Etikettarkiv: lärare

Fungerar Wikipedia? Och om, hur då?

Tanken på att frivilliga skulle kunna skapa en encyklopedi vars syfte är att samla vårt vetande, vårt gemensamma kunnande, och att det kan ske öppet så att alla kan bidra, det är i sig en hissnande tanke.

Wikipedia bygger på den idéen och har funnit sedan 2001, i mer än elva år…

Kan det verkligen fungera? Är det säkert? Blir det rätt då? Eller vilken information kommer vi att få ta del av? Bidrar alla?

Det är hissnande att Wikipedia är en webbplats (i olika språkversioner) eller flera på olika språk där alla kan bidra, alla kan vara med och skapa innehåll, alla får vara med och bestämma om vilket innehåll som ska finnas med… Det är än mer spännande att det tycks fungera och att ”folk”, människor, du och jag, bidrar, eller är det bara Wikipedianer?

Vi på Webbstjärnan vet att det finns massor med frågor som Wikipedia som källa och idé väcker för att få svar på några har vi ett frukostseminarium på onsdag med Jan Ainali från Wikimedia Sverige som ska prata om Wikipedia och hur Wikipedia fungerar. Seminariet är öppet för alla och vi vet att de som kommer kommer få kunskaper om hur Wikipedia fungerar, grundtankarna bakom Wikipedia samt hur du kan arbeta med Wikipedia i skolan.

Anmäl här och nu, för än finns det platser…

Sociala medier i undervisningen – vad är viktigast?

Fick frågan ”Vill förnya min intro föreläsning till sociala medier i undervisningen. Vad ska jag ha med, vad är viktigast?” av Mathias Larsson via Twitter. Mats är It-samordnare i Östersund, och jag svarade ganska lakoniskt som samtal på twitter kan bli:

 det viktigaste är syftet med verktyget, och vilka effekter det har på lärandet

Nu har det gått några dagar och jag sitter här och tänker jag borde ha utvecklat, förklarat, hur jag menar. Inte bara lämnat det vid 140 tecken på twitter.

Min uppfattning är att sociala medier, eller Internet, eller teknik för den delen får i sig inte vara ett egenvärde. All användning måste ha ett syfte. Det syftet behöver kopplas till undervisningens mål och syfte.

Svagheten med sociala medier är inte skapade för undervisning i första hand och det är en aspekt som jag tycker att ett samtal, eller en föreläsning kring sociala medier behöver ta med. Sociala medier i undervisningen behöver handla om effekterna av sociala medier på gott och ont.

Min uppfattning är att i undervisningen kan sociala medier användas till mycket, men lärare behöver alltid ta ställning till hur de vill använda dessa tjänster samt varför.

Lärare behöver titta på hur dessa tjänster fungerar, så att de i valet av att använda eller inte använda sociala medier är medvetna om varför de gjort just det valet samt är medvetna om vilket syfte de vill uppnå. Vill du använda sociala medier för att visa hur kunskap, skapas kan det vara bra att titta på Wikipedia och följa hur en artikel utvecklas, förändras. I dagarna med ett amerikansk presidentval inför dörrarna kan det vara bra att titta på det redigeringskrig som tycks förekomma på Wikipedia och sedan ha det som utgångspunkt för att prata om vikten att styra agendan, samt för att titta på hur dessa användargenerade sajter skapar information.

I arbetet med sociala medier i undervisningen kan det ytligt sett se ut som att det främst förekommer en diskussion kring användning, att elever/lärare ska lära sig använda dessa, att lärare ska använda Facebook, Wikipedia, bloggar och wikis, men varför och hur är fortfarande de centrala frågorna.

Varför ska lärare använda Facebook och i vilket syfte? Är det för att kommunicera med elever eller för att titta på hur användaravtal ser ut? Är det för att diskutera om gilla är ett uttryck för våra demokratiska rättigheter, och att du har rätt att gilla den politiska motståndaren som en del av dina mänskliga rättigheter? Det kan vara värt att diskutera utifrån följande bloggpost om en Sheriff avskedade sex anställa för att de ”gillat” den politiska motståndarens ”fan-page”

A sheriff in Virginia fired six of his employees, including deputy sheriff Daniel Ray Carter — who had clicked the Like button on the Facebook page of his boss’s political opponent, Jim Adams.

