Etikettarkiv: text

Creative Commons och skolan

Jag fick i min mejlbox en fråga om elevers skolarbeten som publiceras på en blogg per automatik kan bli licensierat under Creative Commons?

Det korta svaret är nej.

Innan ett verk, t.ex. ett enskilt blogginlägg, eller en hel blogg kan bli licensierat under Creative Commons måste upphovsman/upphovsmännen ha sagt ”ja”, och i vilken omfattning han/hon vill att andra ska få ta del av hans/hennes verk. Det är lite som att gifta sig, och typ för alltid…

En klassblogg, har vanligtvis flera skribenter och för att vi som klass ska kunna licensiera en klassblogg krävas att alla upphovsmän (skribenter) är eniga om att bloggen ska licensieras under en CC-licens. Ytterligaren en sak komplicerar och det är att barn inte har rätt att ingå avtal innan de fyllt 16 år, och måste alltså ha målmans godkännande för att kunna licensiera sitt verk under Creative commons. Det hindrar dock inte att barn under 16 år kan använda och ta del och använda andra upphovsmäns verk, som är licensierade under Creative Commons.

Mathias Klang reder ut det där juridiska i sitt inlägg Barn och Creative Commons licenser

Sedan är det så att när man licensierar sitt verk anger jag som upphovsman vad för typ av verk det handlar om. På min blogg t.ex. har jag en licens som gäller texten, bilder som jag publicerar kan ha andra licensvillkor eller till och med ligga under Copyright. I och med att jag publicerar en bild på min blogg blir den inte heller per automatik licensierad under Creative Commons. Min licens gäller mina texter, mina verk och ingen annans. Jag kan inte licensiera andra upphovsmäns verk under Creative Commons även om jag gärna skulle vilja det. :)

Ett första intryck, kan du aldrig göra om…

En av mina elever valde att prata om det första intrycket som en människa ger, hur snabbt vi dömer, hur snabbt vi säger så här är hon eller han?

Det var ett väldigt bra tal bland alla andra, och ändå inte för det Camilla gjorde var dels att prata med glöd, energi och försökte göra det tydligt för oss att vi dömer snabbt, omedvetet, men om vi ger den andre en liten stund till, en möjlighet att göra ett andra intryck genom att t.ex. lyssna, höra, försöka förstå kanske vi blir överraskade. Sedan valde hon att återberätta för klassen och för mig om klippet med Susan Boyle i Britan got talent Idol

Även i genom bloggen ger vi ett första intryck och vi dömer drar slutsatser på ett sätt som Mymlan har sammanfattat i inlägget ett första intryck, det är tänkvärt och alla som bloggar bör läsa det och fundera kring det Mymlan säger, och fundera kring vilka du vill möta samt vad de ser och hur de/vi dömer:

Det kan alltså vara läge att fundera över vilka man vänder sig till med sin sin blogg, och vilket intryck man vill göra.

Men ibland så träffar vi den bortvalda människan igen och igen. Eller ramlar in på samma fula blogg igen och igen. Och långsamt lär vi oss se bortom det yttre, för att inse att vår första bedömning var fel. Fast ibland är den rätt.

Många är de bloggar som jag ryggat för både en och två gånger innan jag insett att de har ett innehåll. Som är bra.

Men det finns så många människor. Och så många bloggar. Det spelar roll hur de ser ut. Hur de är skrivna. Hur de är skrivna märks nämligen innan man läst vad som är skrivet.

Du får aldrig en andra chans att ge ett första intryck.

Nu när skolan börjar är det många elever som ska göra ett första intryck på andra kamrater på lärare, och lärare som ska göra ett första intryck på kollegor och elever. Det Mymlan skriver om bloggar det gäller för första intrycket, första skoldagen också. Det ä sant att du aldrig får chans att göra om ditt första intryck, och livet är det inte som på idol, men å andra sidan får vi många möjligheter att göra första intryck, men fundera över vilket intryck du vill ge och för vem och även om du är snabb på att döma, fundera en gång till kanske döljer det sig något mer, om du funderar, lyssnar, känner, tittar lite närmare, försöker en än gång…

Vilka blogg-text-typer finns det?

Inlägget är uppdaterat efter jag fått lite input från ev av mina läsare Per-Olof Arnäs kommentar med följande texttyper:

  • humortexter
  • recepttexter och jag vill puffa för mitt enda egna inlägg Här kommer receptet
  • fjortisinlägg

Jag vet att på nätet är vi fenor på att dela med oss av kategoriseringar av olika slag, av listor om allt från en om vilka böcker som borde ingå i vår kanon till en lista över 21 Things That Will Become Obsolete in Education by 2020, hur vi ska twittra, retweeta, om våra tankar i stort och smått. Listor om våra bästa tips om allt eller inget. Men idag slog det mig, finns det ingen bra lista över olika blogg-text-typer?

