Etikettarkiv: Läroplanen

Skriv in de digitala färdigheterna i läroplanen, nu! #blogg100

Idag kom digitaliseringskommissionens delbetänkande om it i skolan, där de bland annat så klokt föreslår ”reviderade styrdokument med digitalt perspektiv”

De nuvarande formuleringarna i styrdokument för grundskolan samt gymnasieskolan är inte tillräckliga för att tillgodose de behov som samhällsomvandlingen och teknikutvecklingen skapat. Detta gäller vikten av digitala kunskaper och färdigheter och behovet av att arbeta med modern teknik inom ämnet. De garanterar inte heller en likvärdig undervisning avseende utrustning, lärares kompetens och undervisningspraktik ifråga om digitala förmågor.

Skolverket ges i uppdrag att senast under 2015 föreslå en revidering av läroplanerna för grund- och gymnasieskolan i syfte att föra in begreppet digital kompetens som en basfärdighet.

Skolverket ges i uppdrag att revidera kursplanerna i ämnena bild, historia, matematik, samhällskunskap, slöjd, svenska och teknik i syfte att stärka logiskt tänkande och kreativ problemlösning samt källkritik med hjälp av digitala verktyg.

Skolverket ges i uppdrag att revidera kunskapskraven i grundskolans kursplaner samt i gymnasieskolans ämnesplaner så att de omfattar de digitala förmågor som de reviderade läroplanerna, kursplanerna och ämnesplanerna beskriver.

Personligen tycker jag det är märkligt att vi har en läroplan från 2011 som inte fått med dessa frågor, så det är i hög tid. Jag hoppas innerligt att regeringen antar detta förslag. Så att vi får inskrivet vikten av att ha en digital kompetens, som en basfärdighet.

BETT – teknik i skolan – några korta reflektioner

Jag har varit på BETT, tredje året i rad. BETT är en teknikmässa i London för skolan, främst riktad mot det brittiska skolsystemet och i fokus står tekniken, Smartboards, 3D-animationer, ipads, datormöbler, skåp, filterlösningar för skolan. Mässan i sig är spännande för den ger en bild av vad som är det senaste som branschen vill sälja på skolan, och det är hårdvara, olika tekniska lösningar och sedan fungerar allt som det ska. Sedan har vi en skola i tiden, som stimulerar och motiverar barn och vuxna.

För tredje året i rad undrar jag var är innehållet? Var är hur:et? Hur ska tekniken användas, varför? Men också vilka utmaningar skapar tekniken, vilka didaktiska utmaningar möter lärarna, skolledarna, eleverna? Hur löser de dem? Och vilket stöd finns då i tekniken?

Mässan är till för att sälja, men jag tror att många skeptiska lärare skulle man vinna över om vi ganska förutsättningslöst pratade om hur:et, problemen, frågorna och de svar som vi söker, kanske inte har men får.

Kring BETT-mässan anordnas en rad seminarier riktade mot den svenska skolan och de fyller säker igen en del av de luckorna, men jag tror att det didaktiska samtalet kring teknikens roll i skolan måste föras dagligen, i skolvardagen, förutsättningslöst och med fokus i läroplanens mål och ämnesplaner.

Varför måste digitala läromedel se ut som analoga?

Jag får via mejl en förfrågan om jag kan tänka mig att blogga om och i samband med en konferens läromedel. Jag som inte ens tror på läroboken som koncept. Jag tror att lärande ska ske utifrån läroplanens intentioner, att det som ska vara i fokus för valet av material och arbetet i skolan ska vara skolans läroplan och skolans kursplaner.

I mitt lärararbete har alltid målen stått i fokus, och jag menar inte att läroboken i sig inte kopplas till målen, men kursplaner och läroplanen ger oss lärare så mycket mer frihet, så mycket mer möjligheter och världen efter skolan handlar inte om att hitta lösningen i ett facit, eller längst bak i boken. Jag tror att det är viktigt att elever lär sig andra vägar och får tillgång till andra medel för att lära sig centrala färdigheter för att klara sin framtid.

