Etikettarkiv: syfte

Avslutningstal vid skolavslutningen – en lyssnares funderingar

Jag har varit på barnens skolavslutning och undrar varför handlar inte sommartalen om skolans verksamhet, varför handlar de mest om att tacka av, eller om sommarlov, sol och bad, samt om ledigheten…  Vid alla skolavslutningar som skett i dagarna har det hållits tal av

  • lärare till elever
  • rektorer till elever, lärare och föräldrar
  • föräldrar till barn och lärare

Hur många av de tal som du tagit del av har handlat om lärande om insikter om skolans betydelse för barnen och deras kunskapsutveckling. Jag hoppas att du har tagit del av många. Jag har i min roll som förälder  stått och lyssnat på flera av dessa tal vid barnens skolavslutning. Det har varit fina tal av lärare som pratat om eleverna eller något kort pliktskyldigt tal från en och annan förälder inför sommaren, för att tacka av lärare. De tal, som jag hört i år har haft en ton av avsked, men även burit förhoppningar om ett vilsamt sommarlov med sol och bad. Ett av talen som jag tog del av var från en skolledare och handlade om att rektorn inte skulle hålla tal och inte prata om sommarlov, för hon hade redan pratat så mycket…

Förvånad stod jag där och tänkte: varför handlar inte alla sommartal om skolans syfte och verksamhet. De bör handla om allt lärande som skett, alla möten med nya kunskaper, färdigheter och insikter. Naturligtvis vill vi höra om våra barn och barnen vill höra hur fantastiska de är, men bygg upp sommartalet kring det viktigaste i skolan, ta plats, berätta om det lärande som skett… Ta exempel som alla kan känna igen, och låt talen handla om varför sommarlovet finns, för att vi ska få en möjlighet att vila upp oss så att vi vid höstens start än en gång kan ta oss an nya kunskaper, nya insikter och nytt lärande tillsammans i skolan.

Vilket är syftet med sociala medier? #blogg100

Jag tycker att samtalet kring sociala medier är spännande, där vårt användande av sociala medier kokas ner till att handla om att samla följare, få återkoppling, nätverka eller marknadsföra oss själva eller våra varumärken. Men är det verkligen så enkelt att sociala medier har som syfte att bara nätverka, bara samla följare och få bekräftelse på att vi finns och syns av vår omgivning? Jag vet inte. Det verkar lite för enkelt.

Är det inte så att sociala medier utnyttjar vårt intresse för att tillhöra, nätverka, ta del av andras kunskaper, samtal och erfarenheter för att samla information om oss, genom att sociala medier genom vår data kan tjäna pengar på vårt beteende och vår data. Det är väl kanske så enkelt att sociala medier fyller ett syfte för oss som användare och ett annat för de företag som tjänar pengar på dessa sociala kanaler.

Sociala medier i undervisningen – vad är viktigast?

Fick frågan ”Vill förnya min intro föreläsning till sociala medier i undervisningen. Vad ska jag ha med, vad är viktigast?” av Mathias Larsson via Twitter. Mats är It-samordnare i Östersund, och jag svarade ganska lakoniskt som samtal på twitter kan bli:

 det viktigaste är syftet med verktyget, och vilka effekter det har på lärandet

Nu har det gått några dagar och jag sitter här och tänker jag borde ha utvecklat, förklarat, hur jag menar. Inte bara lämnat det vid 140 tecken på twitter.

Min uppfattning är att sociala medier, eller Internet, eller teknik för den delen får i sig inte vara ett egenvärde. All användning måste ha ett syfte. Det syftet behöver kopplas till undervisningens mål och syfte.

Svagheten med sociala medier är inte skapade för undervisning i första hand och det är en aspekt som jag tycker att ett samtal, eller en föreläsning kring sociala medier behöver ta med. Sociala medier i undervisningen behöver handla om effekterna av sociala medier på gott och ont.

Min uppfattning är att i undervisningen kan sociala medier användas till mycket, men lärare behöver alltid ta ställning till hur de vill använda dessa tjänster samt varför.

Lärare behöver titta på hur dessa tjänster fungerar, så att de i valet av att använda eller inte använda sociala medier är medvetna om varför de gjort just det valet samt är medvetna om vilket syfte de vill uppnå. Vill du använda sociala medier för att visa hur kunskap, skapas kan det vara bra att titta på Wikipedia och följa hur en artikel utvecklas, förändras. I dagarna med ett amerikansk presidentval inför dörrarna kan det vara bra att titta på det redigeringskrig som tycks förekomma på Wikipedia och sedan ha det som utgångspunkt för att prata om vikten att styra agendan, samt för att titta på hur dessa användargenerade sajter skapar information.

