Etikettarkiv: start

Var börjar en bloggande lärare?

Inför varje gång jag står inför en grupp lärare som vill lära sig mer om hur de kan arbeta med bloggen, WordPress i skolan, ställer jag mig den frågan.

Var börjar man? Var började jag?

När jag ska besvara frågan inser jag att jag inte började med att besvara frågan med fundera kring hur man kan använda blogg i skolan, eftersom jag inte hade tänkt blogga med mina elever. Jag skulle gör något annat, jag skulle göra webbplatser, jag skulle göra guider, jag skulle genom mina elever presentera Blackeberg, som förort som den plats där Låt den rätte kommer in utspelar sig.

Blogga, det skulle inte jag göra, men för att kunna göra det andra, det fina, det som var ”webbpublicering” var jag tvungen att lära mig hantera ett bloggverktyg. Lära mig förstå WordPress, hur verktyget fungerar, hur man publicerar sidor, undersidor och skapar struktur och ordning. Hur man strukturerar en webbplats. Att syftet och mottagarna ska stå i centrum.

När jag och mina elever hade arbetat med WordPress en termin, så bestämde jag mig för att pröva på att blogga, för att rättfärdiga att vi jobbat med verktyget så länge, så mycket. Jag började blogga med mina elever för att jag inte tyckte det var roligt med statiska webbsidor, som bara står och ser snygga ut, för jag ville skapa ett levande innehåll, som uppdateras och följer den utveckling det flöde som skolarbete har.

Så jag började i strukturen med att skapa en ordning, sedan kom innehållet, tanken om att jag vill pröva vad verktyget innebar i skolan. Så jag började i ett motstånd som sedan växte till en övertygelse.

Idag börjar jag även där när jag ska förklara för lärare, men först så ger jag en bild av hur en lärare kan använda bloggen som verktyg i skolan som

  • klassblogg
  • portfölj
  • samtalsyta för fördjupningar
  • loggbok

Eller något helt annat. Men sedan fokuserar jag på syfte, struktur och mottagare.

Kan man tvinga elever?

Jag fick ett mejl idag, från en lärare som vill använda blogg i undervisningen. Hon hade många funderingar och bland dem undrade hon, kan jag tvinga eleverna till att blogga i skolan? En svår fråga att besvara. Det är utlämnade att blogga, och det är offentligt. Alla som eventuellt kommer till din blogg kan läsa det du skriver, det dina elever skriver. Hur ska man göra? Vilka alternativ ska man ge, hur ska man som lärare förhålla sig till problematiken? Att ha elever som inte vill, förmår, inte önskar att vara publika på nätet.

Till att börja med tycker jag att som lärare bör man leva som man lär, vill jag att eleverna ska blogga, vara offentliga, bör jag själv också finnas där som en aktiv part, alltså blogga själv, eller åtminstone vara aktiv i bloggandet, genom att ge kommentarer, styra samtalet, precis som vi lärare är aktiva i andra klassrumsaktiviteter. Jag tycker att vi ska vara synliga, handleda aktivt så att de elever som har betänkligheter ser att jag som lärare faktiskt aktivt tar del av det som eleverna gör. Att jag lever som jag lär…

Sky Dancing by Creativity+ Timothy K Hamilton CC (by, nc, nd)

Jag brukar inte ge mina elever så mycket till val, och det låter hårt och väldigt styrt. Å ena sidan är det det, men å andra sidan arbetar jag alltid fram en gemensam plan för kursen tillsammans med mina elever, så majoriteten få fatta ett beslut som vi, jag och klassen följer. I våras t.ex. vann bloggalternativet med en röst gentemot att ha en traditionell skrivning, och jag deltog inte i omröstningen eller i lobbyverksamheten som föregick omröstningen.

Men visst har jag elever som säger:

- Kristina jag vill inte, trivs inte med att publicera mina texter på nätet. Jag tycker det är jobbigt…

Hur gör jag då? Ja, jag brukar ha långa samtal om hur jag kan stödja, om det hjälper om vi skyddar texterna genom att använda lösenord, fast det inte alltid går ihop med syftet för uppgiften, speciellt inte då jag vill att de ska kunna lära av varandra. I de fall där eleverna pga hämningar helt slutar skriva brukar jag aktivt gå in och puffa på både online såväl som offline, för jag har fördelen att möta alla mina elever irl, åtminstone en gång i veckan.

De som av en eller annan anledning inte följer uppgiften, inte gör det de ska brukar få individuella uppgifter som de redovisar på bloggen för mig och endast med mig som mottagare, ibland har jag samtal med gruppen om varför, ibland inte det beror mycket på elev och situation.

Jag använder bloggen som ett pedagogiskt verktyg, och ingen ska känna sig utlämnad eller hämmad, så förutsättningarna måste vara anpassade efter varje elevs behov och situation. I mitt arbete innebär nätet en möjlighet, som jag vill använda. Jag upplever att använda bloggen som verktyg underlättar kommunikation mellan eleverna, men det måste naturligtvis ske med respekt för allas behov och önskemål.

Tvinga eller inte tvinga? Det är frågan, jag vet inte… vad som är rätt men jag tvingar nog, genom att söka se till att förutsättningarna är sådana att alla kan delta på sina villkor.

Idébank

Någon smickrade mig och sa igår:

”Du är som en modern Molloy”

Det är kanske den bästa komplimang jag har fått, idag är jag trött. Samma någon, vars namn jag inte minns sa du kanske ska skapa en idébank. Kanske borde jag göra det, min idébank. Värt att fundera kring