Sedan sitter jag och tittar runt efter digitala läromedel och hamnar på Bonniers utbildning som har tagiti intiativ till att skapa ett digitalt läromedel i matematik. Jag tittar igenom det och presentationen säger att läromedlet har en

fräsch layout. Liksom tidigare finns tydliga målbeskrivningar och en enkel och klarstruktur. Det finns även nyheter som t.ex. uppgifter som lämpar sig för kommunikation

De delar som jag ser tycker jag ser ut som att det enda man har gjort är att man fört över den traditionella läroboken till en digital arena. Det är samma sätt att arbeta med matematik, fast istället för att använda ”en bok som utgångspunkt” så ligger boken på nätet och är digital.

Men komigen, det måste finnas andra sätt att uppnå målen i matematik än att bara föra över de traditionella lärobokstänket till en digital miljö.

Jag tittar på Sandra Wisstings och 6B Myrsjöskolan en matematik och svenskblogg som hon har med sin 6:a bland annat arbetar hon med räknesagor som ser ut som en klassisk matematikuppgift, men istället för att svaret bara blir mitt så möter det andra och ett samtal, ett möte uppstår. I mina ögon sker det ett samtal kring barnen lärande. Läroboken finns kanske där, men hon använder digitala verktyg för att eleverna ska samtal, mötas kring sitt lärande och det är grymt!

Det kanske finns sådana möjligheter i Bonners digitala matematikbok också, vad vet jag, men mitt första intryck är att det bara är den klassiska läroboken, fast i digitalform.

Ska jag blogga om framtidens läromedel? Jag tycker att redan gör det, genom att jag är med och uppmuntrar lärare att använda webben som ett läromedel, som ett verktyg för lärande, kommunikation och samtal. Mina erfarenheter både som lärare och projektledare för Webbstjärnan är att internet och webben ger goda möjligheter för att skapa framtidens läromedel tillsammans med sina elever.

Kunskapssynen och internettandet

När jag börjar min resa in på nätet, i en vilja att pröva om det är möjligt att läsa en fiktion som en beskrivning av en faktisk plats, vilket jag trodde och vilket jag också lurade mina elever att tro och sedan genomföra. Sedan ville jag mer… att mina elever skulle undersöka och ta ställning till källor, lära sig behärska webbpublicering eller hur en text (i vidgad bemärkelse) ska nå en mottagare.

Mitt möte med nätet var trevande, och jag trodde att fokus för mitt och mina elevers skolarbete skulle vara mottagaren, syftet och strukturen, men när jag tittar tillbaka på det kom det att handla om att skapa källan och läsa källan samt att lära sig

hur ”vi” erövrar trovärdighet för vårt arbete i skolan, mina elevers skolarbete och mitt arbete som lärare.

Att bege sig ut på nätet och skriva om en roman, pröva om den är sann eller inte handlar bara om att lösa en uppgift, och få ett betyg, utan om att få besökare mottagare att tro på det man säger, det man vill bevisa. De handlar om att skaffa sig kunskaper om

vad som gör att en källa är trovärdig och det handlar om att lära sig hur digitala källor är konstruerade, samt bli medveten om hur vi kan hantera, skapa källor som är digitala.

Det var nytt, stort och farligt, dessutom fanns hela tiden Wikipedia ett klick bort. Kunskapssynen, och synen på vad elever behöver kunna förändrades inte i mitt fall av nätet som arbetsplats. Utan jag tror och upplever att med internet, och med ett aktivt och medvetet arbetssätt med nätet blev det tydligare att fakta inte kan i centrum för det som jag ska fokuserar undervisningen på, eller att det är det som ska mätas. Men jag har alltid haft stöd av kursplanen, läroplanen i min övertygelse om att förtrogenhet, förståelse och färdigheter är det som hjälper mina elever att klara sig, hjälper dem i en framtid vars karta vi/de ännu inte ritat, som vi knapp anar.

Med internet blev det tydligare, ”det finns inte ett svar” kunskap är relativ, förändras. Bilden av att jag, som lärare skulle vara den som kan alla svar, och kan allt har jag nog aldrig levt efter, eftersom jag sett/hört/erfarit att mina elever många gånger tänker annorlunda ger andra perspektiv som berikar mig och mitt sätt att se på världen. Tillsammans söker och utvecklar, lär vi oss tillsammans.

