Etikettarkiv: projekt

Ungt entreprenörskap på webben-Swart Creative

Swart Creative

I förra veckan var jag för Webbstjärnans räkning på Gotland och träffade två unga entreprenörer som gemensamt driver reklambyrån Swart Creative. En reklambyrå som två gymnasieelever driver som ett eget projekt och som ett projekt för skolan.

Jag var grymt imponerad av deras driv, deras fokus och av skolan Donnergymnasiet i Klintehamn som låter sina elever göra professionella uppdrag, som de även få möjlighet att ha tillgodo i skolarbetet och bli bedömda på. Precis så måste det vara om man ska stimulera elevers entreprnörskap, att elever måste kunna tillgodo-göra sig det de gör utanför skolan även i skolan.

Om Swart Creative har jag skrivit en lite längre artikel på Webbstjärnans sajt som du kan ta del av. Om du vill kan du även se filmen där pojkarna själva pratar om sitt projekt i Webbstjärnan som är skapad av Björn Falkevik.

Några bloggprojekt i skolan

Många bidrag i Webbstjärnan är del av ett större eller mindre projekt så även i tävlingsklassen 7-9. När jag klickar igenom bidragen inser jag att jag har missat bland annat en grym webbtidning som jag borde ha skrivit om i inlägget som handlade om webbtidningar och skrivande på webben, för kolla in Djonken, en skoltidning från Kalmarsundsskolan. De gör en webbtidning med hjälp av de uttryck som webben ger, med filmer som de lägger på Youtube och sedan bäddar in på sin tidning och jag bara njuter.

What's that? Not Santa anyway

Sedan har vi en bunt grymma bloggar från Fittja som i ämnet media tillval och it, som ämne

Det är roligt att klicka igenom alla bloggar från Fittja och se vad och hur långt eleverna har kommit. En som kommit långt är Sami och Ceci i bloggen Free Your Style som bloggar om livet i Fittja. De har bland annat skrivit om sin skolavslutning, till musik som satt sig i huvudet som Panic at the disco. Fittjabloggarna ger en inblick i några ungdomars vardag och man ser att deras arbete har en väldigt personlig prägel.

The Clones on the Christmas day

Andra bloggar som har personlig prägel är de bloggar som uppstått inom ramen för elevens val. Här har vi lite olika perspektiv, som En påse blandat som troligen att handla om allt från chokladpannkaka till att delta i Webbstjärnan. Sedan har vi Fluff-fluff, som är en blogg för alla fluffisar skriven av Sofie och Sofia för att:

Vi är två fluffiga tjejer som älskar mode,skor,väskor & allt som är fluffigt ! Så vi kännde att vi var tvungna att starta en blogg för alla andra som är lika fluffiga som vi !

En annan blogg som bara ligger i startgroparna är Hallon och Blåbär som skrivit ett statement för sin blogg kolla bara in

Vi är tre galna tjejer, alla på 14 år. Vi går alltså i årskurs åtta. Här tänker vi skriva om massa random, galna, konstiga, roliga och knasiga saker.

Eller titta igenom bloggen Teentop en blogg som skrivs av sex tjejer som heter Nadda, Karin, Dalia, Ugbad, Behitta och Shiggy.

Vi går i 8:an i St:illian skolan. Vissa av oss har känt varandra sedan lekis, och vissa i mellanstadiet.

De skriver om allt möjligt och jag får en inblick i livet som tonåring om bland annat de böcker som de läser och deras intryck av dem.

a newbie in town

Ett annat bloggprojekt som ingår i tävlingsklassen är Simcity, som är ett projekt i Framtidensbyggande, framtidsstäder. Deras bloggar är likadana, och projeket går ut på att bygga en stad och det är ett nöje att läsa om deras bravader, som att när det går långsamt. Det roliga är att eleverna tycks tävla mot varandra i Lag tres blogg kan jag läsa om poängsystemet

Det pratas om att vi ska använda spel och spelpedagogik för att motivera eleverna och det tycks läraren bakom projektet Simcity har gjort och det imponerar.

Ett annat värdegrundprojekt har vi i Vaddå Normal som är ett projekt om normalitet och normer, samt vad som anses vara normalt.

Deras webbplatser är spännande och intressanta. Webbplatserna har ett varierat innehåll allt från texter till filmer som eleverna skapat själva som den som handlar om Tor Leif.

