Etikettarkiv: sociala medier

Gillar vi bara sånt som andra gillar? #blogg100

Jag lyssnar på bildradion och deras tio sista minuter i podserie kring fem saker som en fotograf ska tänka på. I avsnitt fyra pratar de om vilken att dela, visa upp det vi gör. Vi lär oss genom att undersöka om det vi vill kommunicera når fram eller inte. I samtalet kommer också en indirekt kritik av sociala medier som verktyg för att få återkoppling på det vi delar. De pratar om faran och risken att vi bara av slentrian bara ”gillar” utan att tänka efter. Att sociala medier gör det lätt för oss att bara gilla.

Jag ver inte om jag håller med. Jag uppfattar inte att det är så sociala medier, som Facebook, fungerar att vi bara slentrian ”gillar” utan att vi har en tendens att gilla sånt som andra gillar, vi delar sånt som andra delar osv. Genom att gillandena säger något om mig och vem jag är så är det viktigt att jag gillar sånt som andra kan förstå, eller som andra också gillar, annars tillhör jag inte. Sedan förstärker algoritmerna på Facebook våra gillanden, så att vi få mer information, bilder, artiklar, länkar som vi gillat tidigare, eller som vänner gillat.

Jag kan ha fel, men jag tror inte att sociala medier kan mäta eller ge en bild av respons på saker som vi gör, de kan ge en indikation på att detta tycks många gilla, eller detta är något som ingen gillar, men bristen på gillanden är svårare att tolka, är det för att jag misslyckas, eller är det för att ingen ser det som jag delar eller är det för att mina vänner aktivt inte ”gillar” det jag delar. Men såklart påverkar gillandena vad jag delar och vad jag väljer att inte dela… det ska jag ärligt tillstå.

Filterbubblan har du koll på den? #blogg100

I veckan blev min krönika ”När jag säger Google vad tänker du då?” för Stockholm stads utbildningsförvaltning om filterbubblan publicerad på pedagogstockholm. I den skriver jag bland annat om de risker som jag kan se med att vi våra sökningar beror på våra tidigare sökningar…

Risken är stor att jag inte får tillgång till alternativa perspektiv utan hamnar i en ekokammare, som gör att jag inte ifrågasätter det som jag redan känner till och är bekväm med. Googles tjänst bygger på att förstärka de föreställningar som vi redan har och göra dem än mer förankrade och på så sätt stärka vår världsbild. När jag googlar får jag ta del av det som jag redan känner till och tidigare varit intresserad av.

Idag ramlade jag på Don’t bubbla us som tydligt illustrerar filter bubblan. Kolla mina sökningar beror på:

Vem du är, som bestäms av dina tidigare sökningar och mina tidigare klick, och eftersom du klickar på saker som du gillar/tycker är viktiga och då filtreras det övriga bort…

Så fungerar sociala medier, som Google, Facebook och Amazon… Vad missar vi? Och hur påverkar det vår världsbild och vår förmåga att vara förstående för oliktänkande, andra som tar del av andra världsbilder som bygger på deras intressen, sökningar och klick?

Några korta reflektioner kring IT och internet i skolan

Jag var i Uppsala i tisdags för att träffa en grupp skolledare som går en kurs kring It och it-användning i skolan. Jag hade blivit inbjuden för att prata om

fokus på internet som verktyg, sociala medier och berätta om vilket stöd som Internetguiderna kan vara för kunskap. Vad innebär det att kommunicera via olika sociala medier/publicera på Internet? Vilka möjligheter/svårigheter finns? Vilka lagar och regler behöver vi känna till/förhålla oss till?

Jag tänkte, hmm detta blir spännande, alla mina favoritämnen. Internet och kunskaperna vurmar jag för, eftersom jag tror att det är kunskaper som gör att vi kan förstå vad vi förstår och inte förstår. Jag undrar ofta över följande frågor som rör internet. Känner vi till hur lätt eller svårt det är att avsluta konton? (om du inte har koll, så kolla in sajten just delete me). Men vi kanske inte ska avsluta konton, men hur används den data som vi lämnar efter oss, hur används elevernas e-postadresser, t.ex. Funderar vi på hur den information, det skolarbete som elever delar via sociala medier får användas av de som driver de sociala medierna. Har skolan ett ansvar för det? Läser vi avtalen, och funderar på vad de egentligen innebär? Funderar vi på hur filterbubblan fungerar när vi använder sociala medier för informationssökning och kunskapande.

