Etikettarkiv: kunskaper

Född i en digital vardag och myten om de digitala infödingarna #blogg100

Jag tänker ofta att ingen tror på idéen om de digitalt infödda som automatiskt är digitalt kompetenta, men samtidigt möter jag med jämna mellanrum begreppet om att barn och unga idag är digitalt infödda, och i samband med det finns en implicit antagande om att de födda med internet har kunskaper eller förståelse för de regler och den verklighet som finns i den digitala vardagen. Det tror som sagt inte jag. Lika lite som jag visste eller förstod TV:s möjligheter när jag växte upp.

Naturligtvis är Internet som teknik en självklarhet för dagens unga, precis som Tv:n var för mig när jag växte upp. Den hade alltid funnit och naturligtvis var den självklar, och det var omöjligt för mig att förstå hur det hade varit att växa upp utan TV. Men inte förstod eller kunde jag allt om TV:n möjligheter bara för att den var en del av min vardag när jag växte upp. Jag fick med mig kunskaper om mediet, TV problematiserade i skolan, vi pratade om förtjänster och vinster med TV och andra medier. Vi pratade om hur affärsmodellerna såg ut och varför. Vi fick grundläggande kunskaper för att förstå medierna och hur de fungerade.

Jag vet inte hur det ser ut när det kommer till internet, men jag hoppas att det är internet och hur internet fungerar är en självklar del av samhällskunskapen idag, så att barn och unga som växer upp idag får en grundläggande förståelse för tekniken och hur den fungerar. Vilka som är de stora förtjänsterna, vilka som är bristerna. Vilka möjligheter internet medför, men även vilka risker som finns.

I mitt arbete på Webbstjärnan har vi tagit fram en enkel presentation kring Internet för dig som vill lära dig lite mer. Kolla in, läs och lär dig kanske lite mer om internet.

 

Kan vi överhuvudtaget vara källkritiska, när allt vi vill tror är ”sant”? #blogg100

För inte så länge sedan blev jag intervjuad av en tidning kring källkritik och frågan kom i förbigående: Förmår vi överhuvudtaget att vara källkritiska?

Jag vill tro det, men sedan ser jag människor i min närhet och troligen jag själv också dela saker som kan inte stämmer alls vid en närmare granskning. Ibland undrar jag hur ”vi” tänker, men kanske är det så att allt som vi vill tro på är sant det dela vi gärna vidare. Saker som stämmer överens med vår världsbild, våra kunskaper, våra erfarenheter vill vi att andra som inte delar vår världsbild, våra insikter ska ta del av, för dessa fakta, bevis och upplevelser är argument för att vår världsbild är den enda sanna och rätt. Men tänk om det inte är så.

Hur medvetandegörs vi om våra ideal och hur de styr vår världsbild, i synnerhet i ett medium där algoritmer styr och ser till att vi får mer information om det vi redan tycker, det vi redan gillar, är intresserade av, det som vi delar vidare. Hur förmår vi att vara källkritiska, och vad krävs, eller snarare vilka kunskaper krävs för att vi ska kunna se utanför våra bubblor.

Vad kan den unga generationen om nätet?

Jag hör ofta tankar om att dagens barn är annorlunda, mer tekniskt begåvade än tidigare generationer upp. Att bara för att de har vuxit upp i en tid med w-lan, digital teknik och datorer så kan de tekniken, per automatik, och de kan så mycket mer än vi, i den äldre generationen. De är liksom kunniga om teknikens användning by birth.

Men samtidigt sitter jag i mitt arbete på Webbstjärnan och svarar på mejl efter mejl ofta från elever på gymnasiet som vill, men inte vet hur de ska bygga en webbplats, som vill men inte vet hur de får upp en webbmejlen. Dessa elever är födda 93-95, alltså vuxit i en tid där internet är och har varit en självklar del av deras vardag.

Visst vi på Webbstjärnan, har inget representativt urval, men det jag kan säga att de elever som aktivt deltar i Webbstjärnan vill och är intresserade av webben. Det är elever, som ser möjligheter, som vill lära sig. Många av dem har stöd av lärare som ser att kunskaper om webbpublicering, internet är viktigt och de stödjer dessa elever aktivt, men kunskapen om webben, om tekniken har eleverna inte fötts med. De kunskaperna måste de liksom all annan kunskap erövra och göra till sin egen. En del har lättare för det, andra svårare, det är olika. Många av dessa elever når målet och erövrar mer kunskap om internet, men inte alla.

