Etikettarkiv: statistik

En ny rapport ”eleverna och internet 2014” – #lästips

Återigen var det dags för årets upplaga av Eleverna och internet, andra året i rad och om jag får säga det själv så är den kanske än bättre i år. Det finns massor med spännande statisk om hur elever använder internet, hur många procent av sjuåringarna som har en egen mobil etc.

Att arbeta med statistiken och siffrorna har varit ett fantastiskt arbete och nästa vecka på Bokmässan presenterar jag lite mer ingående statistik om flickor och pojkars tillgång till teknik och deras sätt att se på hur kunnig de är. Om du inte är där kan du läsa rapporten och ta del av resultatet här 🙂

Granska statistiken – en av lärdomarna från Almedalen

Några av mina intryck från Almedalen är stämmer överens med Erik Wagners som han sammanfattar bra i sitt inlägg Mina heta tips till alla seminarieansvariga! Jag håller med om att: Det har varit många paneler, mycket kändisar som moderatorer som inte alltid varit så pålästa på det ämne som skulle diskuteras.

Men det fanns också seminarier som Westanders Åtta av tio kommer älska det här seminariet, som var rena lektionen i källkritik. Att alla som tar del av statistik i medier behöver ställa frågor som:

  • vem är beställaren
  • hur ställs frågorna
  • i vilken ordning ställdes frågorna?
  • hur formulerades frågorna?
  • var, hur och varför genomfördes undersökningen

I seminariet påmindes vi om att statistik bär rubriker. Statistik är lätt att använda. Men som mediekonsument behöver du vara kritisk, och ställa begåvade frågor kring de siffror som presenteras i media, eller på Internet i olika infografics.

Infografics är ytterst bara ett enkelt och lättsmält sätt presentera statisk. Snyggt och tilltalande, lite ögongodis. Vi behöver fortfarande ställa alla frågor som handlar om vem som är beställaren och varför undersökningen, eller infograficen skapades. Det var ett seminarium kring PR-effekten med statiskt som verktyg men i mina öron blev det en lektion i källkritik.

Statistiken som både lockar och skrämmer…

En av de saker som jag funderar mycket kring är all statistik som vi kan få i förhållande till vår närvaro på Internet,, min blogg, de till olika tjänsterna som jag använder. Alla dessa views, klicks, likes, impressions, sökord, retweets etc. Det är fantastiskt att se att man får genomslag, att det jag skriver blir läst, det jag fotograferar blir sett, och uppskattas genom att jag kan mäta genomslag i

likes på Facebook
views på flickr
kommentarer eller avsaknaden av desamma på bloggen
retweets på twitter 

 

Innan har jag aldrig haft den möjligheten att ta del av vad andra gillar, i alla fall inte så enkelt och inte så lättåtkomligt. Här ser jag reaktionerna i realtid.

Det är fantastiskt, om jag säger det med ett ord, och lockande, vi kan ge återkoppling på engång, eller inte. I skolan ger Internet som medium lärare möjligheten att inte vara den enda som tar del av skolarbetet, inte vara den enda som återkopplar. En effekt som är önskvärd, och användbar. Med hjälp av statistik kan du som lärare mäta effekten av elevernas arbete. Utan krav kan du lätt se om någon tar del av det. De får kommentarer, de får statistik, de kan mäta, du som lärare kan mäta.

Lärare kan med hjälp av kommentarerna också vidga klassrummet, få mer input, mer kunskaper, pröva olika källor, träna källkritik etc.

Men Samtidigt undrar jag vad som händer om vi låter det vi gör styras av siffror, av algoritmer, av gillanden, av views? Av utomståendes kommentarer, som kan ämnesplaner, centralt innehåll etc.

Jag tänker ibland att min blogg lätt skulle kunna bli en bildblogg, när jag försjunker in i statistiken och inser att sökningarna på mig är inte kopplade till skola och Kristina Alexanderson utan snarare

– Kristina Alexanderson och Star Wars

Vem frågar efter skola? Vem söker efter Creative Commons här? Få, eller ingen kommer hit för det, ska jag då skriva om det? Att se effekten av det man gör är positivt men den styr också mig och mitt sätt att skriva, positivt och negativt. Den gör det lätt att strunta i att skriva om statistik, tvivel och svårigheter, eftersom ingen tycks efterfråga det. Mina tvivel kvarstår, min lust att prata om digital kompetens finns kvar, men jag kanske inte ska skriva om det här.