Alla de frågorna och många fler ägnade jag min föreläsning åt. Presentationen finns nu även på Slideshare.

Vilka av mina vänner får mina uppdateringar på Facebook?

Jag funderar över det ibland, vem av alla mina facebook-vänner ser egentligen det som jag delar?

Jag vet att det är en algoritm, en matematisk formel, som bestämmer vilka statusuppdateringar som jag ska få ta del av, och att jag kan bestämma vilka av mina vänner som ska kunna se vad eller vilka uppdateringar som jag vill dela med dem. Så det är aldrig så att alla mina vänner får ta del av allt som jag skriver, delar på Facebook eller så att jag kan ta del av allt som mina vänner skriver och delar på Facebook. Mina vänner ser bara en bråkdel av det som jag delar och jag ser bara en bråkdel av det som de delar..

Men jag har ofta undrat vilka av mina vänner ser egentligen det som jag skriver eller postar på Facebook?

Ibland undrar jag om det är någon, men det undrar säkert du också. Häromdagen så gav Facebook själv några inblickar i hur ”flödet” på Facebook sätts samman. De är tydliga med målet med nyhetsflödet:

The goal of News Feed is to deliver the right content to the right people at the right time so they don’t miss the stories that are important to them. Ideally, we want News Feed to show all the posts people want to see in the order they want to read them.

Jag inser direkt att detta har jag inte förstått att Facebook med sin tjänst tänker sig att de kan leverera rätt innehåll för just mig. I artikeln på på Facebooks blogg skriver de att varje gång du besöker Facebook så finns det i genomsnitt 1500 potentiella historier som dina vänner delat, som du skulle kunna ta del av.

“every time someone visits News Feed there are on average 1,500 potential stories from friends, people they follow and Pages for them to see, and most people don’t have enough time to see them all.”

Enligt Bäckström styrs det vi får ta del av främst av vad vi gillat och vad vi kommenterat, av det få du mer.

The News Feed algorithm responds to signals from you, including, for example:
  • How often you interact with the friend, Page, or public figure (like an actor or journalist) who posted
  • The number of likes, shares and comments a post receives from the world at large and from your friends in particular
  • How much you have interacted with this type of post in the past
  • Whether or not you and other people across Facebook are hiding or reporting a given post

Men betyder det att det som jag reagerat på tidigare är sånt som jag vill se mer av, eller mindre av? Och om jag tittar igenom mitt flöde, vad säger det om vad jag gillat/ogillat? Jag är inte ens säker på att Facebook kan ge mig det som jag vill ha, eller att de ska ta på sig uppgiften att söka presentera den information som de tror att jag vill ha, jag önskar att de kunde presentera allt som skrivs så att jag kan få ta del av allt, inte bara det som jag kanske kommer att reagera på för att jag tidigare visat intresse för just den typen av innehåll.

Anledningen till att flödet inte är kopplat till vad som faktiskt skriv, utan att det styrs av Facebook beror på oss användare. Enligt Facebook är vår aktivitet mindre som vi får ett oredigerat flöde, då kommenterar och gillar vi i mindre utsträckning än vad vi gör om Facebook styr vad vi får ta del av. Varför är likes och kommentarer viktiga för Facebook?

Svaret är lika självklart som enkelt, att kunna visa upp aktivitet från oss som medlemmar är ett enkelt sätt att visa annonsörer och märken bra statistik. Det är ett enkelt sätt att sälja annonsplats.

Jag borde förstå Facebooks logik: dela bilder, länkar, statusuppdateringar som mina vänner kommenterar och gillar för annars syns mitt innehåll inte, och syns det inte så kanske det inte heller ska delas, i alla fall inte på Facebook.

Personligen ställer jag mig frågan om Facebook då kan användas för att del av ”nyheter” som jag inte redan visste att jag skulle gilla?

Men jag får också insikten att jag borde dela annat innehåll, som engagerar, som mina vänner ”gillar”, som skapar likes, som får mina Facebook-vänner att kommentera. Och jag funderar kring vilket innehåll det är: Vad gillar mina vänner, och hur får jag veta det? Är detta ett moment 22?

 

Vilka ”dolda” värderingar bär sociala medier med sig?