——

Alla bilder är hämtade från http://flickr.com/kalexanderson och är licensierade under Creative Commons (Erkännande, IckeKommersiell, DelaLika), vilket innebär att du får använda bilderna fritt så länge du berättar att  det är Kristina Alexanderson är upphovsman, samt använder bilderna i icke-kommersiella sammanhang och om du bearbetar bilden samt vill sprida ditt bearbetade verk att du gör det under samma villkor som du fick ta del av mitt verk, alltså under Creative Commons (erkännande, icke-kommersiell, dela-lika)

Min adventskalender – Clones for Christmas

Jag funderar på att göra ett 365-projekt med mina kloner, eftersom jag är rädd att jag inte klarar det. Gör jag en adventskalender, dvs ett 24-dagars projekt, som avslutas lagom till julafton, sedan får jag se om jag tar upp 356-tanken, om så blir det väl lagom till nyår. Tänker tanken, tillsammans med Rebecka, kan jag förmå henne så kanske hon kan förmå mig? Will se…

Några av mina favoritbilder från Flickr 🙂

Redan då och vi pratar om det ännu

Redan då och vi pratar om det ännu, men när blir det som vi tänkt?

* by loodle. CC (by)

Jag läser Svensk läraretidning från 1933, och slås av följande citat:

”Man sammanför barnen i grupper och ger varje grupp en uppgift och uppmanar dem att samarbeta till en lösning av problemet. Därmed är fusket och i sammanhang med det en massa ”lagöverträdelser” ur välden. Det den ena inte vet, kommer den andra att tänka på. Var och en har sitt bidrag att lämna till problemlösningen. Det hela blir intressant och spännande. /…/ när ett problem är löst, har gruppen tillfredsställelsen att gemensamt ha åstadkommit en skapelse; i bästa fall får gruppen en ny upplevelse: den intellektuella njutningen; /…/ I bästa fall når man på detta sätt fram till målet: barnen har i kamratligt samarbete lärt varandra det, som var bristfälligt och med luckor gjort vid lärarens direkta undervisning framme vid svarta tavlan, alla kan det genomgångna kunskapsområdet.”

Men frågar vi våra elever, upplever de att grupparbeten är så här?

Tveksamt skulle jag säga, men när jag tittar på min gruppbloggar då kan jag lugnt säga att jag bitvis faktiskt uppnår just det som beskrivs ovan. Och det är otroligt, häftigt och ofattbart. Men tro inte på mig titta på ett exempel…

Exemplet kommer från en romanblogg diskuterar sin romanläsning, se hur den gemensamt stödjer och hjälper fram varandra till ett större resultat gemensamt än vad de någonsin uppnått var och en för sig själva…

Dennis inlägg handlar om tolkningen av romanen som kvinnodominerad, han tar stöd av romanen, citerar och referar…, men vad gör de andra? Och hur möter de hans insikter?

Mikaela svarar med en kommentar, säger att hon instämmer och hjälper till att stödja hans tes, med ett exempel och citat, sedan ramlar kommentarerna in på inlägget och de stödjer varandra och Dennis tolkning, vilket är gott nog.  Men samtalet är vidare större än så för när Camilla i samma blogg gör ett mycket genomtänk och initierat inlägg om huvudkaraktären som hon anser kanske dör på sidan 132, även i det samtalet möts hon av väldigt positivt stöd, alla provar hennes tes och hjälper till att belägga den.

Ett grupparbete som går 1933:s Svensk lärandetidnings anda skulle jag vilja säga.

En dröm blir sann

Jag hade lyckan att få vara med när det skedde, och fick dessutom berätta om mina upplevelser i inlägget En dröm blir sannInternetdagarna, så där kan ni läsa om mini geek camp, om deras webbprojekt och hur det var där i fredags eftermiddag.

Tänk att en chatt som den nedan kan bli fyra fantastiska webbprojekt, tänk va unga kan…

17.11.19 Gustav: Vi får ha ett 24hbc någon gång!
17.11.34 Mauritz Zachrisson: MG24HBC
17.11.36 Mauritz Zachrisson: Minigeek 😀
17.11.47 Gustav: Seriöst, vi borde det
17.12.48 Mauritz Zachrisson: Jag är på 😀

Visst är det enormt!

Ett kort möte på Mini Geek Camp

Jag kommer ned för trappan. Armarna känns längre än vanligt av den tunga börda som jag bär på: .se guiderna som @hejg och @macfeast har beställt via Twitter. Äntligen framme på Polhemsgatan, det här ska bli spännande. Jag trycker ner handtaget och kommer in i en källarlokal. Lite stolar, något bord, en mamma som står i ett provisorisk kök och plockar som mammor ofta gör.

Jag går fram och hälsar:”Kristina Alexanderson” och möts av en varm och glad hälsning. ”Det är jag som är Gustav Holmströms mamma.”
”Åh, är du Gustavs mamma? @hejg:s mamma? Åh, vilken son du har, han är helt enorm” svarar jag.