Visst dagens barn växer upp i en digital verklighet, med tekniska prylar som naturliga inslag, men tro inte att de kan allt om hur de fungerar, eller hur man skapar med dem bara för det. De behöver fortfarande stöd, hjälp och vi lärare behövs för att skapa ramar kring deras lärande, för att stötta, stödja, hjälpa, för att fråga och för att belöna, glöm inte det!

Kunskapssynen och internettandet

När jag börjar min resa in på nätet, i en vilja att pröva om det är möjligt att läsa en fiktion som en beskrivning av en faktisk plats, vilket jag trodde och vilket jag också lurade mina elever att tro och sedan genomföra. Sedan ville jag mer… att mina elever skulle undersöka och ta ställning till källor, lära sig behärska webbpublicering eller hur en text (i vidgad bemärkelse) ska nå en mottagare.

Mitt möte med nätet var trevande, och jag trodde att fokus för mitt och mina elevers skolarbete skulle vara mottagaren, syftet och strukturen, men när jag tittar tillbaka på det kom det att handla om att skapa källan och läsa källan samt att lära sig

hur ”vi” erövrar trovärdighet för vårt arbete i skolan, mina elevers skolarbete och mitt arbete som lärare.

Att bege sig ut på nätet och skriva om en roman, pröva om den är sann eller inte handlar bara om att lösa en uppgift, och få ett betyg, utan om att få besökare mottagare att tro på det man säger, det man vill bevisa. De handlar om att skaffa sig kunskaper om

vad som gör att en källa är trovärdig och det handlar om att lära sig hur digitala källor är konstruerade, samt bli medveten om hur vi kan hantera, skapa källor som är digitala.

Det var nytt, stort och farligt, dessutom fanns hela tiden Wikipedia ett klick bort. Kunskapssynen, och synen på vad elever behöver kunna förändrades inte i mitt fall av nätet som arbetsplats. Utan jag tror och upplever att med internet, och med ett aktivt och medvetet arbetssätt med nätet blev det tydligare att fakta inte kan i centrum för det som jag ska fokuserar undervisningen på, eller att det är det som ska mätas. Men jag har alltid haft stöd av kursplanen, läroplanen i min övertygelse om att förtrogenhet, förståelse och färdigheter är det som hjälper mina elever att klara sig, hjälper dem i en framtid vars karta vi/de ännu inte ritat, som vi knapp anar.

Med internet blev det tydligare, ”det finns inte ett svar” kunskap är relativ, förändras. Bilden av att jag, som lärare skulle vara den som kan alla svar, och kan allt har jag nog aldrig levt efter, eftersom jag sett/hört/erfarit att mina elever många gånger tänker annorlunda ger andra perspektiv som berikar mig och mitt sätt att se på världen. Tillsammans söker och utvecklar, lär vi oss tillsammans.

Appropå Fredrik Svenssons inlägg Lärande, ”early adopters” och vampyrer…

Tänk vilka ”luckor” eleverna har…

Jag har haft en underbar eftermiddag fått prata kunskapssyn och människosyn. Jag har fått fundera kring de stora frågorna, som berör mitt yrke: frågor kring lärande, elever, kunskap och digitala medier. Jag har haft ett möte med några kollegor och vi har pratat kring alla föreställningar vi har kring lärande, och vad som styr vår sätt att se på lärande. Och jag måste tillstå att dessa samtal får mig att inse att även jag har en kunskapssyn. Det visste jag knappt.

Hands in the Window

I vårt samtal kom vi att prata om synsättet som finns på kunskap som förmedlas med uttalande som

”Mina elever har sådana luckor”

eller

”Det är så mycket som ska hinnas med”

Vad säger en lärare med uttalanden som att elever har luckor? Betyder det att eleverna saknar kunskaper i något område? Att vi som lärare genom vår undervisning kan fylla dess luckor. Vad förmedlar detta uttalande för kunskapssyn? Vilken syn har man på sin uppdrag? På sina elever? Och om uttalandet kommer i början av september efter att läraren haft sina ”nya” elever i två veckor, vad säger det om lärarens synsätt på sina elevers kunskaper och erfarenheter? Säger inte en lärare med dessa ord att ”Jag vet allt vad du behöver kunna lille vän, och det kommer jag att kunna förmedla.”

Det är så mycket som ska hinnas med? I ett uttalande som det finns det en föreställning om att det finns en given mängd kunskap, fakta som eleverna ska behärska. Men finns det en karta över vilka kunskaper som elever behöver?  Kan vi veta? Samtidigt vet vi att det behövs kunskaper för att kunna hitta, för att kunna förhålla sig till fakta, för att kunna avgöra som källan är trovärdig eller inte.