Ja, jag vet att vi kategoriserar bloggar utifrån deras innehåll:

  • modébloggar
  • pedagogbloggar
  • politikerbloggar
  • etc.

Jag har tidigare förundrats över att det inte finns någon gemensam textnorm på i bloggar, att allt tycks tillåtet och allt tycks ok. Jag älskar det.

Men i allt vårt reflekterande kring sociala medier och hur de fungerar undrar jag finns det några typer av bloggtexter? Och om så vilka? Jag ides inte leta utan gjorde en själv som du gärna får komplettera… De blogg-text-typer som jag stöter på är:

  • länk-”kärleks”-texter
  • texter om expertens insikter
  • newsmill-texterna
  • bilderna berättar istället för texten
  • de personliga insikternas texter
  • de litterära texterna
  • rss-texterna
  • listorna

Länkkärleks-texterna

Jag tittar på Jardenbergs blogg och fascineras av han länkar och kommentarer, korta kärnfulla, samma sak hittar jag hos Dr_PO:s Third Opinion, med sina Veckans bästa eller DoktorSpinns Smurftips som arbetar med samma typ av bloggeri. En genre/texttyp som kanske kan kallas länkkärlek, de vill dela med sig av det de läser omvärldsbevakar tar del av. Sociala mediers kärna. De ger en kort kommentar och en länk.

Expertens insikter

Sedan finns en bloggtexter som är utredande i sin karaktär. De utreder en sakfråga grundligt och sedan eventuellt ställning, en texttyp som bygger på en vilja att försöka förstå, förklara och reda ut. Syftet med texterna är att tydliggöra, eventuellt ta ställning. Exempel på det är lätt att hitta om man tittar på Brit Stakstons inlägg på JMW, eller på Mathias Klangs inlägg om Kritiken mot Creative Commons på bloggen Techrisk, ännu ett extremt tydligt exempel på texttypen Experts insikter är Nikke Lindqvist inlägg om Dina vänners Facebooks statusar via rss.

Newsmill

Sedan finns de bloggtexter är rena debattinläggen, brinner av sin glöd att vilja ändra, få andra att ta ställning för den sak som bloggaren brinner för. Genren får bära namnet på en känd och stor debattblogg på nätet. Jag har valt att hämta ett exempel från Internetdagarna av Måns Jonasson som jag tycker brinner av glöd och engagemang för sin sak, när han skriver om Filtrera mera! Stoppa kommentarshatet på nätet .

Bilderna berättar

Det finns de finns bloggtexter som består av en bild eller flera med en kortkommentar, men texten är mest av allt bilden. Styrkan in mediet, du kan komplettera texten din med bra bilder, eller multimedia. Här kan Mona Wallins inlägg jag blir galen belysa precis vad jag menar men även Gustavs Cookalong Pannkakor illustrerar genren en bild säger mer än tusen ord.

De personliga insikterna

Sedan finns de en typ av bloggtexter som är väldigt personliga, och belyser en personlig insikt, slutsats, som bloggare delar för att vi kan via våra bloggar. Denna genre innehåller alltifrån de djupt filosofiska texterna som funderar kring livets mening, döden, varför ägnar vi tid åt det här, till korta reflektioner kring saker som bloggaren ramlar över, eller som påverkar hela bloggarens existens, som inlägget Tyngden

Jag älskar för övrigt de blogginlägg som börjar med frågan: ”Varför bloggar jag?” så texttypen borde heta Varför-bloggar-jag, eller texter som handlar om personliga insikter, frågor, funderingar! Exempel det finns massor men jag tar det som ligger närmast och det är Techollamas inlägg om Why I’m quitting Facebook. Ett långt utredande inlägg, men samtidigt personligt, härligt fångar bloggtextens styrka i alla dess delar.

Litterära inlägg

Vad har jag glömt, de litterära inläggen, dessvärre läser jag väldigt få litterära bloggar, så egentligen har jag inga exempel. Men Jennifer Barks blogg Subtilt får stå som exempel med inlägget Boktjuven s.43

RSS

De aktuella kommentarernas genre, kanske de som skriver inlägg bara för att länka till massor med intressanta artiklar som de vill att jag ska läsa deras blogg blir en rss-läsare till intressanta artiklar, fast utan kommentarer. Rss-genren kanske den kan kallas. Dessvärre har jag inga exempel, men jag är säker på att ni har ramlat över dessa texter, ni med!