Jag går mig runt i lokalen. Det är bara tre killar i källaren som alla sitter lutade över sina datorer, och jag funderar lite över var är alla andra, och var är mina twittervänner. Jag bestämmer för att hälsa. Tim, @gurktim, hälsar glatt tillbaka, och när jag säger vem jag är så kontrar han snabbt till sina kamrater ”Åh, nu kommer en kändis.”

Jag en kändis? För att inte låta det gå mig åt huvudet så svarar jag: ”Jag känner mig inte som en kändis, jag känner mig helt vanlig” och söker dölja min förlägenhet med ett avväpnande skratt. Här står jag i en liten källarlokal på Kungsholmen, bortkommen som vanligt.

Jag har kommit till Mini geek camp 2010.

Jag hälsar på de övriga i Tims lag, det är Patrick, @ppatrix, och Marcus, @mringelborn och frågar vad deras webbprojekt har för syfte, varför de gör det och hur det tänkt kring idéen. Jag får väldigt genomtänkta och mycket kloka svar. Det här är killar som vet vad de håller på med.

Strax därefter öppnas dörren och in ramlar ett litet gäng killar. ”Var är alla andra?” undrar @hejg:s mamma?
”Ingen aning” svarar killarna, ”Vi gick sist, tio minuter efter alla andra.” Strax därpå ramlar det in ett helt gäng med grabbar, och en tjej.
Jag blir förlägen. Känner jag de här pojkarna? Då kommer två fram, hälsar myndigt på mig och säger ”Gustav” och ”Mauritz”, och jag svarar:
”Åhh, jag är Kristina, tänk va’ roligt att få träffas.”

Stämningen i lokalen är avvaktande. Ingen vill börja att ta sig för av maten, utan alla bara väntar på att någon ska börja, ingen vill vara först. Jag pockar på att de ska ta för sig, så att stämningen ska lättas upp och bli mer avslappnad. Till slut är det någon börjar och snart sitter alla och äter, samtidigt som de har på sina laptopar och arbetar med sina webbprojekt.


Jag vill helst sitta med mina vänner @Macfeast och @Hejg, men vid deras bord är det fullt så jag tar soffan, tillsammans med Oscar @ostdesign, Marcus @aroodish, Kristoffer @stoof1 och Erik @nemesan. Samtalet är trevande till en början, men snart berättar de om natten, hur lite de sovit att de skrattat åt en tramsig artikel i Aftonbladet, om en kvinna som slog ner en rånare med en pocketbok. Jag börjar förhör mig om deras projekt, och får reda på vad de håller på med, även deras projekt är otroligt genomtänkta och välmotiverade.


När jag ätit klart minglar jag runt, för att ta reda på mer, för jag ska ju skriva ett klokt och innehållstungt inlägg på Internetdagarna, och behöver stoff. (Det kommer på måndag, så läs det.)

Till min stora besvikelse hinner jag knappt prata med @hejg och @macfeast för klockan 13.00 börjar föreläsningarna med @nikkelin om sökmotorsoptimering (otroligt givande) och efter honom @macdanne som höll en mycket givande och inspirerade föreläsning, som jag ska försöka skriva om i ett eget inlägg om. När föreläsningarna är avslutade, pockar vardagen på och jag ska åter hem.

Innan jag går hinner jag och @copylinda dela ut guiderna, och småprata lite med de vuxna, men jag som så gärna skulle velat prata mer med mina twittervänner, men det hinns inte riktigt med. Vill inte störa då deras arbete pockar på, och jag måste rusa, så det får bli nästa gång för denna gång blev alltför det kort.

WordPress i undervisningen -ett exempel

Jag lovade visst att skriva något om hur jag arbetade med bloggverktyget WordPress, när jag skapade projektet att besöka en roman. När jag ska skriva om det projektet blir det gärna långt och längre och ännu längre, så jag ska försöka fatta mig kort, och inte går vilse i historien om hur mitt webbliv började, det får vi ta en annan dag.

Kort om projektet att besöka en roman

Kort om arbetsgången

  • korta deluppgifter, som ledde fram till en uppsats om romanen och Blackeberg
  • eleverna skapade en webbplatsidé
  • redigerade, bearbetade uppsatsen utifrån sin webbplatsidé och skapade statiska webbplatser

Idéen bakom projektet

Blackberg är en förort i västra Stockholm som jag är grymt förtjust i. Driven av lust och en djup passion för Blackeberg ville jag att mina elever skulle arbeta med miljön, och platsen för romanen, och de som lever där. Dessutom är skildringen av platsen så exakt i romanen att du enkelt med hjälp av texten och en karta över Blackeberg kan orientera dig i stadsdelen. Det fick mina elever också i uppgift att göra.


