Etikettarkiv: Star wars

CC, Stormtroopers och Sociala Medier i #studiobronx

Jag fick frågan av Petter Karlsson om jag kunde tänka mig att vara med i Studiobronx livesändning. Naturligtvis kan man inte säga nej till ett sånt erbjudande. Så fredag den 20 januari 2012 ska jag att vara med. Det är deras andra sändning och jag ska prata om:

-mitt fotoprojekt CClones 365-2011

Jag har lovat att berätta om några av de dagar som var under 2011. Vad som drivit 365-projektet, lite om hur svårt det är att släppa taget, jag ska försöka berätta några av alla de historier som finns bakom bilderna, tankar kring dem, vilka som fått genomslag, och vilka som aldrig fick det, trots att jag tycker att de borde fått de.

Jag ska prata lite om betydelsen av Creative Commons, samt varför det är oemotståndligt att arbeta med Stormtroopers…

Det blir lite av Star Wars, mig och mycket bilder samt litet om Creative Commons… Frågan jag ställer mig är hade det varit möjligt att få detta genomslag utan ett resultat av :

Beundran + En kamera + internet + Creative Commons + populär kultur + samt litet tur

Jag vet inte kanske kommer jag fram till något annat…

Kika in i Studiobronx.

CClone 365-2011 och nu då?

Jag har ägnat mycket tid åt mitt fotoprojekt under 2011, och jag har planer inför 2012. Jag har inte tänkt att starta 2012 med ett nytt 365-projekt men bilder behöver jag, nya bilder behöver skapas… Har planer, idéer och vill … äsch ni får se. Ni kan följa de nya bilderna på flickr, twitter eller Facebook eller på min fotoblogg.

Jag ska också publicera några av de bilder som inte klarade urvalet 2011, som helt enkelt valdes bort av en eller annan anledning, kommer nu i början av året…

På Facebook publicerade en av de som följer mina Star Wars bilder en bild på mitt fotoprojekts ”fan-page”. Filip Kite hade som sett en Stormtrooper på rea och köpt den, fotograferat och lagt upp sin bild på Facebook med kommentaren:

Saw this for sale! And had to buy it! Imitation is the sincerest form of flattery!

Stum kom jag att tänka på min förebild och min beundran inför Stéfans bilder. Hur allt började, med två cloner på sommaren 2010. Och nu står jag här och det finns de som utifrån mina bilder, sitt intresse för Star Wars sedan gör egna bilder. Jag är så smickrad.

Foto av Filip Kite (c)

‎”Send a scanner crew to check every part of that ship” – ”yes sir, what dpi do you want that scanned as?”

 

Jag har bett om tillstånd för att få publicera bilden 🙂

Tack alla som följt med under året och som följt med ända in i slutet. Ni har hjälpt mig att klara det här. Jag vill dock rikta ett speciellt tack till:

Startar 2012 med att skapa ett ABC mest för att jag är så innerligt förtjust i bokstäver. Själva projektets omfattning blir följande har jag tänkt mig:

”Begin at the beginning,”, the King said, very gravely, ”and go on till you come to the end: then stop”

 

Hur föds en bildidé? – I en kommentar, i en reflektion, i ett möte…

15 dagar, 15 dagar kvar sedan har jag gjort 365 dagar med Star Wars. Jag undrar och summerar, vad har jag lärt mig? Massor, men jag har insett hur viktig återkopplingen är för mina idéer, för min fantasi.

Jag får ofta, inte alltid några kommentarer på mina bilder och jag har vänner som följt min resa från första bilden till den idag (350). Just nu behöver jag varenda idé jag kan få, varenda kommentar som någon kan ge, och utifrån dessa föds tankar bilder som blir nya bilder, nya idéer.

Jag fick av en av mina kompisar Timothy Valentine på flickr en så underbar kommentar häromdagen, Timothy skrev:

”fabulous – I love looking into the world you have created!”

Och med hans ord föddes en idé om att fotografera in genom ett fönster, en bild av oss tittande in, och idag gav jag idéen ett försök och det blev dagens bild Close the window. Och nu när jag skriver dessa rader så kommer nya bilder som jag tänker att jag kan göra, pröva och se om de bär, fungerar eller inte.

15 dagar kvar… sen så…

Men tills dess tack Timothy och alla andra som återkopplar på mina bilder och mina bildidéer… Ni betyder enormt mycket.

I doubt my mission for the Dark side – dagens bild 338

Dagens bild är på många sätt en bild som visar på misslyckanden. Bilden är resultatet av många misslyckanden.

