Etikettarkiv: skoldebatt

Vad vill vi att barnen ska kunna?

rhızomıng plεats oƒ dεsırancε . . by jef safi (’pictosophizing) CC (by, nc, nd)

En fråga som ställdes idag, och som jag har brottats med mycket i skolan är vad är det egentligen eleverna lär sig i skolan?

  • Är det att våga?
  • Är det att ta risker?
  • Är det att tänka fritt?
  • Är det att vara kreativa?
  • Är det att tänka stort och ännu större?
  • Är det att pröva, misslyckas och sedan försöka igen?

Jag vill hoppas att det är det som vi lär våra elever, men min erfarenhet är att mina elever sällan tror på att deras lösningar kan vara bra, möjliga för att de inte är ”den tänka” lösningen. Den rätta lösningen.

Jag upplever sällan att mina elever upplever att ett misslyckande, som en möjlighet för att lära, göra om och pröva igen, det är bara ett misslyckande, inte en möjlighet.

Jag tror inte att vi lär oss av att göra rätt, utan genom att pröva, vara öppna för olika lösningar och möjligheter. Jag tror inte att allt hänger på att du bara har en möjlighet, utan jag tror på att du lär dig genom att göra om och om igen, i en miljö där du tillåts fråga, pröva och göra om och på så sätt växa och komma längre.


Om it som skolämne

Läser Camilla Lindbergs inlägg på Brännpunkt, Gör It till eget skolämne. Intressant perspektiv att lyfta frågan ur ett klassperspektiv. Jag läser och slås av att det är tekniken som tas fram först, att datorvana är det som ska tränas i teknikämnet.

”IT ska vara en del av teknikämnet i grundskolan och betygsgrundande. Vana och färdighet i att använda datorer är en sak som måste tränas.”

Jag tvivlar mycket på att datorvana ska tränas i ett eget sammanhang. Datorn ska vara ett redskap som används liksom penna och papper i den vanliga undervisningen, i svenska, matematik, musik, so etc. Det ska inte vara något som sker inom ramen för ett ämne, i ett sammanhang. Datorn är ingen symaskin.


Å andra sidan inser jag att om alla ämnen ska ha ansvar för datorfärdighet så kanske färdigheten inte alls övas. Å andra sidan kan inte färdigheten övas om inte elever och lärare har tillgång till datorer. Jag tror dock inte att datorfärdighet ska hamna i ett eget ämne, det känns märkligt, och som om datorn inte är ett redskap utan ett tekniskt ämne. Det känns som min egen skolgång från slutet av 1980-talet… inte nytänkande…

En annan del av artikeln gör mig dock lycklig och jag instämmer fullt ut:

”Men IT måste också själv bli ett läromedel. Spelbaserat lärande – som dessutom övar social interaktion – erbjuder helt nya pedagogiska möjligheter att tillvarata lusten att lära, särskilt bland de yngre barnen.”

Men inte bara för de yngre barnen utan även för de äldre barnen, för alla barn i skolan, det borde vara en rättighet, en del av en skola på 2000-talet.

Att vara lärare, vad är det?

Att vara lärare det är att ge alla de elever som jag möter de bästa förutsättningarna för att lyckas. Det handlar om att se dig och dig, och uppmuntra dig att komma ett steg längre än vad du hade gjort om jag inte sett dig, om jag inte trott på dig och din kapacitet. Att vara lärare handlar om att våga ge:

  • kunskap
  • medmänsklighet
  • tilltro
  • lite av sig själv
  • ett lyssnade öra
  • möjligheter
  • en atmosfär där du kan lyfta

Att vara lärare handlar om att vara ödmjuk inför det lilla. Inför det rynkade ögonbrynet, den lilla frågande blicken, att skapa en atmosfär där alla känner att de kan ta plats, finnas och våga växa.


Att vara lärare det är svårt.

Lyssnar vi i skolan på eleverna? #indpres

Efter att tillsammans med @copylinda genomfört Hej skolan dags att internetta slås jag av att det märkligt att vi i skolan aldrig tycks lära oss att lyssna på de som skolan är till för nämligen våra elever. Bland annat väcktes frågan om mobilförbud i skolan, av @zaccis och hans kompis @Minitrollz.

Vid uppsamlingen klockan 17.30 fick vi höra eleverna som deltagit i Internetta komma med kloka och insiktsfulla reflektioner kring mobilen och dess användande i skolan. De ansåg att naturligtvis borde mobilen vara tillåten, som ett verktyg, eller som ett hjälpmedel i skolan. Den erbjuder snabba svar på frågor som kan uppkomma i klassrummet, och ger elever möjlighet att få twittra. Varför tillåts miniräknare men inte mobiler?