Det är värt att tänka på när man arbetar med Internet i skolan, fundera på hur statistiken och kommentarerna eller de uteblivna kommentarerna påverkar arbetet, era elever och deras arbete. Samt hur lärare ska förhålla sig till kommentarer eller brist på sådana.

Saker man inte vet, men kan få veta :)

Personligen tycker jag att det är svårt att allt kan mätas på nätet. Varje aktivitet kan mätas i antalet klick, med statistiken kan jag se varifrån mina besökare kommer ifrån. Jag kan se länkar som kommer in på min blogg. På Flickr kan jag se hur många som besöker mina bilder, hur många views bilderna har.

All den här statistiken ger mig prestationsångest och samtidigt blir jag väldigt glad för jag kan genom statistiken se hur t.ex. mina bilder sprids, var de dyker upp och var mina besökare kommer ifrån. Som idag hittade jag till min lycka Plingans IKT-blogg och inlägget från den 22 dec  Favoriten just nu! ett inlägg dedicerat till klonerna, cclones, jag säger bara det:

Hela december (och lite dessförinnan) har jag följt klonerna i deras julkalender. Kristina Alexanderson är skaparen bakom detta härliga projekt, och jag hoppas det inte tar slut till jul. Jag och mina killar på 6 och 3 år älskar klonerna (som numera heter cclones eftersom Kristina jobbar mycket med creative commons)!

Rörd till känsla och små tårar. Sedan hittar jag även denna tumbler LEGO n things via statistiken och kolla hur många gånger posten har blivit gillad, och återbloggad den är återbloggad där jag hittar den, som sedan återbloggat den i tumblr-systemet jag bara blir mållös. För den tycks komma härifrån Gentle with the drugs heavy with the love:

När jag ser 50-kommentarer, återbloggningar och likes tänker jag, jag borde valt ett annat bloggsystem, har aldrig fått den responsen på nått jag publicerat, eller har jag det?

Plingan, jag vet att du älskar dem, och du har 365 bilder på kloner att se fram emot, en om dagen under 2011, tänkte jag posta, så häng på 🙂

Vad mäter klicken eller statistiken i sociala medier?

En start kan vara att erkänna: samtiden bjuder inga lätta frågor – och gårdagen hjälper oss inte med några lätta svar.

Anders Mildner Wikileaks, centrifuger och journalisterna

Att bli sedd, att få återkoppling är viktigt, för alla, även för mig. I sociala medier är det enkelt med återkoppling, den är enkel och kostar väldigt lite, ett klick så är det gjort. Och vem älskar inte att få kommentarer (med brasklappen att de bör vara konstruktiva). Det räcker med att någon klickat på ”gilla” på Facebook, eller att någon på twitter retweetar ett inlägg för att jag ska känna mig sedd. Jag känner att jag når fram.

Det fantastiska är att med hjälp av sociala medier går det lätt att mäta. För visst är det enkelt att mäta återkoppling, eller? Jag kan genom google analytic lätt mäta vad, eller vilka inlägg som är mest lästa, hur lång tid i genomsnitt en besökare är på min blogg, och mycket mycket mer. Jag kan mäta genomslaget genom antalet kommentarer, eller antalet retweets på twitter. Och alla dessa saker gör att jag känner mig bekräftad sedd och hörd. Jag känner att jag får ett genomslag för det som jag brinner för. Det som jag bloggar om.

Men jag undrar om allt detta mätande gör att det som gör, skrivs, produceras i sociala medier faller tillbaka till att mitt värde mäts i siffror. Ytligt sett blir jag i sociala medier:

  • hur många vänner jag har,
  • hur många tweets jag skrivit,
  • hur många följare jag har,
  • hur många besökare min blogg har,
  • hur många kommentarer,
  • hur många retweets,
  • etc.

Och frågan jag ställer mig är hur påverkar det mig, mitt sätt att skriva, mitt sätt att uttrycka mig? Mina mål, mina texter, min blogg? Och vad är det egentligen som mäts? Och vad säger det egentligen om mitt värde? om min text, om syftet med min blogg? Vad säger siffrorna om mig:

  • som bloggare?
  • som twittrare?
  • som lärare?
  • som människa?

