Etikettarkiv: länkar

Hur ska du länka till Wikipedia?

Jag sitter och läser inför ett kommande projekt, och slås av vikten samt betydelsen av en länk. Vad är en länk egentligen, mer än en url eller en webbadress? Jag länkar oftast till de som jag hänvisar till, som referenser. Likt noterna i de akademiska uppsatserna, för att visa var jag tar avstamp, vem eller vilka jag referera till. Jag läser P.D. Magnus On
trusting Wikipedia
och hans diskussion kring om Wikipedia är en trovärdig källa eller inte, samt de metoder som han diskuterar för att avgöra en källas trovärdighet, kommer jag till avsnittet som handlar om hur olika metoder för att avgöra om en artikel i Wikipedia är trovärdig eller inte och länkarnas betydelse.

Wikipedia är noga i sina krav att begära att de som skriver i wikipedia ska länka till externa källor för att öka trovärdighet, sam möjligheten för mig som läsare att granska och verifiera artikelns innehåll. Problemet är dock att bara för att det finns en länk garanterar inte Wikipedia att källan som man länkar till inte är en fabrikation, eller att den som länkar till den har missförstått,
innehållet. Wikipedia använder länkar för att visa på sina referenser, ge oss som läsare/använder möjlighet att hitta fler källor och första handskällor.

Men Magnus tar upp en annan aspekt om hur en auktoritet inom sitt område kan påverka och eventuellt skapa en falsk känsla av att just den Wikipedia artikel, som en auktoritet inom ett visst område hänvisar till är att lita på, genom att auktoriteten inom ett visst område länkar till en specifik Wikipedia-artikel:

Still, one might have reasons to trust specific Wikipedia articles. For example, David Morgan Mar is a PhD astrophysicist who often discusses technical topics on his website. In lieu of filling in all the details, he sometimes links to Wikipedia articles.4 I have known him both from his web presence and from some on-line
chat, and I consider him to be a competent authority on the subjects he discusses. Suppose he has looked at the Wikipedia page to check that it is a good place to direct people. In terms of the methods I’ve described: By the criterion of authority, I believe his claim that the Wikipedia article is OK. Appeal to this vouched-for authority of the article gives me some reason to believe claims made in it.

However, the article to which he links will typically have changed between the time he looked at it and the
time when I visit his site and follow the link. Even if the article is maintained by a core community of competent contributors, users from outside the core community will occasionally edit the carefully tended pages and introduce errors. When I follow the link from Morgan Mar’s site, it is unclear how much weight I should give to the fact that he gave his nod to some previous version of the article. The point here is not to excoriate Morgan Mar. The same problem arises whenever experts link to Wikipedia articles, as has become common practice among bloggers.

[Red. anm Länken i noten (4) har jag lagt in]

Som jag ser det är det egentligen inget problem om alla de som referar till en speciell artikel som referens också använder den möjlighet som finns i Wikipedia med att ta fram en permanent länk. Den ligger lite gömd i verktygslådan och heter permanent länk. Kolla på skärmdumpen nedan:


Det innebär att du kan länka till just den version av den artikeln som du hänvisar till som du anser är trovärdig, eller förklarar, tydliggör ditt resonemang, eller den artikel som du vill gå i polemik med. Sedan kan man väl diskutera frågan om rundgång, att länkar till Wikipedia och länkar från Wikipedia kan skapa rundgång, och då kan man diskutera trovärdighet i de länkar som finns i systemet.

Men länkar skapar trovärdighet både genom att Wikipedia använder dem och genom att vi länkar till Wikipedia, sedan skapar
det andra effekter och det får ett annat citat visa, ett som visar på länkar betydelse för trafiken.

Länkar fungerar också som ett verktyg för att skapa trafik, ett fint exempel på det hittar jag i ett argt inlägg PetitPlat Handmade Miniature Food: 2010 Owl Calendar + Stolen Pictures, en av de, som jag följer på flickr, som skriver så här om länken till de som använder hennes bilder som bakgrund på deras sajt:

”And yeah I know I do them a favor in a way because I link to their website. So yell at them even harder for that.”

Länkar skapar alltså trafik och nya läsare, i bästa fall, bättre ranking i Google också, men det låter jag vara osagt och tänker på Wikipedia och deras plats i sökresultaten och fundera och prata kring det.

Ett grymt inlägg om Wikipedia i skolan måste jag passa på att tipsa om också Teachers: Please stop prohibiting the use of
Wikipedia
(tack BrianKotts). Och Mats fina reflektioner kring just detta läs Wikipedia är underskattat och underbart.