SLiders Sunday -I doubt my mission for the Dark Side

 SLiders Sunday -I doubt my mission for the Dark Side av Kristina Alexanderson

Jag ville fånga vinterljuset, helst i motljus. Men jag inser att jag misslyckats med inställningarna så att ISO-inställningen var alldeles för hög för det starka solljuset. Det som händer då är att motivet bränns sönder. Kameran är inställd för inomhusljus och jag fotograferar i dagsljus, i motljus. Helt fel!!!

Jag tog många bilder, och tittade inte på resultatet för ens det var för sent. Men en bild blir inte bara till vid fotograferingstillfället har jag lärt mig, utan efterbearbetningen gör också bilden. Så med lite efterbearbetning blev resultatet ett annat.

Är det en äkta, eller en autentisk bild? Knappast, men jag vill inte tro att jag ger sken av att fotografera autentiska bilder, eller ens äkta. Det är ett stilleben, om tvivel, och den känslan lyckas jag kanske fånga, om inte annat kan jag försöka en annan dag.

Sedan måste man VÅGA misslyckas, för det är väl så vi lär oss.

Kan Stormtroopers vara rara? – Om bild 330

Dagens bild prövade jag flera gånger inne i köket. Jag hade svårt att få leksakerna att stå upp, men till slut lyckades jag. Jag brukar ta med mig leksakerna ut i samma ställning, i någon vag föreställning om att jag bara ska kunna ställa upp dem när jag väl kommer ut. Det går inte, det fungerar nämligen inte, och har aldrig fungerat.

– Varför?

Anledningen är enkel jag har två händer och bär ofta mycket annat än bara två platsleksaker, kamera, stativ, kanske ett objektiv till, andra attribut som ska vara med i bilden…

I dag bjöd november på en vacker novembersol och jag vill gärna fånga novemberljuset, men inser att det blåser och att det kommer att ställa till problem, för leksaker i plast faller lätt, väldigt lätt. Så efter allt övande hemma i köket vet jag att jag kommer att sucka, skrika och bli frustrerad. Vad gör jag ute idag, i vinden, i kylan, i solen? Det kommer inte att bli som jag vill ändå.

Bestämmer mig för att arbeta på en stenmur, i princip ett hopplöst ställe att arbeta på eftersom plastleksaker kan inte stå på stenmurar, men skam den som ger sig. Jag få dem att inta dagens pose även utomhus. Sedan börjar kampen, racet, jag mot vinden, jag mot stenen, jag mot ljuset som gömmer sig bakom lite moln.

Efter en stund ger jag upp, jag inser att jag aldrig kommer att få fotograferat den mjuka handen som stryker över den lille stormtrooperns kind, för den finns nämligen inte.

Bilden som hamnar på flickr får följande kommentar:

-You make them look so sweet!

Då slår det mig plötsligt, är inte Stormtroopers rara?

Konst?

Via Joey Hofwander på twitter fick jag reda på att mitt bildprojekt hade blivit bloggat av en amerikansk blogg i inlägget Comic Stormtrooper Captures. Det är alltid roligt att se när ens projekt nämns och hur det tolkas eller beskrivs av andra.

På den här bloggen hade de redan skrivit om mina bilder, fast lite tidigare i höstas under rubriken Off-duty Stormtrooper art. Den rubriken fick mig att fundera kring konst-begreppet så jag delade länken på Google + och där kom reaktionerna ganska snabbt. Spännande att höra andra reflektera kring ordet konst och vad vi uppfattar som konst. Samtalet kom att bli följande:

–  What is it, if it isn’t art? I think it is great art!
– Art? I don’t know. It’s creative and pleasing, that’s for sure 🙂
–  The question of art vs non-art can be answered by the following:
If you are asking whether something is art or not then it is art by default.

The reasoning?
Art should make you ask yourself a question, even if that question happens to be ”Is this art?”

–  What question does ”Mona Lisa” ask? I still consider ”Mona Lisa” to be art. What is or isn’t art is very subjective… but for me, I classify this as art since it is quality work and also starts a thought process within me.
There are many questions that the Mona Lisa asks.
there are the obvious:
– What is she smiling about?
– Is she actually smiling?
– Was she boffing Leo?
And the not so obvious:
– Why is the Mona Lisa considered to be as important as it is?
– Why didn’t he paint it a little bigger?
– Why is it so disappointing in the flesh (as it were)?
It might not make you ask those questions, but it might make others ask them.

I agree that art is completely subjective, but as long as it prompts some sort of thought, even the ’meta’ thought of ”Is this art?”, then it is art.