I arbetet med sociala medier i undervisningen kan det ytligt sett se ut som att det främst förekommer en diskussion kring användning, att elever/lärare ska lära sig använda dessa, att lärare ska använda Facebook, Wikipedia, bloggar och wikis, men varför och hur är fortfarande de centrala frågorna.

Varför ska lärare använda Facebook och i vilket syfte? Är det för att kommunicera med elever eller för att titta på hur användaravtal ser ut? Är det för att diskutera om gilla är ett uttryck för våra demokratiska rättigheter, och att du har rätt att gilla den politiska motståndaren som en del av dina mänskliga rättigheter? Det kan vara värt att diskutera utifrån följande bloggpost om en Sheriff avskedade sex anställa för att de ”gillat” den politiska motståndarens ”fan-page”

A sheriff in Virginia fired six of his employees, including deputy sheriff Daniel Ray Carter — who had clicked the Like button on the Facebook page of his boss’s political opponent, Jim Adams.

Eller om syftet är ett helt annat, vad vet jag… Det är syftet och vad du vill uppnå avgör om och hur du använder sociala medier i din undervisning.

Varför ska skolan bry sig om Copyright-frågor?

Do you really think that Clones come from Clooney?

Jag inser att många lärare ställer sig den frågan, vad är nyttan, varför ska jag lära mina elever Upphovsrätt, vem bryr sig? Kommer någon att upptäcka om jag eller mina elever lånar en bild, länkar till en film på Youtube? Vem bryr sig om upphovsrätten i skolan? Vilka är argumenten? Vilka är skälen? Fyller upphovsrätten någon funktion?

Igår när jag var ute i Täby och prata om just upphovsrätt och skolan, webben och internet. Så stod det såklart, i samtalet efter min föreläsning sa Karin som bjudit in mig:

Många lärare säger: ”Äsch det spelar ingen roll de använder ju bara bilderna, eller vi använder ju bara filmerna i undervisningen. Det är ju bara för skolarbete.

”Det är bara skolarbete”

Skolarbete ska inte vara ett ”bara”

Min tes, är tydlig och den följer mig ständigt. Syftet med skolarbete kan inte bara vara för skolan, för läraren eller bara för att ett betyg. Skolarbete måste ha ett vidare syfte, varför ska man annars göra det? Om det inte finns ett vidare syfte med skolan, hur ska vi då kunna motivera våra elever att lära sig? Kan de överhuvudtaget förstå varför de ska gå i skolan då?

Skolan ska vara en institution för lärande, för att stimulera lärande, men lärande kan inte ske i ett vakuum och skolan behöver bli en del av verkligheten, använda vardagen, verkligheten, och förhålla sig till verkligheten i sitt arbete, i skapande av uppgifter, för att utmana elever och att arbeta med riktiga mottagare, med webben, med att få elevers arbeten att nå fler, få ett större syfte stimulerar och skapar motivation, det visar webbstjärnan. Men i ett arbetet med att låta skolarbetet nå fler mottagare, hamna på webben måste lärare i skolan också förhålla sig till verkligheten, till sådana saker som upphovsrätt och de konsekvenser som den får för att sprida andras verk. Jag vet att det är många som gör det, men de ställer också frågan om deras elever med, se Öpedagogen | Vad är då meningen med … :

- Ja men …. det är inte säkert att andra elever och vuxna vet vad som gäller om de vill låna text, bild eller filmer från vår blogg. Alltså, de kanske bara tar utan att fråga eller hänvisa och vad är det då för mening med att vi vet vad som gäller och inte de?

Vad är meningen med att känna till, vara medveten och ha kunskap om upphovsrätt, Creative Commonslicensierat material och  copyright? Ta dig en funderare och lär dig själv och dina elever om vad som gäller när du och de lånar material av andra.

Skolarbete ska inte var ett

äsch, vi bryr oss inte om det, det är ju ändå bara skolarbete

Skolarbete måste stimulera, vara verklighetsförankrat och fylla ett tydligt syfte. Webben och webbpublicering är ett sätt, det finns fler, men det är viktigt att vi höjer skolarbetets status och funktion och det kan bara göras om skolarbetet känns relevant och viktigt, kanske ska man säga att det behöver vara på riktigt.

Ett annat skäl finns i mitt inlägg på Creative Commons Sverige Varför arbeta med Creative Commons i skolan

Jag skulle också vilja ha en tankesmedja

Stop

Stop av Finn Perez CC (by)

På inbjudan av Ralf Löbel var jag idag på Moderna Filmer. Det är spännande att hamna i situationer och prata om andra medier än det som är min arena. Idag skulle det handla om film. Vi kom dock att prata om sociala medier, bloggande, facebook och den sociala webben. Jag fick frågan:

Vad gör att en blogg får läsare?

