Etikettarkiv: Olof Sundin

Wikipedianerna är Wikipedias hemmafruar

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt.
Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Olof Sundin

Jag hade nöjet att få föreläsa tillsammans med Olof SundinFramtidens lärande prata om Wikipedia i klassrummet och Klassrummet i Wikipedia. Vi belyste lite olika perspektiv och i mina ögon kompletterade vi varandra. Det var extremt roligt att höra Olof berätta om sin studie av ett antal wikipedianers vardag på Wikipedia.

Jag öppnar mina mail och jag öppnar Wikipedia. Det gör jag alltid. Det är det första jag gör, så att säga. Det ingår [skratt] i rutinerna. Då har jag sidor som jag övervakar, min bevakningslista. Om jag kollar nu så har jag 1493 sidor som jag bevakar just nu. /…/ jag tittar om det är något som är intressant som jag vill titta på. Antingen om någon har klottrat eller förstört på något sätt i en artikel.”

Jag har mest städat, det vill säga rensat klotter. Det är nog något av det mesta jag gör på Wikipedia en vanlig dag och bevakar senaste ändringar. Ibland hittar jag ett projekt att arbeta med såsom att kategorisera om artiklar eller ändra en liten sak i en större mängd artiklar.

Deras vardag är att vara Wikipedias hemmafruar, de fixar, städar och håller ordning på oss andra som bidrar i bland, med både det ena och det andra. Det är inte riktigt de erfarenheter som jag har från skolan att mina elever ser Wikipedia som sitt hem som de bättrar på snickrar och städar i. Elever är mer som Wikipedias barn de rör sig i källan hemvant och kanske lite mer nonchalant. De information, de klottrar, en del elever lär sig redigera och bidra till Wikipedia, andra lär sig verktyget och hur MediaWiki fungerar. Men det är olika och det vet ni ju redan. Wikipedia är för de flesta elever som jag träffar bara ett träff i Google, kanske den bästa, kanske den första. Jag brukar använda följande för att belysa det:

Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren är medveten om dess brister. I det här inlägget diskuterar jag Wikipedias pålitlighet.

Redan i mitt första inlägg talade jag om att jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar – enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen. Frågan är bara hur pålitliga de svaren är?

Jag belyste frågan kring hur man kan hantera plagiat och visade på att förståelse för att alla kan bidra till källan inte alltid innebär att man faktiskt har förstått att artiklar på Wikipedia förändras och skrivs om. Sedan pratade vi båda två om kunskapsbildning och hur wikipedia som källa gör det synligt hur kunskap bildas.

Vi pratar ofta om Wikipedia i termer av att lära elever ett källkritiskt tänk, och det var både jag och Olof inne på att i det arbetet är det viktigt att ha kunskaper dels om ämnet, själva frågan man söker fakta i, kunskaper kring och runt mediet och hur mediet (internet/wikipedia) fungerar, samt kunskaper om hur man använder sina färdigheter. Jag har varit inne på tidigare.

Vad säger elevers bedömning av källor om skolans arbete?

Wikimedia Akademy pratade Olof Sundin pratade om hur elever bedömer trovärdighet utifrån, med utgångspunkt från de resultat som de fått fram genom Exakt projektet. Sundin beskriver Wikipedia som ett kunskapslaboratorium. Vilket jag fullt ut instämmer i.

Följande faktorer spelar roll när elever bedömer källor:

  • Kontroll
    Det handlade om publiceringsprocessen, tidning/bok skriven av en som är expert inom sitt område. Kontrollen handlade om att det var granskat. Kriteriet handlar om källors tillblivelse och om att källor före wikipedia i sig är mer trovärdig eftersom de är tryckta.
  • Balans
    Att elever jämför olika källor med varandra, kolla på andra källor, trovärdigt tillräckligt, värdesätta å ena sida och andra sidan å ena sida och andra sidan lyfta fram olika perspektiv, många Wikipedia artiklar bygger på just den konstruktion. Sedan kan man fundera kring om det i sig säger något om källans trovärdighet att den relateras till andra källor.
  • Engagemang,
    värdesätta trovärdighet högre om källan har ett engagemang för mänsklighetens bästa såsom Greenpeace, de vill väl. Källan blir i sig mer trovärdig om det är Rädda Barnen, som står bakom för de vill gott, frågan är om det är så?
  • Mångfald,
    en mångfalds av författare, ju fler författare ju trovärdig är det, ju fler som deltar i process ju trovärdigare blir det. Men vetenskap mångfald inget unikt för Wikipedia. Fler som granskar ju mer trovärdigt blir det.

Jag instämmer i Calandrellas analys att skolans arbete med källkritik ligger väldigt nära den tryckta världen, och hyllar det tryckta ordet, för att det känns  som att

Elevernas källkritik är mycket kopplad till skolans miljö, som liksom universiteten är kopplad till en tradition av tryckkultur. Skolorna har levt i en symbios med tryckkulturen, och den kulturen man lär sig redan i grundskolan (att värdesätta författare, författares namn).

Det tryckta ordet, den tryckta traditionen är stark. Det syns men jag undrar också vad Sundins resultat säger om vad elever  elever lär sig i förhållande till de tryckta källorna. Får elever möjlighet att fundera eller förhålla sig kritiska mot läroboken, eller NE, den tryckta encyklopedin?