Eller om syftet är ett helt annat, vad vet jag… Det är syftet och vad du vill uppnå avgör om och hur du använder sociala medier i din undervisning.

Lärare gör skillnad!

Av en händelse ramlade jag över följande dikt av Taylor Mali ”What Teachers Make” och jag vill bara dela den, om och om igen.

Tog mig friheten att dela hela dikten också eftersom den är så himla bra:

What Teachers Make
by Taylor Mali

He says the problem with teachers is
What’s a kid going to learn
from someone who decided his best option in life
was to become a teacher?
He reminds the other dinner guests that it’s true
what they say about teachers:
Those who can, do; those who can’t, teach.
I decide to bite my tongue instead of his
and resist the temptation to remind the dinner guests
that it’s also true what they say about lawyers.
Because we’re eating, after all, and this is polite conversation.

I mean, you’re a teacher, Taylor.
Be honest. What do you make?

And I wish he hadn’t done that— asked me to be honest—
because, you see, I have this policy about honesty and ass-­‐kicking:
if you ask for it, then I have to let you have it.
You want to know what I make?
I make kids work harder than they ever thought they could.
I can make a C+ feel like a Congressional Medal of Honor
and an A-­‐ feel like a slap in the face.
How dare you waste my time
with anything less than your very best.
I make kids sit through 40 minutes of study hall
in absolute silence. No, you may not work in groups.
No, you may not ask a question.
Why won’t I let you go to the bathroom?
Because you’re bored.
And you don’t really have to go to the bathroom, do you?
I make parents tremble in fear when I call home:
Hi. This is Mr. Mali. I hope I haven’t called at a bad time,
I just wanted to talk to you about something your son said today.
To the biggest bully in the grade, he said,
“Leave the kid alone. I still cry sometimes, don’t you?
It’s no big deal.”
And that was noblest act of courage I have ever seen.
I make parents see their children for who they are
and what they can be.

You want to know what I make? I make kids wonder,
I make them question.
I make them criticize.
I make them apologize and mean it.
I make them write.
I make them read, read, read.
I make them spell definitely beautiful, definitely beautiful, definitely beautiful
over and over and over again until they will never misspell
either one of those words again.
I make them show all their work in math
and hide it on their final drafts in English.
I make them understand that if you’ve got this,
then you follow this,
and if someone ever tries to judge you
by what you make, you give them this.

Here, let me break it down for you, so you know what I say is true:
Teachers make a goddamn difference! Now what about you?

Om likvärdig utbildning, några intryck ifrån frukostseminariet i Almedalen

Jag fick den stora äran att agera som moderator för Lärarförbundets och UR:s frukostseminarium om Den digitala skolan en skola för alla. Temat var rätten till likvärdig utbildning. I min panel var Erik Fichtelius, Eva Lis Sirén, Mimmi Garpebring, Christina Löfving och Marie Andersson som alla sa många kloka saker kring hur viktig frågan om likvärdighet och skolans kompensatoriska roll i förhållande till att digitala verktyg blir en mer och mer vanlig del av pedagogers och elevers verktygslåda.

För mig sammanfattar Erik Fichtelius utrop om att datorn/de digitala verktygen borde vara så självklara att debatten inte ens borde förekomma, det borde vara en icke-fråga, och att diskussionen kring att lärare ska ha en egen dator borde vara löst. Frågan om användningen av moderna verktyg borde handla om pedagogik och inte om tillgång. Men så är ännu inte verkligheten och det visade om inte annat Marie Anderssons berättelse om att hon i maj (2012) fick sin första egna lärardator, tidigare har hon haft en dator som de delat tillsammans med tre andra kollegor. Marie som är en prisbelönt lärare både genom Webbstjärnan och genom Guldäpplet för sitt innovativa arbete med digitala verktyg i undervisningen, en förebild för oss alla.

Jag fastnade dock även för Mimmi Grapebring, ordförande för SVEA, som sa att de digitala verktygen och den digitala vardagen är utmärkta för att lärare ska kunna arbeta med det viktiga och centrala värdegrundsuppdraget som skolan har. Jag ställer mig också fullständigt bakom Christina Löfving ord och förmaning omatt vi alla har ett ansvar för att tala väl om skolan, och de som arbetar i skola. Lyft det som fungerar och arbeta vidare med det.