Jag slås av att vi i skolan sällan bjuder in våra elever i dessa samtal om förbud, och inte förbud. Eleverna är både kloka och insiktfulla om vi bara bjuder in dem i samtalet. Så låt oss internetta…

Lyft blicken och se möjligheterna

Projector and Screen by Chris Campbell cc (by, nc)

Jag läser om lärarutbildningarna är ur fas med it-utvecklingen och får stöd för min bild på bristerna i skolans it användning:

– Enskilda lärare stöter hela tiden på svårigheter.

Sedan är det svårt att få till fungerande utrustning. Ann-Britt Enochsson berättar om när hon skulle hålla en lektion för lärarstudenter och fick boka filmkanon i förväg, hämta utrustning på flera håll och använda sin egen dator.

/…/ Det är viktigt att få IT att fungera i praktiken! /…/

– Teknikstrul är en väldigt stor del i skepticismen mot IT-teknik. Det dämpar entusiasterna och hur ska det då inte vara för dem som inte kan tekniken, säger Ann-Britt Enochsson. Dialogen mellan teknikerna och lärarutbildningarna måste därför bli bättre.

Dessutom visar artikeln på det som it är liktydigt med i skolan nämligen administration och kommunikation, från skolan till föräldrar och elever (antar jag för det framgår inte i artikeln)

Jag reagerar dock på att it i skolan bara skulle vara program, och pedagogiska sådana, det låter lite som en förlegad syn på hur tekniken (ett ord som jag helst inte tar i min mun) bara kan vara färdig lösningar i en burk. Se på alla de resurser som finns på nätet, titta t.ex. på it-mammans senaste inlägg om att göra serier på nätet, som enkelt kan användas för att tolka, redogöra för en texts innehåll, och samtidigt använda och lära sig om elevernas moderna hjältar.

Fast kanske är det jag som läser artikeln med mina ”jag-hatar-att-bli-styrd-av-lärobok-program-i-min-undervisnings-ögon”, för jag vill vara fri, kreativ och få skapa, och ta det som passar mig bäst, och fungerar bäst i min situation, för mina elever.

Men kontentan håller jag med om lärarutbildningen, och inte bara lärarstudenterna utan även alla verksamma lärare måste lyfta blicken och se möjligheter i den nya tekniken. Stöd lärare newbies (sudenter) såväl som oldies (verksamma) ge dem tilltro, och kunskaper om hur de kan använda it i undervisningen. Ge dem nya verktyg för att klara att förbereda elever för framtiden.

Men den centrala frågan kvarstår:

Men för att påverka undervisningen och pedagogiken, behöver IT-användningen komma in i ämnesundervisningen.

Hur gör man det? Och vilket stöd finns för det i lärarnas vardag?

Hur får vi elever att lära mer?

Student and Teacher by Wonderlane CC (by)

Hur skapar skolan kan de bästa förutsättningarna för lärande? Det är en fråga som ständigt diskuteras. I Anna Wernnbergs avhandling, som studerar elevers lärande på lektioner, belyses just denna fråga och i abstracten till hennes avhandling står:

”En del hävdar att ett botemedel vore att införa tydliga och mätbara kunskapsmål i ämnet, kunskapskrav som inte ger stort tolkningsutrymme till läraren. Andra hävdar att en läroplan borde vara något som lärarna ”äger” och utvecklar eftersom kunskapsmål som beskrivs på en nationell nivå inte kan fånga den komplexitet som existerar i skolan när det kommer ner till villkor och realisering av mål i olika klassrum.”

Att det i skoldebatten kommer det ofta fram enkla lösningar, som fler och tydligare mätbara mål, på hur vi ska öka elevers lärande, för att få bättre resultat på PISA studier etc, och då är det skönt att läsa om en avhandling som menar att lärandet kräver mer än bara tydliga, och fler mål, det kräver medvetna och kompetenta lärare och att lärarna arbetar med ett reflekterande arbetssätt där de äger och utvecklar läroplanen.

Så här står det i artikeln Ämnesinnehåll i närstudie 

”För att eleverna ska prestera bättre räcker det inte med att enbart förtydliga eller utöka målen. Man måste också veta vad eleverna behöver lära sig, och den frågan måste lärarna själva äga och utveckla genom sin yrkeskompetens. ”