Så vad är konst… är det konst, eller är det bara bilder av något som ser ut att vara vardagslivet för de som i Star Wars sagan fungerar som legoknektar

Sedan finns det andra saker som är roliga att fundera kring som hur de skapar en url-kring mitt fotoprojekt och mitt namn kolla http://www.trendhunter.com/trends/cclone-365-2011-by-kristina-alexanderson, man kan fråga sig vad de vill att de som googlar på mitt namn och fotoprojekt ska landa någonstans… Men det är ett annat stickspår.

Underbart med inspiration #thx

Jag fick ett mejl igår från John Chadwick

Jag känner mig lite som en politiker som inleder ännu ett tal med orden, jag fick ett brev igår… för att ha det som utgångspunkt för en anekdot. Jag fick ett mejl av John som hade rubriken:

Stormtrooper and son

Och i mejlet står det följande:

My wife and I have been enjoying your photos. I wanted to share this with you: a favorite of mine taken at the Dragon Con parade two years ago.
Och sedan finns följande underbara bild bifogad:
John Chadwick

”Stormtrooper and son by John Chadwick”

Och den här bilden fick mig att tänka, åhh så rar den kanske jag också göra och idag blev ett av bildförsöken följande:

Den slutgiltiga bilden blev en annan. Men inspirationen kommer från Johns underbara bild. Och ja, jag har bett om tillstånd för att få publicera John Chadwicks bild.

Thanks John for great inspiration… My try is nothing like yours. Thanks for sharing 🙂

Kristina

Nittioåttadagar kvar av 2011, och sen då?

Det är 98 dagar kvar av 2011. Mindre än hundra, det är inte klokt och jag inser att jag kanske kommer att klara av uppgiften 365 bilder med CClones. Mitt fotoprojekt som startade i smyg redan i december 2010 med en julkalender. Och nu är det mindre än 100 dagar kvar.

Jag fattar inte, tänk att det gått så fort, att det varit så svårt, roligt, tråkigt, spännande, skrämmande, utvecklande och lärorikt. Jag undrar vad de kommande 98 dagarna kommer att medföra. Vad ska de bli för bilder? Jag vet inte, men jag har lärt mig ett och annat om hur bilderna kommer till. Vad som inspirerar och vad som driver mig framåt. Men jag undrar om det känns tomt där när 365 dagar har gått och jag inte längre har något 365-projekt kvar. Vad gör man då?

Måste börja fundera…

Jag är stum inför det intresse som finns för bilderna, att det är över fjortontusen view’s på setet på flickr, att CClones har över 750 gillanden på Facebook (och inte ens en tiondel av gillandena kommer från mina vänner), att bilderna bloggas, återbloggas, tumblas, används i andra än mina presentationer etc.

Vilken CClone-bild är din favorit?

Jag har funderat mycket på vilken av alla bilder som jag publicerar på leksaker som jag skulle säga är min favorit. Jag vacklar, favoriter kommer och går igår var det bilden där de fotograferar tillsammans, eller om det var den där hemlängtan får ett bildligt uttryck. Nej det var nog bilden där skorna finns med av många skäl… Nej, det är nog den med spindelnätet eller… jag kan nog inte bestämma mig…

Jag fick i natt ett mejl med frågan om en bloggare skulle kunna få använda några av sina bilder på sin blogg. Jag svarade som jag brukar. Det är ok, så länge du erkänner mig som skapare och jag vill gärna ha en länk till projektet eller min blogg.

Nu på eftermiddagen fick jag ett mejl om att posten var klar, och när jag läser så är Marc Camerons inlägg ”Family guy: Stormtrooper’s family photos revealed” blir jag lycklig och glad. Inlägget börjar med följande ord:

As a small child, I went through the traumatic experience of losing my much-treasured Star Wars Imperial TIE Fighter Pilot while out playing during the school lunch break.

It was particularly painful on two levels: A: He was my favourite toy of all time (sorry, evil He-Man and Cobra Khan) B: When I ventured out during final lesson of the day to try and retrieve my lost toy, my teacher gave me the worst bollocking of my life (I was only five) – something that still haunts me to this very day.

Det är inledningen till en berättelse om vikten av våra leksaker, hur förlusten följer oss och sedan en koppling till mina bilder som är så rörande och fin om att mina bilder berättar historien om vad som händer med en förlorad leksak.

De växer upp, skaffar barn och familj. Bloggposten är underbar och avlutas med att Marc berättar vilka bilder de gillar bäst och sedan undrar han

Darth Vader tobogganing with a baby Stormtrooper and the Stormtrooper chilling on a giant water lily are our personal favourites. Let us know which of Kristina’s pics you like the most.

Det undrar jag med, vilken av alla bilder gillar du bäst? Frågan kanske ska besvaras på Fotoraters blog, men berätta för mig också jag är nyfiken