Frågan om hur den digitala skolan blir en skola för alla, är intressant och jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma till frågan, i synnerhet då den senaste rapporten om hur skolan lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag visar att skillnaderna har ökat, att skolan är sämre än tidigare på att utjämna sociala skillnader. Det är som Eva Lis Siren sa, det är en fråga om likvärdighet, alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning.

Sedan hoppas jag att nästa gång frågan kommer upp på min agenda att vi kommer att prata om hur de digitala verktygen och elevers tillgång till digital kompetens stärker elevers rätt till en likvärdig utbildning så att alla får samma möjligheterna.

Du kan ta del av seminariet så finns det här:

Vad krävs för stimulera lärares lärande?

Jag funderar mycket kring hur vi lär oss saker, vad som krävs för att nyfikenhet ska gro, vilken jordmån krävs, vilka förutsättningar behövs? I början av veckan var jag på en stor konferens i Ronneby kring lärande och skolutveckling ”learning is the shit”. I många av sessionerna fördes samtal kring lärande, kring förutsättningar för lärande, kring pedagogisk verksamhet i stort och smått.

Det var berikande, spännande och inspirerande. Många sessioner fick mig att stanna av och se om inte de gav några svar på mina frågor kring vad får oss att vilja lära, vad får nyfikenheten att vilja gro? Men jag undrade också kring frågor som vad får lärare att vilja lära, vilja växa, ta in nytt? Konferensen ”learning is the shit” som jag deltog i hade tänkt stort och nytt.

Vi, som deltog var utomhus i tält i Ronnebys brunnspark. Det lättade upp, ingen aula, inga elever, eller kvarglömda rester av skolarbete. De som arrangerade konferensen hade tänkt en hel del kring lärares lärande och vilja att ta in nytt, våga, vilja bli inspirerade… Personligen tror jag att omgivningen, rummet är en del av vilja att ta in nytt, viljan att lära… Men hur jag än ser på det så tror jag krävs många saker för lärande. Kanske är några av ingredienserna:

  • en lust, en vilja, något du önskar, behöver, drömmer om…
  • du behöver förebilder som du kan identifiera dig med…
  • du behöver en omgivning som ger dig stimulans att vilja/våga/kunna pröva…

Lärande behöver en jordmån där din lust, och din vilja, ditt behov kan förmå att gro. När är fortbildning som skapas för pedagoger en sådan jordmån? Vad tror du krävs?

Tack Ronneby för att jag fick vara med i ert arbete att ge lärare möjligheten att utvecklas och vilja lära.

Lärarens röst – mötet och insikten #lärartycket

Lärarrösten! Det är något speciellt med att möta rösten av en annan lärare. Det är något i tonfallet som får mig känna igen mig. När jag frågar en lärare om något som jag inte förstår så får jag alltid en röst tillbaka som vill att jag ska förstå, som vill att jag ska lära, få insikter, färdigheter som jag söker.

En lärares röst är som en utsträckt hand som vill ta mig från en plats till en annan. Till en ny värld, en plats där lärande sker, där frågor väcks och där frågor kan hitta svar, skolan är för mig en plats där frågor och nyfikenhet har sin självklara plats.

I alla lärare finns den här rösten, så min uppmaning till dig som är lärare är att du tar möjligheten och deltar i Anne-Marie Körlings bloggstafett och att vi tillsammans samlar hundra starka lärarröster om läraryrket.

Wikipedia – skolans främsta sociala medium!

Jag behöver bara säga det, använd Wikipedia mer i skolan, vilken resurs. Undersök källan, webblatsen, grotta in er i den. Den är fri att bearbeta, fri att sprida, fri att bygga vidare på.

Jag fick nedanstående infografic i min mejlbox och när jag tittar på den slås jag av några korta fakta som är intressanta.

-studenter använder wikipedia mer än bibliotek…
-99% hamnar på top tio i Googles-page-rank (spännande och intressant, Google + wikipedia = <3 )
- att det fortfarande är så många lärare som förbjuder Wikipedia (73%)…
- wikipedianerna är män (varför?)

Men coolast är att källorna är angiva, lycka, transparens så nu kan jag kolla om det stämmer, vilka källor de använder för att presentera sin världsbild och det kan du också.