Varför skriver jag det här inlägget? För att jag brinner för utbildning och lärande eller för att få fler läsare? Eller skriver jag för att jag behöver det? För att jag tycker det är roligt/intressant? Hur mäts värdet av ett blogginlägg? Hur mäter jag att jag träffar rätt målgrupp/läsare? Vilket värde har innehållet i en blogg, om kvaliteten bara är antalet läsare, antalet träffar, antalet länkar? Stämmer då sanningen om att:

The content is the King

The content is the king är en sanning om nätet, som jag brukar säga till mina elever och brukar ge Wikipedia som exempel, och mina elever köper aldrig den sanningen…

För det krävs mer än bara ha ett bra och gediget innehåll för att bli ”the king” eller the queen” på nätet. Det handlar inte bara om att ha ett innehåll, utan också ha kunskap om mediet, om sina läsare samt varför man skapar innehåll på nätet, vad man vill uppnå etc. och allt det har Wikipedia…

Jag inser att med sociala medier, som befinner sig i statistikens förlovade land, eller åtminstone i det land där allt går att mäta, är det lätt att bli offer för siffrorna och deras makt, offer för antalet klick, antalet vänner, följare etc. Frågan man måste ställa sig är vad mäter dessa siffror? Hur mäts kvalitet?  Vad är kvalitet? Är det min, din eller? Vem sätter normen och på vilka villkor? Och hur mäts genomslag?

-Vet du det?
(Jag anar …)

Åter är jag tillbaka i min planhalva, för att inte bli ett offer, eller en som styras av dessa enkla siffror behövs kunskap. Kunskap om:

  • skrivandets hantverk,
  • förmågan att skapa multimedia, att ta bra bilder
  • om digitala publiceringsplattformar, som en bloggar eller en wikis
  • om internets infrastruktur
  • om sociala medier och hur dessa fungerar
  • hur google fungerar,
  • vad du kan läsa ut av statistiken och vad den säger om ditt genomslag,
  • att analysera statistiken utifrån ditt syfte och dina mål
  • textanalys (med ett vidgat textbegrepp) med fokus på syfte och mottagare
  • att söka information och
  • att förhålla sig medveten gentemot den information som vi använder on- resp offline
  • och i källkritik

Jag anser att varje lärare, som tänker sig att arbeta med internet i någon form, allt från att bara konsumera information till att aktivt starta terminen med en klassblogg, behöver grundläggande kunskaper om internet och hur internet fungerar, för att det är så mycket lättare då.

Sedan ska man vara medveten om att på internet går allt att mäta och statistiken är både ett mått på att återkoppling eller och genomslag, men både som konsument och skapare på nätet tycker jag att du fundera på vad dessa klick, views har för betydelse, för värde, och hur de påverkar dig, din text, ditt sätt att agera på nätet…

Att klicka runt på YouTube- lite hjälp för källkritiken

Jag har en väldigt god vän i opedagogen, som ägnar en del av sitt sommarlov till att läsa igenom de inlägg som bland annat jag skrivit på Kolla Källans blogg idélådan och berättar i sitt inlägg Kolla Källans idélåda att:

Jag läser Kolla Källans idélåda där Kristina Alexanderson skriver om källkritik och informationssökning. Det är mycket intressant att läsa och jag inser att det är av största vikt att vi som arbetar som lärare är insatta i just detta. Vet vi själva vad som gäller för upphovsrätt, är vi själva källkritiska till det vi möter på nätet, vad är Creative Common, CC, kan vi bara ”klippa och klistra” med texter och googla bilder som vi sedan använder, får dina elever använda sig av Wikipedia som källa och hur insatt är du själv i hur Wikipedia fungerar där alla kan skriva en artikel?

sedan kommenterar Marie sitt arbete genom att på twitter skriva:

Huvudsaken är att man iaf gör något som intresserar en:) Jag väljer mellan golf på Tv o så detta. Lätt val 🙂

Vi har en liten överenskommelse. Hon läser och om det är något som hon saknar, så berättar hon det för mig. Och häromdagen kom en liten liten fråga i min mejlbox och den handlade om Youtube, och källkritik på Youtube. Marie undrade om var hittar man allt och vad betyder det? Dagens inlägg blir därför en liten klickguide till Youtube, och lite kommentarer till lite av den information som du kan hitta om ett Youtube-klipp.