Listan

Sedan har vi ju listgenren, den som jag just skriver ett inlägg i. Inlägg som listar saker, som genrertyper, texttyper i bloggar…

Och här, vid min listas slut inser jag att text på nätet liknar på ett sätt text utanför nätet, men ändå läser vi på ett helt annat sätt, och vi kan lättare ta ställning till det som sägs genom att vi enkelt kan ta del av mitt källmaterial, så en sista länk till den artikel som fick mig att gå i dessa funderingar…Aron Lund: Twitter gör oss dummare, och jag tvivlar på att rubriken är rätt satt, men twitter, sociala medier och text i dem gör oss till andra läsare, och dessa texter skapar också nya texttyper genrer… frågan är bara vilka?

Ja, varför har jag inte hittat en beskrivning över olika bloggtexter, finns det inte eller behövs det inte? Eller beror det bara på att jag inte har börjat leta :lol:

Sedan ska jag som fröken lägga in brasklappen, ingen text är renodlat en typ endast de flyter så klart in i varandra som i alla andra sammanhang.

Vad skola är bygger på våra föreställningar, erfarenheter, kunskaper…

Jag läste Mats Lindholms blogg skola 2.0, som belyser frågeställningar om skola. I inlägget Får jag lov att göra så här som handlar om en underbar artikel ”det ska inte kännas som skola” och i Mats inlägg fastnade jag för följande formulering, om verkligen triggar mig:

Slutligen så lämnar 9-åriga My Svensson ett citat som varje svensklärare bör fundera över.

– Conny säger att man bara kan skriva ner vad som helst – och så är det en dikt!

Visst är det så att skriva och lusten till att skriva föds genom att vi tillåts skriva. Hela artikeln andas skrivlust och kreativitet, precis så som jag vill och vet att det är i många klassrum i den svenska skolan. Att My Svenssons lust fångas så fin i den avslutande meningen gör mig lycklig, en samtidigt anar jag oro över att hennes föreställningar om att ”rätt/fel” redan är inpräntade, att hon redan (i åk 2) har lärt sig dikt, att det finns ett rätt och det är det som jag ska göra. Att det redan finns tydliga föreställningar om vad en dikt är, att hennes erfarenheter är att det finns ett rätt, att hon redan har kunskaper om vad som förväntas av en text.

Nationella provet och internet

Jag har lovat mig själv att jag inte ska ge mig in i den här diskussionen, men jag vet inte riktigt om jag kan låta bli…

Jag undrar egentligen bara några enkla saker:

När du skriver text:

  • skriver du den för hand, med blyerts och suddigum?
  • skriver du med en ordbok (SAOL) bredvid dig?
  • är du begränsad till att bara ha ett begränsat inspirationsmaterial att tillgå (bestämt av någon annan)?
  • har du deadline fem timmar efter du fått uppgiften?

Eller skriver du som jag…

  • med hjälp av en dator
  • med stavningsprogram, och synonymer
  • med inspirationsmaterial (kanske givet utifrån) men även med tillgång till allt material från internet
  • deadline … ja, det har jag allt…

Men det ska ju vara lika för alla…

Ett annat intressant inlägg i frågan är det som finns på IKT-skafferiet

Åhh, vad jag blir inspirerad

Jag får via Twitter, tack @jeblad och @vampus följande klipp från PenguinGroupUSA, och jag tittar lite kritiskt som alltid.

Tänker: vet inte riktigt om jag tror på det, och då händer det! Allt vänder och jag ler. :)

Det här ska jag göra med mina elever. De ska få skriva en text som ha ett budskap om man läser den åt ena hållet, men motsatta om man läser den baklänges. Sedan ska vi naturligtvis spela in det…

Njut…

Jag älskar ord, men mest av allt…

Jag älskar ord. Det är så märkligt att de små figurer som vi kallar bokstäver kan kombineras och skapa betydelse, och det jag just nu skriver, det du just nu läser betyder något för dig. Det är märkligt, konstigt och stort.

Can you read this, Luke Skywalker? by Stéfan CC (by, nc, sa)

När orden sedan kombineras i större sammanhang, och blir text då blir upplevelsen av de små bokstäverna, och deras betydelse ännu större, och jag älskar det, inte för att jag alltid förstår. Men när jag ramlar över texter som har bilder metaforer liknelser, tankar som jag inte ännu tänkt då blir jag lycklig. Min kärlek till texten har forfarande sitt ursprung i en djup passion, i en djup kärlek till de små krumelurerna som gör det möjligt och det är bokstäverna.

