Etikettarkiv: moderator

Om likvärdig utbildning, några intryck ifrån frukostseminariet i Almedalen

Jag fick den stora äran att agera som moderator för Lärarförbundets och UR:s frukostseminarium om Den digitala skolan en skola för alla. Temat var rätten till likvärdig utbildning. I min panel var Erik Fichtelius, Eva Lis Sirén, Mimmi Garpebring, Christina Löfving och Marie Andersson som alla sa många kloka saker kring hur viktig frågan om likvärdighet och skolans kompensatoriska roll i förhållande till att digitala verktyg blir en mer och mer vanlig del av pedagogers och elevers verktygslåda.

För mig sammanfattar Erik Fichtelius utrop om att datorn/de digitala verktygen borde vara så självklara att debatten inte ens borde förekomma, det borde vara en icke-fråga, och att diskussionen kring att lärare ska ha en egen dator borde vara löst. Frågan om användningen av moderna verktyg borde handla om pedagogik och inte om tillgång. Men så är ännu inte verkligheten och det visade om inte annat Marie Anderssons berättelse om att hon i maj (2012) fick sin första egna lärardator, tidigare har hon haft en dator som de delat tillsammans med tre andra kollegor. Marie som är en prisbelönt lärare både genom Webbstjärnan och genom Guldäpplet för sitt innovativa arbete med digitala verktyg i undervisningen, en förebild för oss alla.

Jag fastnade dock även för Mimmi Grapebring, ordförande för SVEA, som sa att de digitala verktygen och den digitala vardagen är utmärkta för att lärare ska kunna arbeta med det viktiga och centrala värdegrundsuppdraget som skolan har. Jag ställer mig också fullständigt bakom Christina Löfving ord och förmaning omatt vi alla har ett ansvar för att tala väl om skolan, och de som arbetar i skola. Lyft det som fungerar och arbeta vidare med det.

Frågan om hur den digitala skolan blir en skola för alla, är intressant och jag tror att vi kommer att få anledning att återkomma till frågan, i synnerhet då den senaste rapporten om hur skolan lyckas med sitt kompensatoriska uppdrag visar att skillnaderna har ökat, att skolan är sämre än tidigare på att utjämna sociala skillnader. Det är som Eva Lis Siren sa, det är en fråga om likvärdighet, alla ska ha rätt till en likvärdig utbildning.

Sedan hoppas jag att nästa gång frågan kommer upp på min agenda att vi kommer att prata om hur de digitala verktygen och elevers tillgång till digital kompetens stärker elevers rätt till en likvärdig utbildning så att alla får samma möjligheterna.

Du kan ta del av seminariet så finns det här:

Rätten till en likvärdig utbildning äventyras den vid digitaliseringen av skolan?

Jag ska vara moderator på ett av Lärarförbundets och UR:s frukostseminarier i Almedalen och temat  handlar om ”Hur blir den digitaliserade skolan en skola för alla?” Frågan om elevers rätt till likvärdig utbildning engagerar mig. Det är viktigt att alla får samma möjligheter i skolan oavsett: bakgrund, bostadsord eller kön. Det är en viktig demokratifråga.

I Skolverkets rapport Likvärdig utbildning i svensk grundskola från 2012 slår Skolverket fast:

Skolverket bedömer att likvärdigheten i den svenska skolan har försämrats under den undersökta tidsperioden. Bedömningen bygger på det faktum att variationen i skolors genomsnittliga resultat har ökat kraftigt och att elevsammansättningen på skolorna betyder allt mer för elevernas resultat.

Kamrateffekter och lärarförväntningar spelar sannolikt roll, samt eventuellt även ökande kvalitetsskillnader mellan skolor. Sammantaget innebär detta att vilken skola en elev går i har fått ökad betydelse. Valfrihets- och decentralise- ringsreformerna i början av 1990-talet har med stor sannolikhet bidragit till denna utveckling även om andra faktorer också kan ha spelat en viss roll. Det är mycket tveksamt om den kompensatoriska resurstilldelningen har varit tillräckligt omfattande för att i någon större utsträckning ha kunnat motverka den negativa utvecklingen för likvärdigheten.

Rapporten bygger på empiri från både betygsdata från åren 1998 till 2011 samt internationella studier så som PISA, TIMSS och PIRLS. Frågan man kan ställa sig är om en digitalisering av skolan som sker olika i olika takt kan förstärka den försämring av likvärdigheten som finns i den svenska grundskolan.

UR och Lärarförbundet har bjudit in till ett frukostseminarium den 3 juli i frågan i Almedalen för att ge alla som vill möjligheten att diskutera frågan.

Jag har funderat mycket själv kring utmaningarna om de inte ligger på många plan,

-om elever socioekonomiska bakgrund och hur den kan påverkar elevers tillgång och kunskaper kring digitala verktyg, jag tror inte att barn eller elever per definition är digitalt infödda, eller digitalt kompetenta, men jag kan ha fel, en annan utmaning som framgår mer än tydligt i Svenskarna och Internet är att Internetanvändningen inte tycks ske i skolan, utan i hemmet och då lämnas kunskapsinhämtningen till informellt lärande och då blir elevers socioekonomiska bakgrund avgörande för tillgång och för vilken kunskap som föräldrar har kring digitala verktyg.