DN, länkar och källkritik

Jag läser, som alla andra, tidningarna och när bombdådet, självmordssprängningen skedde i Stockholm så läste jag DN, och i en av de notiser Bildt ett försök till terrordåd som DN publicerade söndagen den 12 december referades ett av Carl Bilds inlägg på twitter på följande sätt:

Det är i ett twitterinlägg på engelska som Carl Bildt skriver om lördagens explosioner: ”Det var ett mycket oroande försök till terrorattack i ett område i staden där många människor uppehåller sig. Misslyckades – men kunde ha slutat riktigt katastrofalt”, lyder hans inlägg i översättning.

När jag läste notisen tänkte jag varför länkar de inte till källan? Eller varför gör de inte en skärmdump? Eller menar de att de inte kan, inte vill eller inte förmår?

Det jag vill säga är inte att jag misstror media, DN, SvD eller så, men om jag läser notisen på nätet vill jag gärna kunna läsa inlägget på twitter, själv, på riktigt, i den kanal som det först publicerades, dvs på twitter, och jag vet att det liksom GÅR!

I en papperprodukt, en vanlig tidning kan jag förstå att man inte skriver ut url-en, men en skärmdump eller ett regelrätt citat kan ju vara på sin plats, eller? På nätet, borde det ingå i själva formen, att ära den som äras bör, erkänn er källa, skapa trovärdighet genom att hänvisa till källan om den finns online. Jag fattar ingenting, en länk till twitter, hur kan den skada?

Handlar det om att DN är rädd att förlora mig som läsare, att jag ska lämna webbplatsen och inte komma tillbaka, ledsen DN, men det gjorde jag ändå och fastnade i en härva där jag började undersöka kontot twitter.com/bildt som numera är avstängt och kontot twitter.com/carlbildt, sedan var jag fast!!!

Idag landade det i en föreläsning och detta inlägg samt en diskussion kring just twitter, sociala medier, länkar, transparens och traditionella nyhetsmedier. Jag ställer mig fortfarande frågande inför hur de traditionella medierna ser på källor, sina läsare och vilken bild de har för bild av sig själva.

Traditionella medier påstår att de är källkritikens väktare, men för att jag ska tro på det måste ni faktiskt föregå med gott exempel och visa era källor, vara transparenta och tydliga. En länk, eller en bild eller kanske både och, hade inte skadat, det hade bara stärkt er självbild. Resultatet blev tyvärr det motsatta…

Trovärdiga källor på nätet bygger på en vilja att bli granskade

Jag skrev ett inlägg i somras med titeln ”Källkritik på nätet så mycket enklare”, som genom en tweet i söndags morse väcktes till liv igen. Jag instämmer fortfarande i min slutsats att:

på nätet och i sociala medier, med länkar och transparens. Lär vi barnen hur internet fungerar, och att de ska länka, eller undersöka länkarna i texter på nätet eftersom då kan de också tydligare se vilka källor som jag går i dialog med. Mina läsare kan lättare ta del och förstå mitt resonemang med hjälp av de källor/länkar som jag som skribenten använder mig av i mina texter på nätet.

[något redigerat jfr med det ursprungliga inlägget]

Jag tror det är mycket enklare att förhålla sig till de källor som jag använder, som jag relaterar till om jag länkar, till dem i en eller annan form, för alla är naturligtvis inte digitala. Det är viktigt att jag är transparent och jag är tydlig med vilka mina källor är, nämner dem, länkar till dem, idkar s.k. ”länk-kärlek”.

En bra utgångspunkt för att lära elever hur källor på nätet fungerar är Wikipedia, kanske kan man se artiklar i Wikipedia som förebilder för hur källor byggs upp på nätet, genom länkar till källor, till referenser till andra artiklar, med definitioner, genom krav på att det ska finnas källor till den kunskap som Wikipedia förmedlar. Wikipedia är till och med tydliga med att ange i artiklar att det saknas källor och att fler källor behövs. Samt att vara tydliga med att navelskåda sig själv som de gör när de listar kritiken mot källan. Där vi kan bland annat läsa:

Wikipedia får också kritik för att det inte alltid finns säkra källor.

Wikipedia är en källa som drivs av en vilja och en önskan om att bli granskade, att vi som användare vill diskutera, samtala gemensamt möta och bryta våra infallsvinklar mot varandra. Wikipedia vill bygga upp sin tillit på att vi som användare är kritiskt granskande, så kan jag också känna som bloggare att jag vill att mina läsare, ska granska, titta bakom och det kräver att jag är tydlig, att jag länkar, att jag berättar vem som får mig att tycka som jag gör.