Det finns saker som jag funderar mycket kring. En sån sak är allt som vi som ”bara är användare av teknik”, vi som bara användare av sociala medier, olika gratistjänster inte tänker på, kanske inte förstår, men som ändå kan påverkar funktionen och vad vi kan/inte kan göra med tjänster och vad tjänsterna gör med oss.

Jag tänker på saker som att vid en google-sökning finns det en ”auto-utfyllnad”, Google hjälper mig vid en sökning med stavning, genom att peka mig i rätt riktning, men vilka ord får jag inte hjälp med och varför? Jag har skrivit om det tidigare – kopplat till en sökning kring begreppet: lesbian. Funktioner som dessa får mig att undra över värderingar, men andra saker också, som hur lär vi oss stava, när Google gör det åt oss? Behöver vi ens kunna stava?

Visst vi kan vilja att Google ska filtera bort pornografi vid bildsökning, visst vi vill kanske att Facebook ska ta bort bilder med nakna bröst. Men jag kan undrar vilka värderingar, som dessa sociala medietjänster har med sig, som jag inte ser, inte upptäcker och som påverkar min världsbild. Jag ställer mig frågor om Facebook genom sin algoritm förstärker mina värderingar? Påverkar Twitter och valet av vilka jag följer påverka, förstärka mina värderingar, positivt, negativt? Är det ekokamrar, som vi befinner oss i? Där jag bara får ta del av andra som tycker som jag? Som förstärker mig? Men jag undrar hur mycket algoritmerna styr vilka värderingar som jag får ta del av, kopplat till mitt beteende… om filterbubblan stämmer så

Och om jag spinner vidare på idéen med filterbubblan och kopplat till det som hände i Göteborg innan jul – Instagram-upploppet, så kan jag undra vilket ansvar har Instagram för det som skedde? Skapar sociala medier bara nätverk som förstärker våra värderingar – ”goda” respektive mindre goda och om det är så vilket ansvar har då de sociala medierna? Vilket är deras ansvar för den världsbild som deras användare tar del av? Kommer vi att ställa Facebook till svars för eventuella upplopp på samma sätt som Radio RTLM ställdes till ansvar för folkmordet i Rwanda?

Och vilket ansvar har leverantörerna för dessa tjänster?

När jag tänker på det är ansvarsbiten är intressant, och extremt svår. För hur vi än vrider och vänder på det så visst måste tjänsteleverantörerna ha ett ansvar, för hur deras tjänster fungerar och de konsekvenser som det kan medföra. De bygger tjänsterna och styr hur de fungerar. Men vad vet vi som användare om vilka värden som de byggs upp kring? Och hur kan ansvar utkrävas och av vem?

Jag funderar också mycket på hur ett delat ansvar påverkar individen. Om vi säger att de sociala medier har ett tydligt ansvar innebär det att användarna får mindre ansvar för det som de gör, för att de tillhör mobben? För att ta en absurd analogi- Visst hade medierna ett ansvar för de värderingar som de förstärkte i Rwanda, men ytterst var det ju inte de som utförde folkmordet.

Och även om vi reglerar leverantörerna och kräver transparens, kan vi dessutom kräva att de upplyser användarna, sedan undrar jag vilka värderingar är universiella, sådana som vi alla är överens om? Är det så att Facebook ska stå bakom de mänskliga rättigheterna och upplysa om dessa, jag skulle vilja säga: självklart, men vilket är syftet med sociala medier, med Facebook? Skapa en humanistiska värderingar, eller är det att tjäna pengar på att sälja annonser och utvinna data om oss som är Facebooks användare? Kanske båda två målen finns i Facebooks affärsplan, men om dessa står i motsättning till varandra, vad går då först? Är det humanismen eller vinstintresset?

Källkritik och Internet – hur gör man?

I nedanstående TED-talk framgår det tydligt svårigheterna med källkritik på Internet. Markham Nolan beskriver tydligt svårigheterna när han säger:

By the end of this talk, there will be 864 more hours of video on YouTube and 2.5 million more photos on Facebook and Instagram. So how do we sort through the deluge?

Mängden information i sociala medier är enorm, men hur går man tillväga för att skilja fiktion från fakta? Han beskriver och tydliggör hur ett källkritiskt arbete kan gå till. Viktigt att söka efter källan. Att de är ett kolloborativt arbete, som sker i grupp, genom att jämföra, genom att söka kunskap, genom att ställa frågor, genom att vara nyfiken.