– om lärares kunskaper och användande av digitala verktyg i undervisningen. I digidels närläsning av Svenskarna och Internet sägs lärare som akademisk grupp står ut som en grupp med ickeanvändare eller svaga användare av Internet, hur påverkar det möjligheterna för elever att få kunskaper om digitala verktyg i skolan?

Lärarförbundet och UR har bjudit in mig som moderator och för att diskutera saken kommer följande vara med på frukostseminariet Erik Fichtelius VD för UR, Maj-Lis Sirén ordförande för lärarförbundet, Marie Andersson, lärare på Gotland, Christina Löfving lärare i Stenungsund samt Mimmi Garpebring ordförande för SVEA, elevkårsorganisation.

Riksdagens framtidsdag – en kort reflektion

Jag har idag varit moderator i samband med riksdagens framtidsdag, ett otroligt spännande och ärofullt uppdrag. Det seminarium som jag ledde hade temat den digitala framtiden. Syftet med framtidsdagen är att ge riksdagsledamöterna möjligheter att möta experter som belyser centrala forskningsresultat inom ett visst område, i mitt seminarium, om internet och framtiden på nätet var följande experter inbjudna:

  • Erik Kruse, Strategic Marketing Manager, Ericsson Networked Society Lab
  • Inger Gran, föreningsdirektör, Dataföreningen och initiativtagare till Cloud Sweden
  • Pelle Snickars, forskningschef, Kungliga biblioteket
  • Marcus Bylund, forskare, datavetenskap, SICS
  • Mathias Klang, forskare, informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet

Det var så spännande att få ta del av de olika perspektiv som belystes, allt från bredbands utbyggnad, till gemensamma standarder, till skyddstider, övervakning och lagstiftning. De som fick mig att fundera mest var diskussionen som Marcus Bylund initierade kring hur vi beskriver de möjligheter som tekniken kommer att medföra i form av effektivitets vinster, tillväxt, välstånd etc. Men så snart det kommer till svårigheterna blir vi vaga, luddiga och diffusa. Hans poäng var att vi behöver vara konkreta och tydliga även när det kommer till svårigheterna, till det som är utmaningarna. Visa på vilka dessa är, konkret, tydligt och utifrån individen, för då kan vi hantera problematiken, ta ställning till konsekvenserna av tekniken, få förståelse för den digitala framtiden på ett mer rimligt sätt.

Sedan blev jag mycket förtjust i Pelle Snickars bild ”Att vi inte kan backa in i framtiden” och hans inlägg om digitaliseringen av kulturen, att vi använder vår mest moderna teknik för att digitalisera ”väldigt” gammal media, tidningar från 1850-tal tror jag exemplet var.

För den som vill ta del av en PowerPoint i mästarklass bör titta igenom Mathias Klangs powerpoint, som är grymt bra, det är enda som saknas var några Stormtroopers. Innehållet är provocerande och spännande, och visst lyckades hans provocera lite grann.

Samtalet kring den digitala framtiden blev spännande och rörde många intressanta aspekter på vår digitala vardag. Väl värt att ta del av så kolla på webbsändningen.

Internetdagarna från en moderators perspektiv

Jag blev väldigt överraskad när jag blev tillfrågad om jag kunde tänka mig att ta rollen som moderator för sessionen Nästa generations internetanvändare på Internetdagarna. Att vara moderator är att stå tillbaka och låta gästerna synas, höras. En bra moderator låter sina gäster glänsa, genom att låta deras billians skina. Genom att ställa fördjupande frågor, genom att lyfta intressanta aspekter.

Samtidigt är det svårt med paneler, alla ska få sin tid, sitt utrymme. De som är gäster i panelen ska känna att deras perspektiv blir synliggjort, och i de flesta paneldeltagare brukar ha gjort sin hemläxa, men ändå kan det vara svårt att som åhörare se linjen, samtalet, de intressanta perspektiven, och det är väl moderatorns roll, att lyfta, se linjen plocka fram frågeställningar så att presentationerna fördjupas.

Med alla dessa förbehåll och rädslan för att samtalet skulle dö, att jag skulle misslyckas så måste jag erkänna att det var himla roligt att vara moderator, en utmaning, och jag ser fram emot att få finslipa tekniken, som denna första gång gick väldigt mycket på säkerhet.

Om du vill ta del av sessionen, och de intressanta perspektiv på barn internetanvändande som Medierådet ger med sin studie Småungar och Medier, som presenteras av Ulf Dalqvuist, Bolibompa-webben som Erik Wahlgren presenterar och Länkskafferiets småugglor som Alma Taawo från Skolverket presentera. Så kan ni se den här:

Min inledande presentation kan ni njuta på Slideshare Internetgeneration ii (extra stolt över bilderna, bara mina och Olle Findahls diagram)