Men mitt råd till alla lärare är använd Wikipedia i skolan, lär genom och av Wikipedia, som källa som verktyg för att skapa en källa, för att skapa fakta, för att förstå CC-licenserna, för att samarbeta, för att hitta fakta, för att hantera källor, etc. Men sluta inte där: utan granska Wikipedias världsbild, sajtens värderingar, stämmer de överens med hur sajten byggs upp, fungerar wikipedia på samma sätt i olika språkversioner? Det finns så mycket man kan djupdyka ner i när det kommer till WIkipedia, så gör det och gör det tillsammans med era elever.

Wikipedia
Via: Open-Site.org

Inspiration för att använda Internet i skolan – föreläsningar för lärare

Vi på Webbstjärnan kommer att tillsammans med Lärarförbundet hålla i en föreläsningsserie kring att använda Internet i skolan.

Imorgon på alla hjärtans dag drar vi igång i Malmö. Jag ska prata om att blogga tillsammans med elever. En föreläsning som kommer att ge en inblick i styrkor och svårigheter med att arbete med ett bloggverktyg som WordPress i skolan. Eftersom vi på .SE strax kommer att ge ut en ny Internetguide om källkritik, kommer jag också att ta upp aspekter på hur du kan arbeta med bloggen som utgångspunkt för att arbeta med elever kring källkritiska övningar.

Sedan fortsätter vår föreläsningsserie till Stockholm där Marie Andersson (Öpedagogen) kommer att ta vid stafettpinnen och prata kring Geocaching i skolan och sitt arbete tillsammans med elever kring entreprenöriellt lärande och måluppfyllelse enligt den nya läroplanen Lgr11.

Veckan därpå är vi i Göteborg den 21 feb och här kommer Jacob Möllstam att prata kring att använda Internet och arbeta med en till en med elever. Jag som varit på besök hos Jacob vet att hans arbete har tydlig utgångspunkt i sociala medier, och de arbetar tydligt med att använda dessa som läromedel.

Sedan avslutar vi föreläsningsserien i Luleå den 22 feb där jag återigen pratar om att blogga tillsammans med elever.

Vet du vad det bästa är, allt är gratis och kommer att sändas live på webben samt du har möjlighet att ta del av det i efterhand genom att titta på nätet. Men än finns det även möjlighet att anmäla sig och komma och träffa oss offline, så är du i Malmö, Stockholm, Göteborg eller Luleå, se till att passa på. Kom och träffa mig, Marie och Jacob samt lär dig mer om Webbstjärnan, bli inspirerad att använda Internet i skolan, det är skoj, utmanande och berikande, så passa på.

Låt diskussionen kring Facebook i skolan få ett pedagogiskt perspektiv

Tidigare idag läste jag Jockes post om Lärare, elever och Facebook- hur hänger det ihop? och jag håller med honom. Det handlar inte om online kontra offline, det handlar om att vara 100% människa. Skolan, lärare och elever bör kunna förhålla sig till Facebook och samtalet kring om lärare kan vara vänner med sina elever är begränsande. Därefter borde jag inte behöva kommentera skola och Facebook mer. Men jag vill gärna komma med ett perspektiv på frågan, en aspekt, min sida av myntet, där jag står idag.

Facebook liksom många andra sociala plattformar används i skolan, eller inte används i skolan av olika skäl. Men diskussionen kring skola, sociala medier och lärande behöver komma till en annan nivå. Jag tycker att det pedagogiska samtalet kring sociala medier bör handlar om just lärande, kring vilka pedagogiska för och nackdelar olika sociala plattformar medför för lärandet. Vilka är begränsningarna? Vilka är förtjänsterna? Samtalet slutar nästan alltid i en diksussion kring om vi kan vara vänner eller inte, vilket ansvar en ”vänskapsrelation” mellan elever och lärare medför eller inte medför.

I bästa fall kommer samtalet till slutsatsen att Facebook är en grym plattform för där finns eleverna och då blir det lättare att motivera eleverna att göra skolarbetet.