Du kan hitta mer information om de historier som Markham pratar om på Storyful. Historien om Florida Fireball finns även där med en länk till Youtube-klippet, med stormen i Florida. Det kan vara ett användbart tips i undervisningen kring hur arbetet med källkritik går till.

Jag gillar slutet på TED-talket där algoritmerna ställs mot sanningen…

“Algorithms are rules; they’re binary. [But] truth is never binary. Truth is a value.”

Sex eller sju saker som vi behöver lära elever om sociala medier

Jag läste Edudemics bloggpost ”6 thing to teach students about social media”  och det slog mig att detta är viktigt att sprida. 6 saker som du behöver lära dina elever om sociala medier:

1. Online Reputation:

One of the best things teacher can teach students about is how to manage your online reputation. An online reputation can effectively keep high school students from landing a good job during school. More and more employers do a quick search on Google before making a decision regarding potential employees. Students should understand that what they put on the Internet is out there for the public, unless it is properly protected.

Naturligtvis behöver vi lära eleverna att det som de gör på nätet påverkar hur andra ser på dem. Att det som du skiver, delar kommer att kopplas till dig och det är bra att fundera kring vilket avtryck som vi vill ge. Vi behöver vara medvetna om att våra framtida arbetsgivare kommer att Googla oss. Kanske kommer dina elever liksom en av mina lärarvänner få ägna en del av din anställningsintervju åt att berätta varför det finns en Facebook-grupp skapad till din ära.

2. Privacy:

Teach students the importance of maintaining a professional public appearance online, and show them how to use the privacy settings on popular social networks to keep personal things private to your inner circle. Protecting your privacy can mean the difference between an unintentionally posted, inappropriate photo being leaked online and keeping it private before your can delete it.

Lär dina elever vikten av integritetsproblematiken online. Vikten av att ta del av villkoren på de olika sociala medietjänster som används samt hur och var man ställer in vad och hur man delar med andra. Fundera kring vad som du ska dela och vad som är privat. Jag tycker också att en viktig del är att lära eleverna mer om data-mining och hur sociala medie-tjänster lever på vår data och hur de använder den för att sälja annonser. Men prata också om säkerhet - lösenord, inställningar etc

3. Keep Connections:

While students may not understand it now, their classmates and teammates may become a valuable connection down the road. Encourage your students to connect with one another on social media, and to stay connected even after they stop going to school with one another.

Lär dina elever vikten av att hålla sina nätverk vid liv, dina klasskamrater är delar av ett nätverk som kan hjälpa och stötta dig i framtiden.

4. Establish Your Expertise:

If students know what they want to do with the rest of their life, they can begin, even now, establishing themselves in their field. Encourage your students to start blogging about their passion and getting involved in that online community. You never know what opportunities that may open for you down the road.

Uppmuntra dina elever att utveckla och visa upp sin expertis genom att de bloggar om det, eller vlogar (video-bloggar) om det. Kanske kan du liksom jag imponeras av en kollegas elever över söndagskaffet, när du ser vilken samhällssatir som han skapat med hjälp av tekniken, samt hur han använder Internet för att sprida sina kunskaper och sina åsikter. Hans satir av idol är värd att ta del av.

5. Use it to Your Advantage:

Aside from these benefits, there are also monetary benefits of being Internet savvy. College students can find the cheapest used textbooks online. Teach them where to find these and how much money it will save them when they enroll in school/

Att dina elever har kunskaper om Internet, och hur Internet fungerar bör de sedan kunna använda för många fördelar, för att hitta de bästa erbjudandena, både monetära såväl som ickemonetära

6. Stay Updated:

Staying current on new trends will help you get ahead of the crowd and show that you are a go-getter and on top of new things. Staying updated will keep you from falling behind the times, which seem to change very quickly in an online world.

Vikten att fortsätta vara nyfiken och lära elever omvärldsbevaka för att hålla sig uppdaterad, är en kunskap som inte är att föringa.

Totally awesome Stormtroopers -sammanfattar sswc 2012

Via sms får jag veta att min session är på framsidan av Kulturdelen på SVD – som bild för artikeln ”Naturligt nätverk” om årets SSWC är stort. Det är stort, och få mig att tänka tillbaka på årets SSWC. Vad gjorde SSWC så fantastiskt? Vad är det med att åka till en ö i Blekinge skärgård för att prata om webben och sociala medier.

