Etikettarkiv: tal

Skolavslutning – ett tal till mentorerna…

Är klassförälder vilket i sig innebär att jag ska se till att ordna en tackgåva till barnets mentorer, frågan som jag också ställer mig är om det ingår att jag ska förbereda ett tal, som tack för de år, terminer, månader som dessa fantastiska lärare varit mentorer för klassen.

Vad ska jag säga? Vad förväntas av mig? Ska det bara vara ett ”tack” eller ska jag i mitt tal också ge en bild av hur vi upplever det att vara föräldrar till ett barn som ska lämna mellanstadiet? Ska jag berätta att vi, som föräldrar ständigt fått höra att våra barns klass är livlig och fylld med energi och engagemang. Vi vet att våra barns rykte, som klass, har föregått dem och att de pedagoger som blivit mentorer har inlett sitt arbete med gruppen med att ”fasa” inför vad arbetet skulle innebära, för klassens rykte är långt värre än vad gruppen någonsin förtjänat. Eller ska jag bara säga tack, tack för att ni gjort ert arbete, för att ni är våra barns lärare.

Jag tänker att jag naturligtvis borde berätta att vi som föräldrar stått bredvid och sett att arbetet med barnen gått framåt, och när det gått bakåt eller stått stilla och att vi sett att alla mentorer/lärare i sitt arbete varit mycket närvarande och väldigt fokuserad på sin uppgift för att gemensam ge barnen i klassen den bästa skolgång de kunnat. Min bild är också att klassens och pedagogernas arbete varit mycket framgångsrikt. Mentorerna har genom sitt arbete skapat en grupp, en klass, som i sig själv är trygg och det har gjort att åren i skolan blivit väldigt lärorika.

Jag vill också berätta att vi föräldrar har alla hjälpt till utifrån vår förmåga för att göra barnens skolgång lärorik och meningsfylld för det vet jag är sant. Vi föräldrar arbetar för våra barn utifrån våra erfarenheter, kunskaper och förståelse. Och att vår inblandning på gott och ont har haft syftet att göra våra barns skolgång så bra som möjlig.

Men jag tror att mitt tal bara kommer att landa i att jag bara säger tack, tack för den tid som du/ni varit våra barns mentorer. Men jag vill säga så mycket mer, berätta mer om en förälders upplevelse att vara just förälder till ett barn som går i en svensk vanlig grundskola.

Men jag säger nog tack, för den här tiden och njut av sommaren.

Tre år sammanfattade i ett tal

Jag har just avslutat min klass examen, studentdagen. Det var sista gången i skolan, tillsammans som klass. Åter en klass som lämnar skolan, lämnar mig bakom sig. Det är en tid av vemod, av tystnad, vad händer nu?

Inför deras studentlunch så har jag skrivit tal, det gör jag alltid när jag lämnar en klass, som jag är mentor för, de höll även ett tal till mig som jag ska be att få, spara till en regnig dag, till en dag då jag saknar mina elever än mer än i dag.

Mitt tal till min klass blev det här…

S3

Vi har känt varandra i tre år, det är tre långa år, eller nu när vi ser tillbaka på dem, tre korta år, tre snabba år, tre år som jag försökt fylla med min önskan om att ert lärande ska vara

  • innehållsrikt
  • verkligt
  • varierat

jag har med min undervisning velat ger er allt som jag kan, allt jag insett, allt jag har förstått, jag har velat ge er min kärlek till konsten, till litteraturen, till politiken, till förorten, till bloggen, till sociala medier, genom att vi arbetat med statyer, skulptörer, dadaismen, Blackeberglängden, bredden och tvären, genom att jag har tvingat er att blogga om romaner, om romantiken, om finanskrisen, om Strindberg Karlsson och genom att låta er twittra som Tjechovs karaktärer.

