Etikettarkiv: tilltro

Vad får oss att tro på Googles möjlighet att hitta det vi söker?

Jag sitter och funderar mycket kring trovärdighet, vad får oss att tro på en källa? Jag läser rapporter från Exakt-projektet som skrivit väldigt intressant och spännande om hur elever bedömer trovärdigheten. Så himla spännande kring vad trovärdighet är…

Wilson identifies three factors that influence the assessment of a document, such as a Website, as a potential cognitive authority (1983: 167 ff.).

Perhaps the most important of these factors is the creator of the Website – or of the text, images, videos etc. displayed on the Website. If the creator is perceived to be a cognitive authority, that authority can rub off on the Website (this could, of course, also work the other way around, so that a person associated with a trusted document is seen as more credible). A creator is not necessarily a human being; rather the creator is a discursively constructed function which can apply to people or organizations in specific situations. Whereas creators may be cognitive authorities on one topic in one situation, they are not necessarily so on another topic.

Even if the creator of a document is not considered a cognitive authority – or is indeed unknown – there may be aspects to the Webpage’s publishing history that will make people treat it as credible. For instance, it could be published as part of a respected journal or on a trusted organization’s Website. The journal or organization function as cognitive authorities and transfer this authority to the respective Website.

A third factor mentioned by Wilson is that of intrinsic plausibility, by which he means that the document and its text are in agreement with the reader’s previously established view on what a credible document is and that the text does not contradict what the reader assumes to be legitimate. [min styckeindelning]

Till dessa tre faktorer som Wilson tar fram om att det centrala är

1. Skaparen till en webbsida, behöver inte vara en person kan vara en organisation. Personens trovärdighet, gnuggar av sig på webbplatsen.

2. Om skaparen i sig inte har ”kognitiv trovärdighet” dvs om vi inte genom våra erfarenheter upplever att personen/organisationen i sig är trovärdig då spelar webbplatsens publiceringshistoria roll, är den i sig en del av något annat, en känd publikation, en välkänd tidning då ökar dess trovärdighet genom det. Eller om min text publiceras på en känd/respekterad webbplats då ökar min trovärdighet i ämnet.

3. den tredje faktorn är inneboende rimlighet, stämmer det som står i texten överens med vad vi känner igen sedan tidigare? Är texten i sig rimlig, legitimi förhållande till det vi redan känner till?

Till det lägger Franke och Sundin en faktor nämligen:

In many cases, the reader of a Website or other type of document will use tools provided by the document’s architecture to assess the document’s potential to be considered a cognitive authority

Alltså att vi använder alltså de inneboende tekniska möjligheterna för att bedöma en källa som Wikipedia, vi tittar på historik-sidorna, vi tittar på diskussionssidan och utifrån dessa så bedömer vi artikelns trovärdighet.

När jag läste det här så blev det solklart

Vad är det som får oss att lita på visa källor, människor, webblatser? Vi måste lita på vissa människor, vissa dokument för att klara av att hantera vår vardag, för att förstå världen. Och när vi söker information vänder vi oss ofta till någon eller något som redan fått vår tilltro, en auktoritet inom området, som vi litar utifrån våra erfarenheter från tidigare situationer eller vissa ämnesområden.

Vi vänder oss till Google när vi ska hitta information på nätet eftersom de vid tidigare sökningar fått bra, relevanta svar. Deras trovärdighet bygger på vår erfarenhet, kanske på vad Google är för företag ”don’t do evil” och att sökresultaten tycks vara rimliga, fast kan jag avgöra det?

408 000 resultat på en sökning på ordet trovärdigt, trovärdigt eller inte? Jag kan inte avgöra det.

Skapa tilltro i lärarkåren

Blir via Twitter medveten om att min blogg, mina ord blir del av Lärarkongressen då Eva-Lis Sirén citera dem i sitt inledningstal. Mina ord om att jag tror att

Skolan behöver stolta och säkra lärare, som vet och högt säger: jag vet vad jag gör för jag är lärare. I var lärares kompetens ligger att ta samtiden an och lära och utveckla framtidens vuxna för att klara sig i samtiden, i framtiden, i deras barns framtid och vardag…

Idag har jag tillsammans med min kollega på .se|Webbstjärnan Rebecka Gustafson varit i Malmö och pratat om hur lärare kan arbeta med internet i skola, om sociala medier i skolan. Och min tanke när jag möter lärare är att de ska känna att de har kunskap, förmåga och kompetens för att hantera internet och digitala medier. Internet, sociala medier, bloggar, twitter, Facebook är ”bara” redskap för lärande, det är verktyg som vi kan använda för att underlätta kommunikation som är en förutsättning för lärande.

Jag vet, vill och hoppas att alla de lärare jag möter sträcker på ryggen och känner att de är stolta över sitt yrkesval, över sitt arbete över sin kompetens och vi kan och behöver ta oss an de digitala verktygen. De är vare sig mer eller mindre än verktyg för lärande, precis som pennan och pappret är det, precis på samma sätt är de digitala verktygen, datorn och internet verktyg för lärande.

Jag hoppas att alla som arbetar för skolan, med skolan, för elever skulle ha lite mer tilltro till lärare, TRO på lärarna och visa det, för varje lärare har rätt att vara stolta över sitt arbete. Vi lärare är de som är bäst på att vara lärare och vårt motto borde vara:

Jag är lärare och vet vad som behövs.

Tilltro och tro, och lite mod så går det…