Det där med kunskaper, och kunskapssyn är svårt och stort, men jag måste tillstå att jag är en lärare som har skapat luckor, genom att till exempel bara ägna en hel termin åt en roman, Låt den rätte komma in. När jag tillsammans med mina elever gjorde det valet så valde vi bort. Jag valde att inte förmedla ”alla” klassiska böcker som traditionellt ska behandlas, eller ”hinnas” med. Och varför? Jo, för att min upplevelse var att mina elever lärde sig mer, lärde sig mer om vi gjorde fördjupade oss i romanen, gick på djupet i stället för på ytan. Vi valde att bearbeta stoffet flera gånger för flera olika mottagare och medier.

Allt för att lära mer…

Vad mäter klicken eller statistiken i sociala medier?

En start kan vara att erkänna: samtiden bjuder inga lätta frågor – och gårdagen hjälper oss inte med några lätta svar.

Anders Mildner Wikileaks, centrifuger och journalisterna

Att bli sedd, att få återkoppling är viktigt, för alla, även för mig. I sociala medier är det enkelt med återkoppling, den är enkel och kostar väldigt lite, ett klick så är det gjort. Och vem älskar inte att få kommentarer (med brasklappen att de bör vara konstruktiva). Det räcker med att någon klickat på ”gilla” på Facebook, eller att någon på twitter retweetar ett inlägg för att jag ska känna mig sedd. Jag känner att jag når fram.

Det fantastiska är att med hjälp av sociala medier går det lätt att mäta. För visst är det enkelt att mäta återkoppling, eller? Jag kan genom google analytic lätt mäta vad, eller vilka inlägg som är mest lästa, hur lång tid i genomsnitt en besökare är på min blogg, och mycket mycket mer. Jag kan mäta genomslaget genom antalet kommentarer, eller antalet retweets på twitter. Och alla dessa saker gör att jag känner mig bekräftad sedd och hörd. Jag känner att jag får ett genomslag för det som jag brinner för. Det som jag bloggar om.

Men jag undrar om allt detta mätande gör att det som gör, skrivs, produceras i sociala medier faller tillbaka till att mitt värde mäts i siffror. Ytligt sett blir jag i sociala medier:

  • hur många vänner jag har,
  • hur många tweets jag skrivit,
  • hur många följare jag har,
  • hur många besökare min blogg har,
  • hur många kommentarer,
  • hur många retweets,
  • etc.

Och frågan jag ställer mig är hur påverkar det mig, mitt sätt att skriva, mitt sätt att uttrycka mig? Mina mål, mina texter, min blogg? Och vad är det egentligen som mäts? Och vad säger det egentligen om mitt värde? om min text, om syftet med min blogg? Vad säger siffrorna om mig:

  • som bloggare?
  • som twittrare?
  • som lärare?
  • som människa?

Varför skriver jag det här inlägget? För att jag brinner för utbildning och lärande eller för att få fler läsare? Eller skriver jag för att jag behöver det? För att jag tycker det är roligt/intressant? Hur mäts värdet av ett blogginlägg? Hur mäter jag att jag träffar rätt målgrupp/läsare? Vilket värde har innehållet i en blogg, om kvaliteten bara är antalet läsare, antalet träffar, antalet länkar? Stämmer då sanningen om att:

The content is the King

The content is the king är en sanning om nätet, som jag brukar säga till mina elever och brukar ge Wikipedia som exempel, och mina elever köper aldrig den sanningen…

För det krävs mer än bara ha ett bra och gediget innehåll för att bli ”the king” eller the queen” på nätet. Det handlar inte bara om att ha ett innehåll, utan också ha kunskap om mediet, om sina läsare samt varför man skapar innehåll på nätet, vad man vill uppnå etc. och allt det har Wikipedia…

Jag inser att med sociala medier, som befinner sig i statistikens förlovade land, eller åtminstone i det land där allt går att mäta, är det lätt att bli offer för siffrorna och deras makt, offer för antalet klick, antalet vänner, följare etc. Frågan man måste ställa sig är vad mäter dessa siffror? Hur mäts kvalitet?  Vad är kvalitet? Är det min, din eller? Vem sätter normen och på vilka villkor? Och hur mäts genomslag?

