Etikettarkiv: kritiskt tänkande

En podcast om behovet av en kritisk blick på Google

Google, vår allas ingång till information på nätet. En självklarhet som vi kan behöva diskutera, förhålla oss kritiska till samt ta ställning till. Jag har just lyssnat på en intressant podcast med en intervju av författaren till boken Googlization of everything. Siva Vaidhyanathan (författaren till boken) menar att vi behöver se på Google med kritiska ögon, och se företaget för vad det är och för vad det gör.

Själv fick jag många tankar kring hur Googles sökmotor fungerar och de problem som sökmotorn skapar genom det sätt den fungerar.I podcasten pratar de också om att Googles sökresultat är individualiserade utifrån ditt sökbeteende och dina tidigare sökningar. Att Googles sökresultat är alltför bekväma. De hjälper oss när vi ska kunna köpa rätt skor, men att vi borde vara mer kritiska mot dem när vi använder sökmotorn för lärande.

Gör vi det? Lär vi våra elever att göra det? Har du lärt dig det?

Visste du att Googles sökresultat är resultatet av ditt tidigare sökbeteende, av den information som google samlar om dig och andras som söker på liknande sökord. Resultatet av vårt beteende på nätet. Det är ju grymt och bra för det ger oss bra resultat, men vi behöver också förhålla oss kritiskt till dem. Siva Vaidhyanathan menar att vi behöver förhålla oss till sökresultaten. Att det kan vara bra att jämföra sökresultaten i Google med de som du får i en annan sökmotor då du ska undersöka ett komplext ämne, och sist men inte minst viktigt att det är en god idé att söka professionell hjälp när man ska söka källor för mer komplexa ämnen. Då är biblioteket och bibliotekarien fortfarande den bästa utgångspunkten för att hitta relevanta och trovärdiga källor.

Mer om Googles individualiserade sökfunktioner kan du ta del av i följande TED-talk om Filter Bubble och tankar kring det diskuterar även min kollega Lennart Bonnevie i inlägget fördummande filtrering. Kolla även in Eli Parisers blogg The Filter bubble

WikiPedia och källkritiken

I'm afraid of the droids we're looking for av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

I några dagar har jag suttit och funderat kring WikiPedia som källa, varför den väcker så mycket åsikter, tankar och föreställningar. Varför är WikiPedia kontroversiell? (om det nu är sant).

Jag återkommer till Amy Bruckmans inlägg Should you belive WikiPedia? Ett grymt inlägg som visar vikten av att vi som ska granska WikiPedia behöver just kunskaper om hur WikiPedia fungerar, att vi behöver titta på vilken artikel vi vill använda, om den uppdateras, om innehållet diskuteras, eller inte? Att artiklar i WikiPedia inte är enhetliga, eller ens likvärdiga, vi kan inte behandla WikiPedia som en källa utan vi måste titta på varje artikel för sig. Vi behöver titta på historik, redigeringar och ta del av diskussionen, om det finns en sådan för att vi ska kunna göra en första bedömning om vi kan använda just den här artikeln som källa, eller om vi bör söka andra, mer uppdaterad, mer granskade källor.

Amy Bruckman diskuterar vikten av att arbeta nära källan, med källan och ha kunskap om hur källan skapas i ett arbete med källkritik. Amy Bruckman skriver bland annat:

One of the things I like about Wikipedia is the fact that the articles don’t remain static. We teach a course called Theory of Knowledge at our school, where the purpose is to help kids understand “how we know things.” The fact that Wikipedia changes, and sometimes rapidly enough for a class to dissect on the moment, suggests that knowledge is not an immutable thing, that it a dynamic growing endeavor.

Sedan avslutar hon med det som gör att det är så svårt med källkritik och varför det är så svårt att lära ut, det är inte statiskt, det är inte enhetligt, och det finns inte en sanning utan många perspektiv som kan ge en bild av vad som kan vara rätt. Hon sammanfattar så här:

It’s not surprising that people are confused about whether to believe Wikipedia–the truth is complicated. I believe today we have a crisis in epistemology–no one knows what to believe any more. But it’s also a teachable moment. A moment to teach students about peer review and the importance of references and how to think critically about the reliability of everything they read.

Så låt oss se möjligheterna med källorna, och låt oss använda möjligheterna för att tänka kritiskt.

Vem lär oss att tänka? Vad är kritiskt tänkande?

Det kom det en tweet från den bäste Brian Kotts om ett inlägg om kritiskt tänkande, ett inlägg som ställer den relevanta och mycket välformulerade frågan: Vad är kritiskt tänkande? Det måste vara mer än bara ord.

But let me ask you this, what is critical thinking and what are the skills, attributes, and characteristics that help to define it? Has your community engaged in deep discussions on critical thinking or is it left vague, an abstract term that sounds good but is left to chance on it development? ”Who taught you to think” and how do people come to think better?

Vi slänger oss med källkritik, kritiskt tänkande, men vad menar vi med det? I bloggposten finns dessutom ett kortklipp som heter Vem lärde dig att tänka?, och det är en fråga som jag tycker att vi ska fundera kring. Vem/vad lärde oss att tänka? Att bli medvetna…

Upp på detta kom det ett mejl till mig idag som belyser en fd elevs tankar kring vikten att lära sig tänka, utmanas och möta engagemang. Det är ett sånt där mejl som vi lärare får ibland, från f.d. elever som berättar om deras liv, och det värmer hjärtat. Gör en glad. Min fd. elev skriver så här:

Jag vill tacka dig för ditt engagemang och ditt sätt att utmana oss och få oss att tänka kritiskt. Du fick mig att förstå varför jag hade svårt för vissa saker i inlärningen och fick mig att ta det som en utmaning och inte se det som en begränsande faktor. Utan dig tror jag inte att jag skulle nått så här långt.

Det är en elev som hade mig som ny-exad lärare, i början av min lärarbana. Och hon säger du fick mig att tänka, skapa en strategi. Jag säger bara: Vem lärde dig tänka? Och vilka lär du tänka? Samt vad menar du egentligen med kritiskt tänkande?

Ryan Bretag har samlat flera eller många infallsvinklar på kritiskt tänkande, som är värda att ta del av, kolla hans schema och de svar som han har fått.

Jag instämmer i Bretags slutsats att kritiskt tänkande kräver

Final Thoughts

What are you doing with critical thinking in your school? How is it being approached organizationally?

If we believe in critical thinking, it has to be more than words stated leaving individuals to figure out. It requires the community to approach it with rigor and fidelity beginning with a working definition and a breakdown of concepts that moves us forward together. If not, critical thinking is at best left to chance in one room schoolhouses and at worse nothing more than a conversation piece that make schools sound/feel viable.

Så vad är kritiskt tänkande för dig? Hur definierar vi det? Och hur arbetar vi för att få elever att tänka självständigt, medvetet, och strategiskt etc…

Eller med Bretags beskrivande ord, hur får blir vi kritiskt tänkande så att vi kan tänka: