Etikettarkiv: lärare

Lärarens röst – mötet och insikten #lärartycket

Lärarrösten! Det är något speciellt med att möta rösten av en annan lärare. Det är något i tonfallet som får mig känna igen mig. När jag frågar en lärare om något som jag inte förstår så får jag alltid en röst tillbaka som vill att jag ska förstå, som vill att jag ska lära, få insikter, färdigheter som jag söker.

En lärares röst är som en utsträckt hand som vill ta mig från en plats till en annan. Till en ny värld, en plats där lärande sker, där frågor väcks och där frågor kan hitta svar, skolan är för mig en plats där frågor och nyfikenhet har sin självklara plats.

I alla lärare finns den här rösten, så min uppmaning till dig som är lärare är att du tar möjligheten och deltar i Anne-Marie Körlings bloggstafett och att vi tillsammans samlar hundra starka lärarröster om läraryrket.

Wikipedia – skolans främsta sociala medium!

Jag behöver bara säga det, använd Wikipedia mer i skolan, vilken resurs. Undersök källan, webblatsen, grotta in er i den. Den är fri att bearbeta, fri att sprida, fri att bygga vidare på.

Jag fick nedanstående infografic i min mejlbox och när jag tittar på den slås jag av några korta fakta som är intressanta.

-studenter använder wikipedia mer än bibliotek…
-99% hamnar på top tio i Googles-page-rank (spännande och intressant, Google + wikipedia = <3 )
- att det fortfarande är så många lärare som förbjuder Wikipedia (73%)…
- wikipedianerna är män (varför?)

Men coolast är att källorna är angiva, lycka, transparens så nu kan jag kolla om det stämmer, vilka källor de använder för att presentera sin världsbild och det kan du också.

Men mitt råd till alla lärare är använd Wikipedia i skolan, lär genom och av Wikipedia, som källa som verktyg för att skapa en källa, för att skapa fakta, för att förstå CC-licenserna, för att samarbeta, för att hitta fakta, för att hantera källor, etc. Men sluta inte där: utan granska Wikipedias världsbild, sajtens värderingar, stämmer de överens med hur sajten byggs upp, fungerar wikipedia på samma sätt i olika språkversioner? Det finns så mycket man kan djupdyka ner i när det kommer till WIkipedia, så gör det och gör det tillsammans med era elever.

Wikipedia
Via: Open-Site.org

Inspiration för att använda Internet i skolan – föreläsningar för lärare

Vi på Webbstjärnan kommer att tillsammans med Lärarförbundet hålla i en föreläsningsserie kring att använda Internet i skolan.

Imorgon på alla hjärtans dag drar vi igång i Malmö. Jag ska prata om att blogga tillsammans med elever. En föreläsning som kommer att ge en inblick i styrkor och svårigheter med att arbete med ett bloggverktyg som WordPress i skolan. Eftersom vi på .SE strax kommer att ge ut en ny Internetguide om källkritik, kommer jag också att ta upp aspekter på hur du kan arbeta med bloggen som utgångspunkt för att arbeta med elever kring källkritiska övningar.

Sedan fortsätter vår föreläsningsserie till Stockholm där Marie Andersson (Öpedagogen) kommer att ta vid stafettpinnen och prata kring Geocaching i skolan och sitt arbete tillsammans med elever kring entreprenöriellt lärande och måluppfyllelse enligt den nya läroplanen Lgr11.

Veckan därpå är vi i Göteborg den 21 feb och här kommer Jacob Möllstam att prata kring att använda Internet och arbeta med en till en med elever. Jag som varit på besök hos Jacob vet att hans arbete har tydlig utgångspunkt i sociala medier, och de arbetar tydligt med att använda dessa som läromedel.

Sedan avslutar vi föreläsningsserien i Luleå den 22 feb där jag återigen pratar om att blogga tillsammans med elever.

Vet du vad det bästa är, allt är gratis och kommer att sändas live på webben samt du har möjlighet att ta del av det i efterhand genom att titta på nätet. Men än finns det även möjlighet att anmäla sig och komma och träffa oss offline, så är du i Malmö, Stockholm, Göteborg eller Luleå, se till att passa på. Kom och träffa mig, Marie och Jacob samt lär dig mer om Webbstjärnan, bli inspirerad att använda Internet i skolan, det är skoj, utmanande och berikande, så passa på.

Låt diskussionen kring Facebook i skolan få ett pedagogiskt perspektiv

Tidigare idag läste jag Jockes post om Lärare, elever och Facebook- hur hänger det ihop? och jag håller med honom. Det handlar inte om online kontra offline, det handlar om att vara 100% människa. Skolan, lärare och elever bör kunna förhålla sig till Facebook och samtalet kring om lärare kan vara vänner med sina elever är begränsande. Därefter borde jag inte behöva kommentera skola och Facebook mer. Men jag vill gärna komma med ett perspektiv på frågan, en aspekt, min sida av myntet, där jag står idag.

Facebook liksom många andra sociala plattformar används i skolan, eller inte används i skolan av olika skäl. Men diskussionen kring skola, sociala medier och lärande behöver komma till en annan nivå. Jag tycker att det pedagogiska samtalet kring sociala medier bör handlar om just lärande, kring vilka pedagogiska för och nackdelar olika sociala plattformar medför för lärandet. Vilka är begränsningarna? Vilka är förtjänsterna? Samtalet slutar nästan alltid i en diksussion kring om vi kan vara vänner eller inte, vilket ansvar en ”vänskapsrelation” mellan elever och lärare medför eller inte medför.

I bästa fall kommer samtalet till slutsatsen att Facebook är en grym plattform för där finns eleverna och då blir det lättare att motivera eleverna att göra skolarbetet.

Jag skulle vilja att samtalet kom längre, och kanske kan samtalet göra det om vi börja titta på Facebook och andra sociala plattformar mer nyanserat. Vad fungerar och vad fungerar inte? Sedan behöver vi fundera kring hur vi kan använda Facebook som pedagogiskt verktyg, och kanske om vi kan använda Facebook som pedagogiskt verktyg? Är Facebook ett pedagogiskt verktyg? Om ja, när? Alltid, ibland eller aldrig och om så för vilka syften?

I mina ögon kan skolarbete ske på alla delar av Internet så länge pedagogen som leder skolarbetet medvetet gör ett val utifrån de syften och de mål som arbetet i skolan har.

Jag kan ha invändningar mot Facebooks affärsmodell och därför tycka att det är olämpligt att skolarbetet sker inom ramen för den plattformen. Mina invändningar mot Facebooks affärsmodell är att den liksom Facebook eller Googles bygger på att mitt innehåll kopplas till ett tydlig annonsinnehåll. Mina invändningar mot att använda Facebook, handlar också om att jag inte tycker att skolarbete ska ske på de villkor där jag jag förväntar mig att eleverna skapar ett avtal med en tredje part för att jag ska kunna ta del av deras skolarbete.

Men samtidigt kan jag se pedagogiska förtjänster med att använda Facebook som utgångspunkt för att arbeta med just samma perspektiv.

Jag tycker att affärsmodellen i sig är intressant för att titta på den och se hur annonser kopplas till skolarbetet på Facebook, för jag tycker att vi behöver diskutera och medvetandegöra oss själva och eleverna kring hur Facebooks affärsmodell ser ut. Att skolarbetet används för att profilera dig för eventuella annonser, eller för att du ska köpa annonser. Det är ett samtal som vi vuxna bör föra, som kan undersökas med hjälpa av Facebook. Sedan tycker jag att allt skolarbete på Facebook bör diskutera vilka effekter ”facebooks vokabulär” spelar för skolarbetets insats och innehåll. Vi vill bli gillade, vi vill bli omtyckta, att ”gilla” är gilla och inte rekommendera, och kanske bör lärare diskutera skillnaden, skulle det innebära en skillnad i vår förhållningssätt om vi rekommenderade bilder som vi klickar på istället för att vi som nu är ”gillar” dem.

Jag önskar att samtalet kring Facebook och skolan skulle handla mer om när, hur och i vilken omfattning Facebook ska vara ett pedagogiskt verktyg, och att diskussionen kring att göra skolarbete på Facebook handlade de pedagogiska syftena, och om målen och effekterna. Jag önskar att samtalet om Facebook i skolan handlade om avtal, övervakning och vilka effekter det kan ha. Jag anser att Facebook är en utmärkt plattform för att arbeta med källkritik till exempel, så låt samtalet kring skola och Facebook lämna vänstadiet för att komma in på ett samtal kring pedagogiska vinster/förluster som Facebook eventuellt medför i det pedagogiska arbetet.

Framtidens lärare – behöver läsa Kirkegaards ödmjukheten

I många sammanhang som jag befinner mig i pratas det om framtiden. I fredags var jag på en halvdags konferens kring framtidens lärare. Dagen avslutades med att vi fick reflektera över vilka egenskaper en god ”framtida” lärare bör ha.

Mina tankar kring framtidens lärare och de kunskaper som en god lärare ska ha är mycket sammanfattade i Kirkegaards nedanstående text. Det handlar om ödmjukhet, att se den andra, finna den andra och börja där den andra är.

I skolan vet jag att det är massor med lärare som just arbetar så, och tar elever till de mål som finns med skolan. Verktygen som sedan ska användas måste vara de som hjälper den andra att nå målen. I debatten kring vilka verktyg skolan ska använda behövs också ödmjukhet, och inte bara en vilja att härska.

Om jag vill lyckas att
föra en människa
mot ett bestämt mål,
måsta jag först finna henne
där hon är
och börja just där.

Den som inte kan det, lurar sig själv
när hon tror, att hon kan hjälpa andra.
För att hjälpa någon måste
jag visserligen förstå mer,
än vad hon gör,
men först och främst förstå
vad hon förstår.

Om jag inte kan det,
så hjälper det inte, att jag kan och vet mer.
Vill jag ändå visa, hur mycket jag kan,
beror det på att jag är fåfäng och högmodig
och egentligen vill bli beundrad av den andre
istället för att hjälpa honom.

All äkta hjälpsamhet börjar med ödmjukhet
inför den jag vill hjälpa
och därför måste jag förstå,
att detta med att hjälpa
inte är att vilja härska
utan att vilja tjäna.

Kan jag inte detta
så kan jag heller inte hjälpa någon.

 

Sören Kirkegaard

De digitalt kompetenta eleverna – vad medför den retoriken?

I många sammanhang beskrivs elever som digitalt kompetenta. Väldigt kunniga i att använda digitala medier. De kan hantera Internet, de har kunskaper, färdigheter och är väldigt kompetenta. Barn börjar använda Internet vid en tidig ålder redan häften av alla treåringar i Sverige har någon gång använt Internet.

Visst är det så att de unga som växer upp med digitala medier som en naturlig del av sin uppväxt de är kunniga, de kan. De förstår och ser de digitala medierna som självklara och naturliga, men frågan är vad digital kompetens innebär och vad vi som växt upp i en analog värld kan/bör tillföra.

Frågan som jag ofta ställer mig är: vad innebär beskrivningen av alla unga/ungdomar som digitalt födda, kompetenta för skolan/läraren/vuxna inställning och sätt att se på sig själva. Ger vi upp där? Kastar vi in handduken? Och säger:

-Äsch, det där med digitala medier det kan ju barnen redan.

I beskrivningen av de unga som kompetenta och kunniga glömmer vi att det finns aspekter på Internet som medium som vi behöver arbeta med tillsammans. Att det finns kunskaper, färdigheter som vi genom vår ålder, våra erfarenheter, våra misstag behöver förmedla till våra barn/elever.

Jag tror att i mötet med digitala medier behöver vi lära av varandra, tillsammans.

Vad betyder en lärare?

Jag fick frågan idag om att berätta om en bok som jag inte skulle kunna leva utan, och mina tankar for igenom mitt huvud, vilka böcker skulle jag inte vilja leva utan. Jag stannade en stund vid Proust, vid Eyvind Johnsson, vid Eva Ström, vid Tove Jansson men valde Faulkner. Jag skulle inte vilja leva utan min läsning av Stormen och vreden.

Varför skulle jag inte vilja vara utan läsningen av Stormen och vreden?

Jag fick romanen av min svensklärare på gymnasiet. Hon gav mig den med orden:

-Jag tycker att du ska läsa den här.