-Vet du det?
(Jag anar …)

Åter är jag tillbaka i min planhalva, för att inte bli ett offer, eller en som styras av dessa enkla siffror behövs kunskap. Kunskap om:

  • skrivandets hantverk,
  • förmågan att skapa multimedia, att ta bra bilder
  • om digitala publiceringsplattformar, som en bloggar eller en wikis
  • om internets infrastruktur
  • om sociala medier och hur dessa fungerar
  • hur google fungerar,
  • vad du kan läsa ut av statistiken och vad den säger om ditt genomslag,
  • att analysera statistiken utifrån ditt syfte och dina mål
  • textanalys (med ett vidgat textbegrepp) med fokus på syfte och mottagare
  • att söka information och
  • att förhålla sig medveten gentemot den information som vi använder on- resp offline
  • och i källkritik

Jag anser att varje lärare, som tänker sig att arbeta med internet i någon form, allt från att bara konsumera information till att aktivt starta terminen med en klassblogg, behöver grundläggande kunskaper om internet och hur internet fungerar, för att det är så mycket lättare då.

Sedan ska man vara medveten om att på internet går allt att mäta och statistiken är både ett mått på att återkoppling eller och genomslag, men både som konsument och skapare på nätet tycker jag att du fundera på vad dessa klick, views har för betydelse, för värde, och hur de påverkar dig, din text, ditt sätt att agera på nätet…

Det finns en törst på Wikipediakunskap i skolan

Igår skrev jag ett inlägg om Wikipedia, och responsen har varit helt oväntad, i synnerhet i förhållande till att det är mitt i sommarlovet. Det tycks finnas en enorm törst efter kunskap om Wikipedia i skolan. Mitt inlägg kan kanske inte släcka den Wikipedia-törst som finns där ute i skolan, men jag har lovat @opedagogen att komplettera med lite bilder, och förklaringar. Det kommer så snart jag har semestrat klart.

Sedan ska jag skriva ett om Creative Commons också, med lite tips på vad jag brukar lära mina elever om upphovsrätt och Creative Commons, med övningar där till.

Via mejl fick jag följande respons från Anne-Marie Körling, som skriver:

Nu har jag skickat ut en länk till ditt Wikipediainlägg till hela min kommun. Du ska ha en pedagogisk ros för ditt inlägg – alla inlägg med – näe – du ska ha blomsterfång. Det är något annat jag tänker på också – det är ordet SHARE som jag tycker är något större i engelska ordet – och det gör vi på nätet. Vi delar generöst med oss. Vilket kollegium vi utgör. Öppet för alla. Jag kan bli rörd till tårar när jag tänker på det. Och just för sådana inlägg som jag nyss läst hos dig. Återigen – hur säger man tack när hjärtat vill skrika ut det.

Och du – publicera mitt mail i din blogg.

Sedan fick jag en underbar länk av Britt Tågmark om att hon lagt upp mitt Wikipedia inlägg på Kumlas skolwebb, kolla så snyggt det blev:

Och jag hamnade i Veckans bästa, med kommentaren:

Så ofantligt bra! Skriv in i läroplanen genast!

och tack till Lars Lundqvist för att du puffa för mig på Facebook, och tack alla som retweetade mig på Twitter 🙂 Tänk med ett semesterinlägg om Wikipedia…

Handen på hjärtat, vad kan du om Wikipedia?

Alla, och jag menar alla behöver lära sig hur Wikipedia fungerar. Handen på hjärtat vad kan du om Wikipedia? Och om du är lärare vad lär du dina elever om Wikipedia?

Jag lär mina elever att Wikipedia är en bra källa, en viktig källa, en källa som alla kan redigera, en källa som de ska använda för att den är aktuell, relevant och uppdaterad.

Jag lär mina elever att:

  • det finns de som klottrar på Wikipedia,
  • det finns de som aktivt saboterar artiklar på Wikipedia

Ett klassiskt exempel är artikeln om John Seigenthaler

  • det finns de som prövar hur pass källkritiska vi är i vår användning av Wikipedia

Ett spännande exempel är irlänska studenten Shane Fitzgerald som planterade ett fejkcitat i Wikipedia av den franske kompositören Maurice Jarre ”When I die there will be a final waltz playing in my head” i Wikipedia, för att undersöka hur de skulle spridas och användas.

The 22-year-old sociology and economics student at University College Dublin said he had expected blogs and perhaps small newspapers to use the quotes but did not believe major publications would rely on Wikipedia without further checks.

”I was wrong. Quality newspapers in England, India, America and as far away as Australia had my words in their reports of Jarre’s death,” Fitzgerald wrote in an article in Thursday’s Irish Times newspaper.

Britain’s Guardian was one title that had to correct its obituary, saying the fake quotes appeared to have originated on Wikipedia before being duplicated on other websites.

”The moral of this story is not that journalists should avoid Wikipedia, but that they shouldn’t use information they find there if it can’t be traced back to a reliable primary source,” said the Guardian’s readers’ editor Siobhain Butterworth.