Jag åkte med vetskapen om att jag skulle ha en session om mitt fotografi, där sociala medier och Creative Commons är två av de mest centrala delarna för att projektet ska bli av, eller ens bli påtänkt. Att hålla i en session om bilderna som jag tar är svårt, mycket av fotografiet ligger nära mig, och teknik-snack, om kamera, linser, inställningar, det är frågor som man kommer en bit på men, allt handlar om att berätta, berätta historier, berätta och förmedla en berättelse eller en känsla. Jag vill med mitt fotografi berätta historier kring det som berör mig, om mänsklighet och hur vi ser på människor. Att hålla i en session kring mina bilder var grymt roligt och en foto-session på kvällen (med fotointresserade) var en upplevelse, en upplevelse som jag kommer att förknippa med årets SSWC.

En annan sak som jag förknippar med SSWC är Creative commons, i år var det Tobias Björkegren och Johan Lange som satt upp en session kring Creative commons som jag gästade, kanske bitvis tog över, men det var aldrig min mening. En intressant session kring de svårigheter som användning av CC kan innebära.

I minnet söker jag efter sessioner som jag besökte och ramlar på en från dag 2. Jag valde sessionen för att den var så spännande rubrik ”matematiken i sociala medier” eller något liknande. Den var grym, en ögonöppnare. Likt många andra sessioner på SSWC så gav den nya perspektiv. Jag har aldrig sett Reddit som en tjänst som bygger på spelteori, och det var så solklart efter den sessionen. Det var en frisk fläkt över tankarna och perspektiven på sociala medier med hjälp av ett matematiskt perspektiv.

Vad är det då som gör SSWC så fantastiskt grymt? Jag tycker att man sammanfatta det med ordet: engagemang. Från arrangörerna Kristine och Thomas, från de som arbetar på Tjärö och från alla de som kommer till SSWC för att vara med, bidra och nätverka.

 

Teknikens frälsning och förbannelse – vad behöver vi kunna?

Idag är vi alla fotografer, alla som har en smart-telefon, kan ta en bild, och med hjälp av ett instagram-filter, eller ett filter i photoshop göra en bild till konst, till något extraordinärt och spektakulärt. Vi kan alla vara skribenter, vi kan alla vara webbdesigner allt med hjälp av lätt tillgänglig teknik och möjligheten att sprida vårt skapande.

I artikeln ”Art photography: When ‘reality isn’t good enough’” diskuteras problematiken om att det även krävs grundläggande kunskaper i teknik, i hantverket för att kunna skapa bra bilder, för att skapa bra fotografier och det glöms ofta bort i samtal kring teknikens möjligheter.

The problem was that the images themselves, the backbone of the art presented, weren’t great to begin with, said award-winning commercial photographer David Allan Brandt. Technology was expected to make the mediocre extraordinary.

 

”I always believed that you have to start with the image, make that image as strong as possible, and then use the style to enhance the vision you’re trying to say,” Brandt said.

Jag skulle vilja föra över analogin till allt skapande som rör tekniken.

I samtal kring teknikens möjligheter i skolan pratar vi om att barnen kan allt, de kan skapa filmer, de kan skriva texter, de kan göra webbplatser, och vi tror bara för att tekniken gör det enkelt och tillgängligt för alla att alla kan göra det extraodinära. Med tekniken som hjälpmedel kan vi allt från att göra våra foton till extraordinära, till att hitta all världens kunskap i wikipedia, till att kunna nätverka, samtala med all världens professorer. I samtal kring teknikens möjligheter glömmer vi gärna bort att det krävs förståelse kring grundläggande element, och grundläggande färdigheter för att vi ska kunna utnyttja tekniken, att för att jag ska kunna göra en välfungerande text räcker det inte med att jag kan googla fram ”den vanligaste stavningen” på ordet, utan jag måste också ha kunskaper om hur en text konstrueras, hur man disponerar en text. Hur man börjar och hur man slutar, för att ta några enkla exempel.

Tekniken ger oss möjligheter men vi behöver kunskaper om de grundläggande strukturerna för att kunna göra storartade saker med hjälp av tekniken. Så har det alltid varit, det är bara att tekniken blivit digital, enklare och mer lättillgänglig.

Läs artikeln ”Art photography: When ‘reality isn’t good enough’” den väcker många tankar kring lärande.