Appropå Fredrik Svenssons inlägg Lärande, ”early adopters” och vampyrer…

Källkritik på nätet är så mycket enklare…

Jag läser Anne-Marie Körlings inlägg Källkritikens syfte att skapa en relation till källan, och blir lycklig, hon ska skriva en liten bok om hur man i skolan kan arbeta med källkritik. Bra! Modeller behövs, hjälp och vägledning som gör att vi i skolan lättare kan ta oss an uppgiften.

I sitt inlägg skriver Anne-Marie också:

Om det är så att man replikerar och diskuterar utifrån en källa så är det den man ska namnge. Det ökar ju relationen till källan. Inte kritiken mot densamma. Kritik är det inte tala om. Det handlar om att utveckla en relation till källan, tiden och med vem. Kritik handlar om prövande, dvs, ställa sig frågande. För mig är det så att om jag vet att Vygotskij funderade i relation till Piaget så kan ju jag kliva in i diskussionen. Dels har jag också en ledtråd i vilken tid detta ägde rum så att jag inte kan komma med min tid och mina lösningar eller trampa ned på deras åsikter om orden, mognaden och allt det där. Båda Piaget och Vygotskij tar ju sina diskussioner från det som var tidigare.

Detta med källkritik. Så här tänker jag:

  • Källkritik innebär frågeställningar
  • Källkritik handlar om att etablera en relation till källan
  • Källkritik handlar om att förstå tiden för uppkomsten
  • Källkritik handlar om att tänka, grubbla, fundera
  • Källkritik handlar om att argumentera, analysera, förklara och generalisera
  • Källkritik gör att texterna inte blir anonyma utan att avsändaren träder fram och att mottagaren utvecklar medvetenhet om avsändaren
  • Källkritik handlar också om att göra sig till källkritisk avsändare, dvs ansvara för att vara en källas ursprung, eller att ansvara för att rätt beskriva varifrån diskussionen fick sin grund och varför
  • Källkritik är väldigt, väldigt roligt och sätter igång massor av tankar.

Jag ska visa hur jag har arbetat med källkritik i en mycket liten bok. Den kan sedan stå modell för hur att börja arbeta källkritiskt – tja – varför inte redan i förskolan!

Ungar föds ju frågande. Kanhända föds de källkritiska:

– Är det sant? Hur vet du det?

Visst handlar källkritik om relationer, och om kunskap om källan, tiden och om avsändaren. I mitt fall om Anne-Marie Körling, om bloggar och nätet, i Anne-Maries exempel Vygotskij och Piaget och tiden de levde i. Allt det handlar källkritik om, vi pratar ofta om att i en tid där alla kan publicera och ge uttryck för sina åsikter, kunskaper, för information är det extra viktigt att vara källkritisk. Det står till och med tydligt nämnt bland skolans uppdrag skolan se läroplanen Lpo94:

Eleverna skall kunna orientera sig i en komplex verklighet, med ett stort informationsflöde och en snabb förändringstakt. Studiefärdigheter och metoder att tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktiga. Det är också nödvändigt att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska fakta och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet – Lpo 94, s.5

Men Anne-Marie är inne på den andra delen vikten att erkänna källan, den som texten som jag som skribent förhåller mig till. Och tänker på naturligtvis på nätet och sociala medier, på länkar och transparens, som om vi lär barnen hur internet fungerar, och att de ska länka, eller undersöka länkarna i texter på nätet eftersom då kan de också tydligare se vilka källor som jag eller Anne-Marie går i dialog med. Jag kan som läsare lättare ta del och förstå hennes resonemang med hjälp av de källor/länkar som hon som skribenten använder i sina texter på nätet.

Sedan börjar det roliga att grubbla, fundera, analysera, förklara och generalisera och det tar aldrig slut. Det blir vi aldrig klara med, men det är lättare om man hjälps åt. Genom nätet blir det lättare att vara källkritik att få syn på relationen, genom att källorna (genom länkar) blir direkt synliga och jag kan i en bra bloggtext, en bra webbtext ta del av det material som skribenten använt sig av, eller som skribenten relaterar till. Jag kan mycket lättare förhålla mig till det som skribenten skriver om.

Kommunikationen och relationen blir så mycket tydligare, men för att se och göra det krävs kunskaper om …