Låt oss titta på följande Youtube-klipp (kopplas till ämnet Källkritik i någon form i alla fall) Facebook, Twitter Revolutionizing How Parents Stalk Their College-Aged Kids. Det intressanta är vad vi kan få reda på utifrån Youtube, samt vad vi kan hitta och vad det betyder.

Låt oss titta på sajten och se vad vi kan se:

Vi får via Youtube reda på statistik, hur många som tittat på klippet, vi kan läsa kommentarer, vi kan ta oss till den som lagt upp klippet och dess kanal. Om vi klickar på kanalen kan vi se:

På kanalsidan kan vi se antalet inlägg, vi kan läsa den personliga presentationen, som vi måste vara medvetna om är ”kanalägarens”.

Vi kan få mer ingående uppgifter om den som publicerat klippet på Youtube, med andra ord. Antal kanalvisningar är enkelt antalet gånger som någon har tittat på kanalen. Men det som kanalen visar är kort bakgrund om den som lagt upp klippet på Youtube.

Jag tycker dock att det är mer intressant att du kan se spridning samt vem, vilka som bäddat in klippet först och var samt vilka grupper som tittar på ett klipp.

Vi klickar tillbaka till startsidan där vi tittade på klippet från början och under klippet kan vi då om vi klickar på statistik och då får jag se följande:

Sammantaget ger dessa klick lite mer information om vem som är avsändare, vilka som nås av klippet. Naturligtvis ger kommentarerna en tydlig fingervisning om vad andra anser om klippet. Så de hjälper en. Men klicka runt lite på YouTube du kanske finner det lika spännande som jag.

Sedan ska jag väl säga att det inte alltid räcker för att avgöra om källan är trovärdig eller inte. Naturligtvis kan det behövas fler besök och fler källor för att avgöra trovärdigheten i ett klipp som du hittar på Youtube, men det är ju det roliga med källkritik att ofta är den källa man vill bedöma bara början.

En intressant undersökning- om lärare och internet

Läser Att vara lärare i dagens mediesituation, en undersökning vars syfte är ”att kartlägga lärares kunskaper om Internet, sociala medier, mobiltelefoni samt medieutvecklingen generellt”. En rapport beställd inför World Summit Karlstad

Undersökningen är intressant, kommer med spännande resultat, men skrapar bara på ytan. Det är en intervjuundersökning av 300 lärare, hälften från gymnasiet och hälften grundskolelärare, så man får se undersökningen som en fingervisning för hur lärare ser på medieutvecklingen.

Av de lärare som deltar i undersökningen använder 8 av 10 lärare internet i undervisningen, men frågan som aldrig ställs är hur? Är det bara för att söka information eller använd verktyg på nätet för underlätta samarbete? Det framgår inte.

50% av de som deltagit i undersökningen uppger att de har verktyg för att undervisa kring integritet och säkerhet på nätet. Intressant, frågan jag ställer mig är vilka verktyg använder dessa lärare? Åh, vad jag skulle vilja ställa den frågan, få reda på mer…

70% av de lärare som ingår i undersökningen anser sig ha verktyg för att undervisa om källkritik på internet, schysst! Ändå har 7 av 10 ett behov av fortbildning.

Några andra intressanta siffror sociala medier känner 7 av 10 lärare till, men vad begreppen innebär behöver de aldrig redogöra för. Det intressanta är att 6 av 10 lärare anser att de sociala medierna är utvecklande,
medan 9 av 10 anser att de är tidskrävande och lika många att de tar elevernas fokus.

Jag undrar ju vad dessa 9 av 10 anser om sociala medier i skolan om de tar elevers fokus, från vad då undrar jag också. Tror att jag har svaret dock…

Slutsatsen håller jag som den som ger den bästa indikationen på vad skolan och lärare behöver:

Fortbildning med fokus på medieutveckling torde kunna bidra till minskad stress för lärarna. Att höja kompetensnivån hos lärarna leder till ökad trygghet, jämnare kunskapsbalans mellan lärare och elever och bidrar troligen till ökade möjligheter till användning av medierna i undervisningen.