Om jag skulle kunna skratta lite generat, så skulle jag göra det nu :oops: . Kan jag säga något om det? Men några råd kan jag dock ge:

Personligen tycker jag att det är trevligt och ger mersmak att blogga hos andra, på andras bloggar. Så bjud in andra att blogga hos dig. Ralf Löbel har på ModernaFilmers nya webbplats har en blogg, en tankesmedja. Åh vad jag älskar det ordet, får mig att tänk på Timbro som skapade begreppet från think tank för att kunna sprida sina (ny)liberala idéer. Bloggen på Moderna filmer är lite hemlig, men den finns där, som en tankesmedja.

Ytterst tror jag att en bra blogg, precis som en bra text bygger:

  • på passion,
  • på ett bra innehåll och
  • på en vilja att nå ut.

Jag tror dock inte att det räcker med att ha en blogg på sin sajt, den måste kopplas ihop med det övriga nätet, en lyckad blogg vet vem, eller vilka de vänder sig till. Vad avsändaren måste är att vara tydlig, annars är det svårt. När jag läser bloggar vill jag höra en röst, en person, och helt vill jag se eller känna din glöd, du måste förmedla att Du brinner för det du skriver om.

Mina tips till Ralf, är att tänka och fundera kring vilka du vill nå? Fundera på vad du brinner för och skriv, berätta om det, med bilder, texter, rörlig film. Hämta exempel och visualisera det du berättar om så att din läsare kan förstå, och nu var svenskläraren framme igen (förlåt).

Att arbeta med sociala medier tar tid, och man måste fundera på vad man vill uppnå, ha en plan, precis som du pratade med mig om anslaget så måste du också göra i din tankesmedja, vilket ska anslaget vara, vilka vill du nå, ge dig sedan ut och fånga dem!

Mitt råd är börja blogga, det är skoj!!!!

Sedan tycker jag att alla som vill komma igång ska läsa Johanna Ögrens inlägg på Stjärnkikarna:

Vänner eller följare – ett sätt att definiera sociala medier

Sociala medier är precis som ”gammal-media” inte endimensionella och en definition passar inte för alla plattformar, för alla användare eller för vårt sätt att använda de sociala medierna. Wikipdeia definierar därför sociala medier på följande sätt:

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster.

En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”

En tredje definition är ”Sociala Medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs.”

Ben Parr är inne på definitionsproblematiken i sin kolumn Facebook, Twitter and The Two Branches of Social Media [OP-ED]. Där han menar att de finns flera olika användningsområden för sociala medier och utgår från hur olika användare använder Facebook och Twitter. Ofta används Facebook som synonym till sociala medier:

It is the platform for building social connections online and keeping up to date with what’s happening in your social circle. It is one of the two most important platforms in social media.

I sin kolumn vill dock Ben Parr föra ett resonemang kring att olika sociala medier fyller olika syften precis som olika tidningar fyller olika syften, eller olika delar i en tidning tilltalar olika läsare, sportdelen tilltalar en viss läsargrupp, nöjesdelen en annan och ledarsidorna en tredje. Ben Karr diffrentiera Twitter från Facebook i hur vi använder det. Han börjar med de uppenbara skillnaderna om:

On Facebook, you’re supposed to connect with close friends. Becoming friends with someone means he or she gets to see your content, but you also get to see his or her content in return. On Twitter, that’s not the case: you choose what information you want to receive, and you have no obligation to follow anybody. Facebook emphasizes profiles and people, while Twitter emphasizes the actual content (in its case, tweets).

Sedan vill Parr föreslå ett annat begrepp för twitter och hur många använder det. Han pratar om twitter som ett informationsnätverk, till skillnad från Facebook som är ett  ”socialt nätverk”

Social Networks vs. Information Networks

This may seem obvious, but social networks are about your social networks. Specifically, the focus is on your friends, colleagues and personal connections. They are about sharing personal or professional experiences together. They are about keeping in touch with friends rather than discovering news or content. Facebook, LinkedIn, Bebo, MySpace, hi5 and Orkut clearly fall under the “social networking” branch of social media.

The concept of an information network is a more recent phenomenon. Information networks are about leveraging different networks to distribute and consume information. While they may utilize an array social media tools in order to find, curate or deliver content, they focus less on what’s happening in your social graph and more on information you want. Twitter may be the best example of an information network, but YouTube (video), Flickr (photos) and Digg (news) are information networks as well.