Och när jag ramlar över sådana sajter som Keepinspiring.me blir jag alldelens svag, och min böjelse för bokstäverna kommer än en gång upp till ytan… Inte konstigt att jag blev svensklärare, eller?

En övning inför Nationella provet

Jag letar alltid efter bra texter, som kan hjälpa mina elever att få en bild av hur ett reportage ser ut, hur en utredande text är konstruerad, eller vad som är karaktäristiskt för ett debattinlägg. I synnerhet inför Nationella provet i svenska B, eftersom eleverna på uppsatsen kan välja att skriva ur ett brett register av texttyper. I mitt sökande efter bra textexempel går jag vanligtvis till dagspressen, men i år har jag valt att istället använda blogginlägg, som exempel för de olika texttyperna.

Troopette by Balakov CC (by,nc)

Mest nöjd är jag med valet av Tumnaglar, skärmdumpar & upphovsrätt = misslyckat domslut av Mathias Klang. Inlägget handlar om ett principdomslut av HD som har

slagit fast att även små bilder i en skärmdump på en hemsida omfattas av upphovsrättslagen. Därför bör webbdesignern be fotografen om lov innan han lägger ut skärmdumpen på nätet.

I mitt arbete som svensklärare blir Klangs inlägg ett bra exempel på att text inte är så svart/vit som vi i skolan ibland förmedlar. Mathias Klang både utreder och argumenterar för sin ståndpunkt.

I min klass var vi inte överens om texten genomgående var ett debattinlägg, eller om den främst var utredande, med syftet att visa på upphovsrättens begränsningar i en digital värld. Kontentan av vårt samtal blev att verkligheten är inte svart eller vit, och att texter är inte bara det ena eller det andra, utan kan vara både ock.

En fråga för skolan?

Igår när jag på skolan, som vikarie för en av mina kollegor gick jag i trappan efter två flickor i nian och de pratade som det som komma skulle efter lovet:

”Vi har tre prov på en vecka, ett på tisdag, ett på fredag och ett måndagen igen, och sen har vi en skrivning veckan därpå… ”

Sedan gick jag in till mina treor, som oroade sig inför nationella provet i svenska, för de hade ju inte skrivit något på ”jättelänge”, och hur ska det gå? Helt plötsligt inser jag att det som räknas i skolan är ”prov”. Det är skolarbete, eller det naturliga resultatet av skolarbete. Och har inte fröken gett eleverna en uppsatsuppgift så har de inte skrivit på ”jättelänge”, trots att de lämnat in både en synopsis, och ett PM för mindre än en månad sedan.

Shopping mall questions by wok CC (by, nc, nd)

Frågan som vi i skolan sällan ställer är vad lär sig eleverna på dessa prov och skrivningar? Av dessa uppsatser? Frågan jag också undrar över är om ”verkligheten” efter skolan är lika ”fyrkantig” som elevernas beskrivning av skolans förhållningssätt? Är det så att om jag inte exakt skriver den rapport som chefen sagt så är jag misslyckad (icke godkänd?)? (Det är den bild som mina elever ger av att inte få ”högsta” betyget på en skrivning.)  Jag undrar, vilka signaler sänder skolan egentligen ut?

Jag tror nämligen att det som eleverna främst lär sig genom skrivningar och prov är att det finns ett rätt svar, en riktig lösning och det är den som livet går ut på att hitta, och jag undrar är det verkligen så? Jag tvivlar…

En efterlysning…

Jag och Mona Wallin har varje vecka en liten unblock-utmaning, nu efterlyser vi fler som vill vara med och skriva med oss för att 

  • få loss sin blockering, eller
  • få skriva tillsammans med andra,
  • det är himla skoj…

Det hela är helt kravlöst, varje måndag bläddrar Mona i Writers Block, vilket i mångt och mycket är just vad det låter som ett litet block med olika skrivövingar som ska få igång skrivandet, eller hålla igång skrivandet…

Jag kan bara prata för mig själv, men jag tycker att det är en rolig utmaning och ser fram emot måndagarna när jag ska få ett nytt tema, en ny liten spännande skrivuppgift, men jag skulle tycka att det vore ännu roligare om vi blev fler som deltog, och där vet jag att jag pratar för Mona också som i fredags twittrade…

Så känner du minsta lust, vilja intresse haka på, och skriv du med…

 

Veckans ord är Voyeur och så har vi en liten bild till…