Sedan gav hon mig en månad för att förbereda en presentation av min läsning av romanen. Jag prioriterade annan läsning med tanke på att romanen var ganska tunn och mitt ögonmått sa att romanen skulle ta tre dagar att läsa, vilket var den tid som jag lade på att läsa och för att sedan förbereda min presentation. Men när jag sedan skulle redovisa min läsning av romanen var jag tvungen att erkänna att :

-Jag har just läst den, men jag fattade ingenting, så jag behöver mer tid innan jag kan redovisa.

Min svensklärare svarade då:

-Aha, Faulkner leder på poäng, men jag vet att du tar honom Kristina, så kom tillbaka om tre veckor.

Det var de tre veckorna som fick mig att inse att text kan och ska läsas olika beroende på hur den berättas. Att en berättelse kan skildras på flera olika sätt beroende på vem som berättar berättelsen. Jag fick också en insikt om att vissa texter ska man bryta tillsammans med andra, i samtalet kring min läsning kom jag längre, såg mer och fick fler insikter om vad Faulkner vill berätta.

Det tog tre veckor att närma sig berättelsen, men insikten om att det inte finns en sanning eller en berättelse har jag tagit med mig från Faulkner. Insikten om att vissa texter kräver mer av sin läsare och vikten av att ha förebilder, som tror på en, kan göra att man faktiskt ger texten/uppgiften en andra chans. I mitt fall var det min lärare, min svensklärare, som utmanade mig och min läsning, men hon fick mig också att tro att jag skulle kunna ta in på Faulkners försprång, även om jag aldrig kommer att komma ikapp honom.

Min svensklärare utmanade mig. Hon fick mig att tro att jag skulle kunna förstå, det som till att börja med var obegripligt och det fick mig att ta mig an romanen en andra gång och inte ge upp. Jag har ofta undrat varför hon valde Stormen och vreden åt mig. Jag undrar hur hon såg på mig som läsare, vad fick henne att tro att en 18-årig flicka skulle kunna förstå Faulkner, vilja ta sig an hans berättelse? Jag har ofta undrat, men sedan tänkt hon förstod något som jag inte förstod. Men att det är en lärares uppgift, att se när och hur han/han ska utmana sina elever…

Och hennes sätt att ha tilltro till mig och min förmåga har alltid följt mig i mitt arbete som lärare.

Skola på riktigt – med Internet som verktyg och arena

http://www.flickr.com/photos/kalexanderson/6137487276/Spelling Star Wars av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Jag har liksom många andra varit på bokmässan i Göteborg. Vi på .SE hade en monter och mitt emot oss stod Lärarförbundet, där många lärare kom att stanna för att prata med Kamratposten, om twitter, med Martin och Josef för att lära sig mer om att blogga i skolan.

Från min horisont är det alltid roligt att träffa lärare. De är nyfikna och vi på .SE vill ju gärna att de ska lära sig mer om Internet och använda Internet i skolarbetet på fler sätt än att bara söka efter källor eller information.

Martin och Josef stannade en extra stund hos lärarförbundet och pratade som sagt om att blogga, och eftersom både Martin och Josef är med i Webbstjärnan så blev jag extra stolt när Martin använder Internet och en klassblogg för att synliggöra det som sker i skolan, så att det ska bli viktigt och skapar möjligheter att nå fler och för elever att få ta del av fler perspektiv. Martin diskuterar vikten av att bjuda in gäster, lärare, andra kunniga människor som kan bidra, vara lärare en stund via Internet i sitt inlägg ”duka för en gäst” för då blir skolarbete:

/…/ på riktigt. det är inte de- och rekontextualiserat som läromedelsbaserad undervisning kan vara. En riktig person med ett riktig proffesion som kommunicerar med eleverna, där kommentarsfältet på bloggarna kan lysa glödgat av möjligheter till att lära. Läs här, så får Du se!

Alltid när jag möter lärare som Josef och Martin då längtar jag till undervisningen till mötet, till möjligheterna att får ställa frågor, söka svar och tillsammans med elever vara nyfikna på världen.