Hur arbetar jag?

Jag arbetar ofta i småetapper. Någon av mina elever beskrev mig ”som följduppgifternas mästare”. De får en uppgift och den blir sedan utgångspunkt för nästa uppgift som leder till en ny.

Så korthet såg arbetsstrukturen mot uppsatsen ut så här:

  • efter romanläsningen fick till uppgift att ange de platser som de vill besöka (motivera varför och lämna in),
  • nästa uppgift blev att med hjälpa av roman och karta placera ut dem i Blackeberg (orientering utifrån en roman!)
  • Uppgiften som följde på det var att bege sig till Blackeberg för att dokumentera dessa platser
  • sedan skulle de fördjupa sig, söka material och sammanställa fakta om varje plats, både utifrån romanen och andra källor.
  • Allt skulle slutligen sammanställas i en vandringsguide, en uppsats.

Ungefär så såg arbetet ut, det var säkert mer uppgifter, men jag minns inte, och usb-minnet ligger vid den andra datorn. Dessutom var det webben och bloggen som var i fokus, inte alla deluppgifter som ledde fram till webbplatsernas innehåll, hur gjorde vi?

Skolarbete på webben, hur gjorde vi?

Jag var enormt osäker, och såg webben som ett enormt fönster mot omvärlden, som skulle göra det möjligt för alla att se, ta del av mina elevers arbeten. Alla skulle kunna njuta av Blackeberg, åtminstone mina elevers föräldrar, deras vänner och bekanta, och alla skulle få ta del av mina elevers fantastiska arbeten. Eftersom jag var osäker på mediet lät jag mina skriva vanliga uppsatser, vandringsguider, som de sedan med ganska enkla medel skulle kunna redigera så att den fungerade för nätet, och de villkor som finns där.

Ett traditionellt skolarbete skulle alltså omvandlas till att fungera på nätet. Men för att det skulle göras krävdes kunskaper om mediet, och webbplatsbygge, så jag läste på om webbdesign. Mina elever fick fundera på följande frågor när det kom till deras webbplatsbygge:

  • mål/syfte med webbplatsen
  • mottagare för webbplatsens innehåll
  • struktur för materialet
  • innehåll, bilder och texter är de relevanta för ert mål? ert syfte? ert budskap?
  • utseende/design

Webbplatsidé skulle sedan vägleda dem i arbetet. A och O var krav på en tydlig struktur, att de hade formulerat en tydlig mottagare, att de hade med syftet ”att berätta om romanens Blackeberg”. Vidare var det viktigt för mig att de angav källor, inte använde material som vi inte hade rätt att publicera, dvs i strid med upphovsrätten.

Webben=hemsidor?

Eftersom jag tänkte: webben=traditionell webbplats, använde vi ”de statiska sidorna” som utgångspunkt för redovisningen av deras vandringsguider. Vi använde alltså WordPress ett bloggverktyg för att göra statiska webbplatser (hemsidor).

Webbarbetet blev en lång och arbetsam process av utkast, bearbetade utkast, publiceringar och revideringar av texterna, bråk i grupperna, problem med wordpress, temabyten etc. Men också en otroligt intensiv period där vi lärde gemensamt, utforskade webben, webbpublicering tillsammans.

Svårt, men otroligt lärorikt och roligt.

Hur gick det?

Ja, det kan du se genom att kolla in resultatet av projektet, det blev tio otroligt olika och ändå lika webbplatser om John Ajvide Lindqvists Blackeberg, och om romanen Låt den rätte komma in. Jag vill puffa för två, den som bär namnet för projektet ”attbesokaenroman” och den som har ett väldigt tydligt syfte Eli älskad hatad, som lagt fokus på vampyrens Blackeberg.

En liten brasklapp, webbplatserna ser inte riktigt ut som de gjorde från början och det beror på att jag har flyttat dem, uppgraderat WordPress, och inte riktigt lagt ner tid på att fixa till temat som det såg ut i ursprungsvarianten. Tiden har inte riktigt räckt till…

Vad hände sedan?

Jo, jag tänkte hmm, WordPress är ett bloggverktyg, men vi har inte bloggat, kanske ska jag pröva att blogga med hjälp av verktyget och så föddes nästa webbprojekt romanbloggarna, men de får vi ta imorgon.

Projektplanen finns på usb-minnet, och jad delar gärna med mig så att fler elever kan besöka en roman. Säg bara till!