Notisen är från Reuters och publicerades 7 maj 2009

  • det finns de som aktivt bidrar till Wikipedia sk wikipedianer

Men jag lär också mina elever:

  • hur de ska skapa en permanent länk till en artikel i Wikipedia (kolla i verktygslådan)
  • att Wikipedia är en grym källa för att hitta andra källor (kolla länkar)
  • att de måste dubbelkolla, och kolla referenserna
  • vad de kan hitta för information på en artikelsida

Sedan lär jag mina elever

Men jag lär mina elever hur Wikipedia är uppbygd:

  • hur de ska göra för att redigera en artikel
  • hur de ska göra för att skapa en artikel att de ska leka i sandlådan
  • vad som krävs för att en artikel på Wikipedia ska bli godkänd
  • att de ska skapa ett konto på Wikipedia
  • att som användare på Wikipedia har du rätt att vara anonym

Jag lär dem att

  • att de ska skriva en kommentar i loggen när de redigerat en artikel
  • att de bör följa diskussionen på diskussionssidorna
  • att de ska titta på historiksidan (som finns till alla artiklar på Wikipedia)

Jag lär också mina elever att

  • Wikipedia startades 2001 (inte ens 10 år)
  • att syftet är att samla all världens kunskap
  • att det är ett projekt som inte finansieras genom annonser
  • att alla får bidra och välkomnas att bidra
  • att det är gigantiskt samarbetsprojekt

Sedan är det så mycket mer så mycket mer, som ständigt händer kring Wikipedia som jag diskuterar med mina elever. Alltför att mina elever ska känna att de förstår och kan hantera källor som Wikipedia, att de inte ska undvika Wikipedia utan veta hur de ska använda källan och granska källan, och vilka källor som artiklarna har. För Wikipedia till skillnad från ”traditionella” uppslagsverk anger sina källor, så att du som användare ska kunna kontrollera dem, och det har vi som användare ett ansvar att göra. Ansvar och förtroende är nyckelord för en källa som Wikipedia.

Jag vet att genom Wikipedia kan mina elever lära sig enormt mycket om webben, webbpublicering och källor samt källkritik, upphovsrätt och Creative Commons. Sedan är det så att i vårt arbete med Wikipedia är det alltid så att jag lär mig mer, nytt och sånt som jag inte visste. Det är lyckan med att vara lärare, att jag ständigt får lära nytt, om och om igen.

Lite referenser som kan hjälpa dig en bit på vägen:

Tio saker som varje lärare bör klara av…

BrianKotts har jag nämn honom förut? Kanske, men återigen kommer en tweet med ett inlägg om 10 saker som varje lärare bör klara av:

All teachers should be able to……….

1. Subscribe to an RSS Feed

2. Bookmark, tag and annotate websites in the Cloud

3. Create and use a Blog

4. Create and use a Wiki site

5. Create hyperlinks (in e-mail, at blogs, websites and wikis)

6. Create a PDF file for Free

7. Capture, Remix and upload Photos (free of copyright restrictions)

8. Capture, Remix and upload Audio/Video

9. Use Google Docs or other collaborative file sharing system.

10. Locate and Participate in Social Networks on Education, Useful Tech Tools for Learning, 21st Century Learning and content-specific Education Sites.

What would you add?

Listan består av tio enkla saker som varje lärare borde klara av att hantera, och till alla lärares hjälp finns dessutom internetkunskaps filmer. De ger er vägledning för att klara av alla 10 sakerna.

Naturligtvis bör listan koppas till svenska DELA, till den nationella bokmärkssamlingen för utbildning och lärande som skapas. Sedan anser ju jag att man ska använda WordPress som bloggverktyg, men varför hänga upp sig på detaljer. Bland kommentarerna till inlägg hittade jag följande lista av Harold Shaw Jr över saker som en lärare bör behärska:

But all teachers should be able to:

1. Like to be around children – otherwise go home.

2. Teach with or without technology.

3. Listen to what their students need to learn.

4. Be collegial with their peers.

5. Communicate effectively (orally & in written communications)

6. Read boring stuff (online or PNP) like regulations, laws, IEPs, etc. for some reason or other some teachers don’t do this one either very well or very often.

7. Continually improve their pedagogical skills – i.e. stay current technologically (your list is a great start) and classroom skills.

There are many more things that all teachers should be able to do with or without technology, it just seems such a shame to only have technology focused items, when teaching is so much more than simply using technology.

Teachers do need to be able to do the technology related things everyone has talked about in this blog, but what happens when the power goes out or the server goes down? Then we have to be able to teach without all this wonderful technology. Sometime the best technology is the simplest one that will do the job efficiently. I would hate to have a teacher who couldn’t teach if the power goes out.

Det är viktigt med perspektiven 🙂