Jag har velat ge er alla mina verktyg för analys, för reflektion, för återkoppling genom att låta er orientera er utifrån en roman, genom att lura er att berättelsen är sann, genom att lyssna på er, genom att tro på er och genom att utvecklas tillsammans med er. Jag har velat ger er de bästa verktygen för att hantera livet genom att låta er komma med mig ut i världen, ut ur skolan, ut på nätet, jag har velat göra ert lärande innehållsrikt.

Jag har också velat att ert lärande skulle vara verkligt genom att vi har tagit oss an både vardagens problem och världens problem: Vi har tagit oss an elevrådets bristande information, rättsväsendets misslyckande då en senator som lämnade en ung kvinna att dö, att drunkna och inte fälldes för sin försumlighet.

Vi har också tagit oss an allt från Dantes helvete till USA:s skuldkris. Vi har också tagit oss an S-klassen:s problem genom att ni tvingats kandidera för att bli elevrådsordförande, genom att ni har tagit ansvar för er vardag, för era studier, för ert lärande.

Men jag har också velat att ert lärande ska vara varierat, genom att vi spelat rollspel, genom att vi gjort webbplatser, genom att vi gjort podcasts, genom att vi lekt, övat och prövat oss fram.

Nu när jag ser tillbaka på dessa tre år är det många saker som jag minns med stolthet, som när ni stod här i aulan och gjorde poetry slam för första gången, eller när ni på ungdomsparlamentet tog er an bostadspolitik, ungdomsgårdar, miljöproblem som riktiga politiker gjorde motioner och fattade beslut eller när ni ställde frågan inför hela internet och med mig som ansvarig ”ska lärare tvinga elever att blogga?” och sedan lät alla förstå att det ska man, det ska man visst, det är borde alla göra, det är bra …

Tre år har gått, det gick fort, fast det var en evighet sedan vi började. Det var i en annan tid, i ett annat liv. Mitt mål har varit att ni ska ge er ut i världen nyfikna, hungriga och sugna på att lära mer, att ni ska se tillbaka på er tid tillsammans med mig, tillsammans med oss som en tid som var innehållrik, verklig och varierad.

Tre år har gått, ni står inför en ny värld men nya möjligheter, nya äventyr, och med era kunskaper, erfarenheter, kommer ni att ta er an det äventyret, de möjligheterna, de nya världar som ska möta er, och nu när jag lämnar er är jag säker på att ni är redo, ni är förberedda, ni kan, ni ska, ni kommer att lyckas.

Tack för att ni har varit såsom ni har varit, utan er hade det aldrig skett.

Jag ska också säga Tack till Karin (@lillmacho) och Dan (@KonradKrabba) för ert stöd och er hjälp utan er hade det inte gått, sedan hade Henrik Widaeus @henrikwidaeus rätt vila behövdes för att det skulle sitta rätt.

Internet skapar enorma möjligheter

”Att lyssna är att äta med öronen.
Var glad åt hungriga öron!
Var glad åt hungriga sinnen!
Lyssna också med ögonen,
Lyssna med smaken, känseln och hela
kroppen.”
Av: Sandro Key-Åberg (1922-1991)

Jag håller just på att arbeta med att förbereda mina elever för den sista uppsatsskrivningen och den sista taluppgift som de kommer att ha tillsammans med mig under sin skolgång, sedan är det slut. SLUT!

Det handlar om Nationella provet i svenska B, och min S3:a och jag ska efter påsk går igenom hur de ska göra den muntliga delen av talet, och här kommer min hyllning till Nordiska språk i Uppsala, för att ni faktiskt valt att göra elevlösningar på taluppgifter tillgängliga, att ni har frågat, och fått tillstånd av de elever som spelats in och att ni har lagt upp dessa exempel på er webbplats.

Jag bara hoppas att alla, elever, lärare och föräldrar tittar på talexemplena  för de är så bra, tydliga och lärorika. Ett nöje att se att Nordiska språk i Uppsala använder teknikens möjligheter, mer sånt!