Parr menar inte att den ena formen av nätverk utesluter den andra, men att tyngdpunkten i olika sociala medier är olika, vi som använder olika plattformar gör det på olika sätt.

En annan distinktion är i vilken grad och i vilken omfattning informationen i nätverket är tillgänglig eller öppen Parr menar att :

In fact, that may be the biggest differentiating point between social networks and information networks. For the most part, content on Flickr, YouTube or Twitter is public, while content on MySpace, Facebook or Bebo is private. A big reason for that is that the former services utilize the follow or subscription model, while the latter ones utilize the friend model.

Vänner eller följare och Wikipedia?

I sociala nätverk har vi ”vänner” i informationsnätverk har vi ”följare”. Det är en annan utgångspunkt för att definiera olika plattformar i sociala medier. Jag undrar dock över hur ser då Parr på ett socialt medium som Wikipedia, mig veterligt har man inte vänner eller följare där och ändå nätverkar man kring information och informationsutbyte.

Ett favoritexempel (igen) för att diskutera källkritik

I Webbstjärnans fd blogg Stjärnkikarna, finns många guldkorn, många tips och idéer för att eftersom syftet med bloggen var att kika efter de webbstjärnor som tävlingen skapar. Vi på Webbstjärnan vet att det i skolan finns massor med stjärnor, elever och lärare som genom vår tävling lär sig mer om webben, webbpublicering, om källor, källkritik, upphovsrätt, licenser och annat som följer med ett aktivt arbete på webben.

Jag var en av skribenterna på bloggen och ett perspektiv som jag ibland lyfte var just källor och källkritik. Ett av de inläggen som flera efterfrågar, har svårt att hitta är det som handlar om det här klippet. Jag har skrivit om det tidigare, men vi kör ännu en repris för dig @kringlan, och för alla er som kanske inte sett klippet. Det är fantastiskt. Njut och fundera kring avsändare, syfte och vad avsändaren vill uppnå.

Vad är sant, vad är falskt? Vem kan man lita på? Är frågor som vi som befinner oss på nätet alltid måste fundera kring. Det är frågor som vi vill att våra elever också ska fundera kring, men hur gör man?

Den här youtubeklippet ”Slip and Fly – Amazing Waterslide Jump!” tycks vara en amatörvideo.

Men är det på riktigt, eller inte? Diskussionen på Youtube handlar om filmklippet är ”fake” eller inte.

Kanske är det äkta? Enligt de uppgifter, som jag kan hitta på youtube, så är den som lagt upp filmen en person vid namn Jon, 43 år och boende i USA. Så klippet kanske är på riktigt, en filminspelning om ett fantastiskt hopp med hjälp av en hemmabyggd vattenruschkana. Vad ska jag tro?

Nej, enligt Hoax Slayer, är denna video ”fake” och en del en annonskampanj för Microsoft. De har dessutom en länk till en sajt om tydligt har Microsoft som avsändare, alltså anser de bevisat att denna video är en del av en annonskampanj.

Men vilka är Hoax Slayer och varför ska jag lita på dem? De själva säger att de arbetar för att göra internet säkrare, genom att avslöja bedrägerierna och trixen på nätet, men hur vet jag det? Var tar frågorna slut och vem kan man lita på?

Hur får vi våra elever att bli mer medvetna om att allt som finns på nätet är inte sant, är inte att lita på? Det enkla svaret är källkritik, mer om hur du arbetar med källkritik på nätet finns på Skolverkets sajt Kolla Källan. Kolla källans råd och tips om hur du kan arbeta med källkritik kommer alltid till användning.

Men frågan kvarstå, vem är avsändaren, vad är sant, vad är inte sant? Vem kan man lita på?

Kolla in det här klippet.

Jag bör också ange vilka mina källor är, så vill jag varmt tacka Ralf LöbelModerna Filmer, för länken om en ”snackis”. Tack Ralf!

Att lära ut källkritik, får inte bli facitpedagogik

Att lära elever att hantera källkritik handlar inte om att lära elever att det finns vissa ”rätta” källor. Utan det handlar om att lära eleverna bli medvetna i sitt val av källor. I ett arbeta med källkritik, handlar det som att först göra eleverna medvetna om att de måste förhålla sig till källorna. Kanske kan man se det som en stegvis kunskap.

1. berätta att du använder källor ”ära den som äras bör”
2. berätta hur du valde dina källor, i förhållande till den uppgift som du hade

Var nyfiken på vem som står bakom källan. Vem har skrivit gett ut materialet?