Personligen tror jag att det är viktigt att ange var du kan läsa mer, var du kan bilda dig en egen uppfattning, så att du inte blint bara tror på den bild av verkligheten som jag skildrar. Min blogg kommer aldrig bli som Wikipedia, men nu vet ni alla fall vad jag jämför mig med. 😆

Läs mer om det här eller här

Jag har funderat mycket kring hur vi på hur nätet, bloggar och länkar fungerar, samt vilka normer som finns för källhänvisningar fungerar samt varför de finns. Jag fick själv frågan på twitter från @Nolite häromdagen om:

Vad heter dokumentären?

som jag hade som utgångspunkt för mitt inlägg Wikipedia trivialiserar sanningen som hade sin utgångspunkt i en film (the truth according to Wikipedia) som jag hade sett, och eftersom jag kände mig ganska trött och slut när jag väl skrev ner mina reflektioner så blev min källhänvisning ganska intetsägande:

Ägnar en del av min kväll åt att ta del av en dokumentär om Wikipedia.

Men jag rättfärdigade mitt beslut med att texten ändå den talar om vad som kan tänkas finnas bakom länken, men naturligtvis borde jag har skrivit ut hela titeln, hela källan och helst även vilka som står bakom filmen. Men det gjorde jag inte, trött som jag var. Nolites fråga fick mig att fundera på just källor, länkar och hur vi refererar till inlägg, källor, artiklar på nätet, samt vilken funktion de fyller.

Utan att peka ut någon annan än mig själv så använder jag emellan åt att det kan du läsa mer om ”här eller här”. Men fungerar det som en ”teaser”, som sparkade igång min läsare, eller som en fortsättning på det som jag skrivit? Jag har funderat en längre tid på om jag klickar på de ”här” länkarna?

I min egen lilla ovetenskapliga undersökning som bara utgår från mig och mitt eget agerande i förhållande till länkar och texter, bilder, filmer som mina vänner delar på twitter eller i bloggar, så kan jag säga att jag sällan om ens någonsin klickar på en obekant länk. Om inte avsändaren är någon jag känner som skickat det till mig som ett @kalexanderson eller som ett DM, men länkar från obekanta avsändare klickar jag inte på, även om de @-s mig.

Är det bara en länk, utan rubrik så är chansen att jag ska ta del av innehållet minimalt, är det inte mer information än ”bit.ly” får länken flyta vidare. På bloggar där bloggaren skrivit ni kan läsa mer om det här, klickar jag om ämnet intresserar mig, och om jag litar på den som tipsar (bloggaren) annars inte. Ordet ”här” säger inget om källan, inget om avsändaren inget om vad som väntar bakom klicket. Då avstår jag från att klicka.

Källor, källkritik pratas det om på nätet, men ibland undrar jag hur noga vi är med våra källor, med vår källkritik själva, och hur mycket vi hjälper våra läsare att vara källkritiska i det som de läser på våra bloggar. Jag vet att länkar är nätets infrastruktur och att de är viktiga, men om vi länkar till källor, som vi vill att andra ska läsa (och nu pratar jag bara utifrån mitt eget beteende) kanske man behöver ge lite mer information är ”här”.

Jag lovar inget, men jag ska försöka att bättra mig, inte bara skriva att ni kan läsa mer om källkritik ”här”, utan skriva i mitt inläpp Källkritik behöver inte vara svårt på Kolla Källans blogg kan du läsa mer om hur du kan komma igång.

Det blir dessutom mer läsvänligt och så hjälper jag ju dig som är nyfiken på mina källor, som själv vill förhålla dig till dem och så erkänner jag dessutom källan åtminstone till namn och det blir tydligare än ett ”här”.

Men om du har andra erfarenheter snälla berätta, delge mig…

Att blogga rätt eller att blogga för topplistor?

I förmiddags var jag på ett väldigt intressant seminarium om sociala medier i Almedalen.

Det kom att handla en hel del om politometern som är en samlingsplats för alla svenska politiska bloggar. På politometern rankas även Sveriges främsta politiska bloggar. En av de viktigaste algoritmerna för hur en blogg placerar sig dessa toplistor är antalet länkar, och det medför att det finns de som strösslar sina bloggar med ”spamlänkar”. Det tror jag de flesta av oss som befinner oss mer eller mindre regelbundet på nätet känner till. Samtalet kom att handla en hel del kring den länkekonomi som internets infrastruktur bygger på.

Och med sanningar som att politiska bloggare (och alla andra) som bloggare ska länka intelligent, länka brett, inte bara till kompisar. Att det inom bloggosfären, eller den politiska bloggosfären finns en tendens att ägna stor del åt att skapa länkinflation för att hamna högt på topplistor, i knuffs rankning eller på politometern. Länkar bör handla om content, innehåll och inte om topplistor.

Jag, som inte har fattat det där med topplistor, undrar stilla varför finns dessa topplistor? Varför har skapas topplistor, om inte för att mäta tävla, ranka, mäta, eller för att bli bäst? Eller? Är det inte så att vi får det som vi mäter, och inget annat?