confused about whether to believe Wikipedia–the truth is complicated. I believe today we have a crisis in epistemology–no one knows what to believe any more. But it’s also a teachable moment. A moment to teach students about peer review and the importance of references and how to think critically about the reliability of everything they read.

Så låt oss se möjligheterna med källorna, och låt oss använda möjligheterna för att tänka kritiskt.

 

Vem lär oss att tänka? Vad är kritiskt tänkande?

Det kom det en tweet från den bäste Brian Kotts om ett inlägg om kritiskt tänkande, ett inlägg som ställer den relevanta och mycket välformulerade frågan: Vad är kritiskt tänkande? Det måste vara mer än bara ord.

But let me ask you this, what is critical thinking and what are the skills, attributes, and characteristics that help to define it? Has your community engaged in deep discussions on critical thinking or is it left vague, an abstract term that sounds good but is left to chance on it development? ”Who taught you to think” and how do people come to think better?

Vi slänger oss med källkritik, kritiskt tänkande, men vad menar vi med det? I bloggposten finns dessutom ett kortklipp som heter Vem lärde dig att tänka?, och det är en fråga som jag tycker att vi ska fundera kring. Vem/vad lärde oss att tänka? Att bli medvetna…

Upp på detta kom det ett mejl till mig idag som belyser en fd elevs tankar kring vikten att lära sig tänka, utmanas och möta engagemang. Det är ett sånt där mejl som vi lärare får ibland, från f.d. elever som berättar om deras liv, och det värmer hjärtat. Gör en glad. Min fd. elev skriver så här:

Jag vill tacka dig för ditt engagemang och ditt sätt att utmana oss och få oss att tänka kritiskt. Du fick mig att förstå varför jag hade svårt för vissa saker i inlärningen och fick mig att ta det som en utmaning och inte se det som en begränsande faktor. Utan dig tror jag inte att jag skulle nått så här långt.

Det är en elev som hade mig som ny-exad lärare, i början av min lärarbana. Och hon säger du fick mig att tänka, skapa en strategi. Jag säger bara: Vem lärde dig tänka? Och vilka lär du tänka? Samt vad menar du egentligen med kritiskt tänkande?

Ryan Bretag har samlat flera eller många infallsvinklar på kritiskt tänkande, som är värda att ta del av, kolla hans schema och de svar som han har fått.

Jag instämmer i Bretags slutsats att kritiskt tänkande kräver

Final Thoughts

What are you doing with critical thinking in your school? How is it being approached organizationally?

If we believe in critical thinking, it has to be more than words stated leaving individuals to figure out. It requires the community to approach it with rigor and fidelity beginning with a working definition and a breakdown of concepts that moves us forward together. If not, critical thinking is at best left to chance in one room schoolhouses and at worse nothing more than a conversation piece that make schools sound/feel viable.

Så vad är kritiskt tänkande för dig? Hur definierar vi det? Och hur arbetar vi för att få elever att tänka självständigt, medvetet, och strategiskt etc…

Eller med Bretags beskrivande ord, hur får blir vi kritiskt tänkande så att vi kan tänka:

  • Abstract
  • Active Thinking
  • Adaptive
  • Adventurous
  • Advocacy
  • Alternative Action
  • Analytical
  • Application
  • Bias Recognition
  • Challenges assumptions
  • Cognitive Maturity
  • Coherent
  • Conceptual Basis
  • Concise
  • Connections (build & see)
  • Consciousness
  • Consequences
  • Construct Knowledge
  • Contextualized
  • Craftmanship
  • Creative
  • Curiousity
  • Degrees of Beliefs
  • Depth and Breadth
  • Discarding Irrelevant
  • Draw Conclusions
  • Efficacy
  • Empathy
  • Evaluation Skills
  • Fairmindedness
  • Flexibility
  • Generalize
  • Higher Order Thinking
  • Implications
  • Independent Learning/Thinking
  • Information Processing
  • Inquiry
  • Inquisitiveness
  • Interdependent
  • Interdisciplinary
  • Interpretation
  • Interrelationships
  • Intellectual Due Process
  • Judgment and Decisions
  • Linking
  • Logic
  • Maturity
  • Metacognitive
  • Model
  • Multiple Views
  • Objectivity
  • Open Mindedness
  • Organized
  • Patterning
  • Persistant
  • Problem-Finding
  • Problem-Solving
  • Purposeful
  • Questioning
  • Rationalizing
  • Reasoning
  • Reflective Thinking
  • Repertoire of Strategy
  • Self-Confidence
  • Self-Monitoring
  • Self-Regulation
  • Skepticism
  • Strategic
  • Support with Data/Evidence
  • Synthesis
  • Systems Thinking
  • Thought Process
  • Truth Seeking
  • Understanding
  • Values
  • Wondering
  • Worldview

Läs även Mats inlägg om kritiskt tänkande