Jag skulle vilja att samtalet kom längre, och kanske kan samtalet göra det om vi börja titta på Facebook och andra sociala plattformar mer nyanserat. Vad fungerar och vad fungerar inte? Sedan behöver vi fundera kring hur vi kan använda Facebook som pedagogiskt verktyg, och kanske om vi kan använda Facebook som pedagogiskt verktyg? Är Facebook ett pedagogiskt verktyg? Om ja, när? Alltid, ibland eller aldrig och om så för vilka syften?

I mina ögon kan skolarbete ske på alla delar av Internet så länge pedagogen som leder skolarbetet medvetet gör ett val utifrån de syften och de mål som arbetet i skolan har.

Jag kan ha invändningar mot Facebooks affärsmodell och därför tycka att det är olämpligt att skolarbetet sker inom ramen för den plattformen. Mina invändningar mot Facebooks affärsmodell är att den liksom Facebook eller Googles bygger på att mitt innehåll kopplas till ett tydlig annonsinnehåll. Mina invändningar mot att använda Facebook, handlar också om att jag inte tycker att skolarbete ska ske på de villkor där jag jag förväntar mig att eleverna skapar ett avtal med en tredje part för att jag ska kunna ta del av deras skolarbete.

Men samtidigt kan jag se pedagogiska förtjänster med att använda Facebook som utgångspunkt för att arbeta med just samma perspektiv.

Jag tycker att affärsmodellen i sig är intressant för att titta på den och se hur annonser kopplas till skolarbetet på Facebook, för jag tycker att vi behöver diskutera och medvetandegöra oss själva och eleverna kring hur Facebooks affärsmodell ser ut. Att skolarbetet används för att profilera dig för eventuella annonser, eller för att du ska köpa annonser. Det är ett samtal som vi vuxna bör föra, som kan undersökas med hjälpa av Facebook. Sedan tycker jag att allt skolarbete på Facebook bör diskutera vilka effekter ”facebooks vokabulär” spelar för skolarbetets insats och innehåll. Vi vill bli gillade, vi vill bli omtyckta, att ”gilla” är gilla och inte rekommendera, och kanske bör lärare diskutera skillnaden, skulle det innebära en skillnad i vår förhållningssätt om vi rekommenderade bilder som vi klickar på istället för att vi som nu är ”gillar” dem.

Jag önskar att samtalet kring Facebook och skolan skulle handla mer om när, hur och i vilken omfattning Facebook ska vara ett pedagogiskt verktyg, och att diskussionen kring att göra skolarbete på Facebook handlade de pedagogiska syftena, och om målen och effekterna. Jag önskar att samtalet om Facebook i skolan handlade om avtal, övervakning och vilka effekter det kan ha. Jag anser att Facebook är en utmärkt plattform för att arbeta med källkritik till exempel, så låt samtalet kring skola och Facebook lämna vänstadiet för att komma in på ett samtal kring pedagogiska vinster/förluster som Facebook eventuellt medför i det pedagogiska arbetet.

Framtidens lärare – behöver läsa Kirkegaards ödmjukheten

I många sammanhang som jag befinner mig i pratas det om framtiden. I fredags var jag på en halvdags konferens kring framtidens lärare. Dagen avslutades med att vi fick reflektera över vilka egenskaper en god ”framtida” lärare bör ha.

Mina tankar kring framtidens lärare och de kunskaper som en god lärare ska ha är mycket sammanfattade i Kirkegaards nedanstående text. Det handlar om ödmjukhet, att se den andra, finna den andra och börja där den andra är.

I skolan vet jag att det är massor med lärare som just arbetar så, och tar elever till de mål som finns med skolan. Verktygen som sedan ska användas måste vara de som hjälper den andra att nå målen. I debatten kring vilka verktyg skolan ska använda behövs också ödmjukhet, och inte bara en vilja att härska.

Om jag vill lyckas att
föra en människa
mot ett bestämt mål,
måsta jag först finna henne
där hon är
och börja just där.

Den som inte kan det, lurar sig själv
när hon tror, att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste
jag visserligen förstå mer,
än vad hon gör,
men först och främst förstå
vad hon förstår.

Om jag inte kan det,
så hjälper det inte, att jag kan och vet mer.
Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan,
beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre
istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet
inför den jag vill hjälpa
och därför måste jag förstå,
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.

Kan jag inte detta
så kan jag heller inte hjälpa någon.

 

Sören Kirkegaard