Lärare måste också se sig som källor i elevernas vardag, och berätta om vilka deras källor är. Vi kanske inte kan ange alla våra källor, som läroboken, handböckerna, uppslagsverken, artiklarna vi har läst, TV- och radioprogrammet vi tagit del av. Många av de källor vi tagit del av har vi glömt, men vi blir genom vår undervisning även en källa för våra elever och den ska vi lära våra elever att förhålla sig till. Vem är jag? Vilken är min yrkesroll? Vad är jag som lärare ålagd att förmedla? Berättar det för eleverna.

Mina elever brukar bli förvånade när jag säger att jag inte alls är neutral, utan jag har i mitt uppdrag en tydlig uppgift att förmedla de grundläggande demokratiska värdena. Jag kan inte välja att förmedla något annat jag är ålagd det i min roll som lärare, i de förordningar, enligt läroplanen.

Källkritik handlar inte om att hitta den ”rätta” källan, utan att vara medveten i sitt val av källor. Välja den källa som bäst passar för det syfte som den uppgift som du ska lösa. Källkritik handlar inte om att det finns vissa källor som är rätt, utan att du i valet av källor är medveten om vilka brister som finns i ditt val av källa, att kontrollera om det som påstås i källan är riktigt eller inte, att kunna belägga fakta och påståenden med andra källor. Att vara medveten om att det finns en avsändare, och vem han/hon är och vad han/hon står för, samt ha kunskaper och vara medveten hur man gjorde sina val.

Källkritik handlar om att skaffa sig en relation. Att ställa frågor att vara nyfiken… Att aldrig sluta undra, om vad och varför…

Att blogga rätt eller att blogga för topplistor?

I förmiddags var jag på ett väldigt intressant seminarium om sociala medier i Almedalen.

Det kom att handla en hel del om politometern som är en samlingsplats för alla svenska politiska bloggar. På politometern rankas även Sveriges främsta politiska bloggar. En av de viktigaste algoritmerna för hur en blogg placerar sig dessa toplistor är antalet länkar, och det medför att det finns de som strösslar sina bloggar med ”spamlänkar”. Det tror jag de flesta av oss som befinner oss mer eller mindre regelbundet på nätet känner till. Samtalet kom att handla en hel del kring den länkekonomi som internets infrastruktur bygger på.

Och med sanningar som att politiska bloggare (och alla andra) som bloggare ska länka intelligent, länka brett, inte bara till kompisar. Att det inom bloggosfären, eller den politiska bloggosfären finns en tendens att ägna stor del åt att skapa länkinflation för att hamna högt på topplistor, i knuffs rankning eller på politometern. Länkar bör handla om content, innehåll och inte om topplistor.

Jag, som inte har fattat det där med topplistor, undrar stilla varför finns dessa topplistor? Varför har skapas topplistor, om inte för att mäta tävla, ranka, mäta, eller för att bli bäst? Eller? Är det inte så att vi får det som vi mäter, och inget annat?

Veckans internetkunskap backup på nätet

Jag tittar på den senaste filmen om Molnet-backup på internet och tycker att den är intressant och lika viktig som alla de övriga filmerna som producerats inom projektet Internetkunskap.

Filmens syfte är att ge en bild av internettjänster som gör att jag kan göra ”backups” av min dators innehåll på nätet. Suveränt att ni tar upp dessa tjänster. I filmen visas tjänsten Dropbox, som en backuptjänst och som ett sätt att nå sitt material från olika datorer. Ett verktyg för att elever ska kunna jobba tillsammans och jag gillar att ni kopplar ihop tjänsten med filmen från förra veckan om att samarbeta online

Sedan nämns tjänster som Flickr, Picasa, och nätbaserade mailsystem, som andra backuptjänster. När det kommer till dessa tjänster så blir jag frågande: Hur gör dessa att mina elever eller jag blir bättre internetanvändare?

Dropbox, en tjänst som gör att jag kan spara filer online, istället för på hårddisken. Gott och jag ser syftet, och jag förstår att användandet av tjänsten gör att eleverna blir bättre på att använda internets möjligheter. Men på vilket sätt gör valet av en nätbaserad mailtjänst mig eller mina elever till en bättre internetanvändare?

Filmen riskerar att ses som en puff för olika internettjänster, och jag saknar en tydlig koppling till ert syfte om att filmen ska hjälpa elever att bli bättre internetanvändare. Tycker också att det är synd att ni inte kopplar mer tydligt till era andra filmer som att tjänsten flickr möjliggör att elever/lärare kan licensera sitt material under Creative Commons, vilket i sin tur gör att de enklare kan dela och samarbeta online.

Personligen skulle jag alltså vilja ha svaret på hur filmen uppnår syftet:

”att öka förståelsen och lära skolungdomar hur man blir en bättre internetanvändare.”