När jag tittar på Martins senaste klassblogg Flygelbarn, och påminns om den stolthet som lyste i Martins ögon när han visade att hans elever nio år gamla skriver texter såsom Tilda gör när hon skriver om ”Globen” och avslutar på följande sätt och sist men inte minst gör en källhänvisning:

Sen den 5 februari 2010 så går det en hiss upp till toppen på Globen. När man kommer upp dit så är man 130 meter över havet. Byggnaden är 110 meter i tvärsöver och är 85 meter hög inuti.

 

 

(Källa:http://www.ciao.se/Globen_Stockholm__Recension_92701)

Och detta är vardagsmat för dessa elever, och deras arbete, eftersom att arbeta med Internet är som Mjukglass för Martin.

Tänk vilka möjligheter och kunskaper som dessa nioåringar får och har.

Egenskaper- vad är en bra lärare?

Fick på Twitter idag en ny följare ”Egenskaper” som som byline ställer frågan ”Vad är en bra lärare?”. Personligen slogs jag av att tänk att ha det twitternicket ”egenskaper” häftigt, sedan började jag fundera ”Vad är en bra lärare?”

Frågan är stor och kanske till och med felställd. Måste vi värdera lärare som bra eller dåliga? Gör vi det med andra tjänstemän? Byråkrater?  För lärare är väl tjänstemän, eller som min handledare under min lärarpraktik sa vi är ”närbyråkrater”, så vad kännetecknar en bra tjänsteman, en bra närbyråkrat?

Svaret finns kanske delvis i Maria Kruse och David Öqvist C-uppsats Vad kännetecknar en bra lärare. Kanske finns det en rad egenskaper som en bra lärare bör besitta, så som twitter-kontot Egenskaper antyder. Kanske är det så att den gode lärare har är den som är engagerat rättvis, kunnig och kan lära ut (eller snarare skapa förutsättningar för att elever ska vilja lära sig själva). I intervjuer med fd elever säger de att:

Några faktorer som ansågs viktiga var bl.a. lärarens engagemang och att alla behandlades lika, att läraren var rättvis. Mindre än hälften av de tillfrågade ansåg lärarens ämneskunskap som den enskilt viktigaste faktorn, lika viktigt ansågs förmågan att förklara och lära ut. Lärarens sätt att bemöta sina elever beskrivs som någonting som påverkat de f.d. eleverna under hela livet – här framkommer tydligt vikten av lärarens sätt att uppträda och de värderingar denne förmedlar, t.ex. sin människosyn

Jag tror det sista är avgörande i alla möten, alla lärande situationer, vilka värden vi bär med oss och vilka värden vi förmedlar, och där är läroplanen vår bästa vägledare.

Men frågan kvarstår finns det fler egenskaper som kännetecknar en bra lärare?

Internet i skolan, lärare och elever – några reflektioner

Almedalsveckan har gått och jag har deltagit i några seminarier som framför allt berört skolan och digitala medier. En sak som slår mig i de seminarier som jag deltagit i som berört skolan och internet, eller datorer, eller sociala medier. Är att det alltid kommer en fråga som bygger på en föreställning om att alla unga kan allt om internet, om teknik och om sociala medier bara för att de är unga och växer upp med datorer, internet och sociala medier.

I seminarium efter seminarium hör jag frågor till de deltagande lärarna av karaktären:

- men eleverna kan ju det här med datorer/internet/sociala medier hur förhåller du dig till det?

Men, men är inte frågan felställd. Borde inte frågan handla om hur datorn, internet, sociala medier kan hjälpa elever att nå målen lättare? Bättre?

Läraren är en katalysator för att hjälpa eleverna att nå målen, som finns i kursplaner och läroplanen. Sedan har elever kunskaper om tekniken, men hur de använder internet, datorn, sociala medier som lärande verktyg är något som elever tillsammans med sina lärare behöver utforska, lärare behöver också utforska det tillsammans med kollegor med hjälp och utgångspunkt från kursplaner och läroplanen.

Men annan sak som diskussionen måste ta i beaktan är att alla elever kan inte, vill inte, gör inte bara för att de växer upp i internet-eran, de är inte internet-experter, teknik-experter, sociala medier-exepert bara för att de växer upp i en tid där dessa är en naturlig del av vardagen. Det finns många frågor och aspekter som lärare tillsammans med sina elever behöver utforska kring mediet, tekniken. Och jag önskar att det gjordes mer här…