En vecka efter Wikipedia academy så funderar jag över vilken kunskapssyn som Sundins resultat visar på. Är elevers käll-värdering ett bevis för att ”bra” ”trovärdig” fakta är det centrala som eleverna ska förhålla sig till i en diskussion kring källor och deras trovärdighet. Handlar källkritik i skolan bara om att en källa har ”bra” och trovärdig ”fakta”?

Personligen tycker jag att källkritik borde handla om att elever ska kunna ta ställning till när de kan använda en blogg som källa, och den är rimlig för det sammanhang som de vill använda den i, och när Wikipedia är den mest rimliga källan, samt att de vet varför de valde just Wikipedia och inte NE. Då blir inte heller det centrala publiceringsprocessen, eller hur många som skapat källan, eller?

Min bild av vad läroplanen vill är inte att elever bara ska lära sig att rabbla siffror och fakta, utan att de ska väl lära sig färdigheter i att hantera källor, ett stort informationsflöde och kunna motivera varför de väljer dessa källor i sin urvalsprocess. Källkritik kan inte landa i att bli en mall som eleverna ska fylla, kryssa av säga ja eller nej till. Källkritik måste vara mer än att fylla i en checklista, det måste handla om att försöka lära elever att göra medvetna val, och det gör man bara om man lär sig hur källor skapas, såväl analoga som digitala för att sedan lära sig förhålla sig till dem i ett samtal kring källorna.

Källkritik kräver att lärare, elever och bibliotekarier möts kring källor, och samtalar kring dem.

Ge informationssökningen ett vidare syfte

2356886587_795c1e5d6b_m

Never Ending Holiday Homework by Azizul Ameir CC (by, nc, sa)

Det tillhör skolvardagen att elever självständigt ska söka efter fakta till en fördjupning eller en uppgift i skolan. I fredags berättade en bibliotekarie för mig:

”På vår skola gör eleverna nästa alltid faktablad om olika saker, som ett land i Afrika eller en historisk händelse, ett djur eller en uppfinning. Men sa hon, eleverna löser ofta uppgifterna genom att bara kopiera en artikel ur Wikipedia, eller NE. Vad lär sig eleverna på det?

Det kan ju tänkas att uppgiften handlar om att eleverna ska lära sig hitta fakta som de sedan ska kopiera till ett faktablad, men jag tror att de flesta lärare vill mer, och ser det som ett problem att eleverna bara löser uppgifterna genom att klippa och klistra in text från Wikipedia eller NE.

Olof Sundin hjälper mig

Jag har haft elever som har kopierat hela artiklar från Wikipedia och lämnat in som sina egna eller de som bara lämnat in en länk till en artikel i NE, som svar på en skoluppgift. Att informationen är lättillgänglig och att tekniken gör att elever lätt kan klippa och klistra in texter är ett av de problem som vi i skolan måste hantera. Jag tycker att Olof Sundin har formulerat det så väl i Stefan Pålssons artikel på Sociala medier ändrar källkritiken (Kolla Källan)

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt. Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Frågan är: Hur ska vi hantera det? När en av mina elever lämnar ifrån sig en text som bara är en kopia av en Wikipedia-artikel blir jag besviken, ifrågasätter mig själv, min undervisning och undrar hur kunde det bli så? Olof Sundin har fått mig att inse att det är inte mig det är fel på, inte heller på mina elever utan snarare är det fel på den uppgift som jag har konstruerat och vars svar finns på Wikipedia.

Hur gör jag?

Hur gör jag då? Hur hanterar jag en inlämningsuppgift som bara är en kopia av Wikipedia? Jag brukar be eleverna skriva om och på så sätt visa att jag inte ”köper” lösningen. Men med åren har jag insett att mina elever måste träna på att få andra uppgifter, jag måste vrida till uppgiften lite för att de ska göra något eget av informationen.

Om uppgiften är att till exempel skriva om Blackeberg och det jag vill är att eleverna ska öva att hitta i NE, då räcker det med att jag ber eleverna göra ett faktablad, men om jag vill att de ska göra informationen till sin egen, bearbeta den, förstå eller utveckla färdigheter då formulerar jag uppgiften annorlunda.

Till exempel kan jag be mina elever göra en serie till sitt faktablad eller en reseskildring, ett reportage eller en intervju och inte bara ett faktablad.

Låt eleverna bearbeta informationen

Jag kan säga att mina elever är ovana vid den typen av uppgifter och det tar tid för dem att öva och skulle de få välja så skulle de nog bara lämna in ett faktablad, och sedan låta uppgiften vara klar, men övning ger färdighet och till slut lär sig eleverna att bearbeta informationen och steg för steg göra den till sin egen.

Så nästa gång, du ska låta dina elever arbeta självständigt och samla in information som de sedan ska bearbeta, fundera på om de kan gör något eget av faktabladet. Det kanske kan bli ett reportage, en insändare, en intervju eller något annat som gör att eleverna måste bearbeta informationen. Glöm inte heller att det är viktigt att eleverna anger sina källor.