Etikettarkiv: trovärdighet

Vad får oss att tro på Googles möjlighet att hitta det vi söker?

Jag sitter och funderar mycket kring trovärdighet, vad får oss att tro på en källa? Jag läser rapporter från Exakt-projektet som skrivit väldigt intressant och spännande om hur elever bedömer trovärdigheten. Så himla spännande kring vad trovärdighet är…

Wilson identifies three factors that influence the assessment of a document, such as a Website, as a potential cognitive authority (1983: 167 ff.).

Perhaps the most important of these factors is the creator of the Website – or of the text, images, videos etc. displayed on the Website. If the creator is perceived to be a cognitive authority, that authority can rub off on the Website (this could, of course, also work the other way around, so that a person associated with a trusted document is seen as more credible). A creator is not necessarily a human being; rather the creator is a discursively constructed function which can apply to people or organizations in specific situations. Whereas creators may be cognitive authorities on one topic in one situation, they are not necessarily so on another topic.

Even if the creator of a document is not considered a cognitive authority – or is indeed unknown – there may be aspects to the Webpage’s publishing history that will make people treat it as credible. For instance, it could be published as part of a respected journal or on a trusted organization’s Website. The journal or organization function as cognitive authorities and transfer this authority to the respective Website.

A third factor mentioned by Wilson is that of intrinsic plausibility, by which he means that the document and its text are in agreement with the reader’s previously established view on what a credible document is and that the text does not contradict what the reader assumes to be legitimate. [min styckeindelning]

Till dessa tre faktorer som Wilson tar fram om att det centrala är

1. Skaparen till en webbsida, behöver inte vara en person kan vara en organisation. Personens trovärdighet, gnuggar av sig på webbplatsen.

2. Om skaparen i sig inte har ”kognitiv trovärdighet” dvs om vi inte genom våra erfarenheter upplever att personen/organisationen i sig är trovärdig då spelar webbplatsens publiceringshistoria roll, är den i sig en del av något annat, en känd publikation, en välkänd tidning då ökar dess trovärdighet genom det. Eller om min text publiceras på en känd/respekterad webbplats då ökar min trovärdighet i ämnet.

3. den tredje faktorn är inneboende rimlighet, stämmer det som står i texten överens med vad vi känner igen sedan tidigare? Är texten i sig rimlig, legitimi förhållande till det vi redan känner till?

Till det lägger Franke och Sundin en faktor nämligen:

In many cases, the reader of a Website or other type of document will use tools provided by the document’s architecture to assess the document’s potential to be considered a cognitive authority

Alltså att vi använder alltså de inneboende tekniska möjligheterna för att bedöma en källa som Wikipedia, vi tittar på historik-sidorna, vi tittar på diskussionssidan och utifrån dessa så bedömer vi artikelns trovärdighet.

När jag läste det här så blev det solklart

Vad är det som får oss att lita på visa källor, människor, webblatser? Vi måste lita på vissa människor, vissa dokument för att klara av att hantera vår vardag, för att förstå världen. Och när vi söker information vänder vi oss ofta till någon eller något som redan fått vår tilltro, en auktoritet inom området, som vi litar utifrån våra erfarenheter från tidigare situationer eller vissa ämnesområden.

Vi vänder oss till Google när vi ska hitta information på nätet eftersom de vid tidigare sökningar fått bra, relevanta svar. Deras trovärdighet bygger på vår erfarenhet, kanske på vad Google är för företag ”don’t do evil” och att sökresultaten tycks vara rimliga, fast kan jag avgöra det?

408 000 resultat på en sökning på ordet trovärdigt, trovärdigt eller inte? Jag kan inte avgöra det.

Diskutera Googles motiv

Antennen 1 (Westend)

Antennen 1 (Westend) from marfis75 CC (by, sa)

Halvdagsseminarium Google och Framtiden, tjuvstartade bok och biblioteksmässan 2010. På seminariet presenterade Googles Europachef bland annat projektet Google Books. Ett projekt, vars mål är att digitalisera all världens litteratur.

Varför vill Google digitalisera all världens litteratur?

Seminariet i sig var spännande och väckte många frågor och funderingar som jag som lärare vill ta upp med mina elever. Frågor kring integritet, kring Google som företag, deras affärsmodell och deras ledande ställning på nätet. Dagens inlägg har sin utgångspunkt i en av de frågor som rör projektet Google books och det är frågan om vad det är som driver Google att genomföra Google Books.

Varför Google vill digitalisera all världens litteratur?

På seminariet i Göteborg återkom frågan: Vad har Google som sökmotorstjänst på nätet att vinna på det? Googles främsta förklaring var att:

− Vårt mål är att organisera hela världens information och göra den tillgänglig för alla, att sammanföra användaren med rätt innehåll och skapa innehåll med verktyg som kan attrahera läsarna.

Men varför vill Google göra det? Varför vill Google organisera upp all världens information, och vad ska de använda all denna information till? Vad är det som driver Google? Det blir naturliga följdfrågor att tillsammans med eleverna att reflektera kring.

Vilka förklaringar finns?

För att hjälpa mina elever att reflektera använder jag dels Andreas Ekström (journalist) förklaring som på seminariet sa:

– Om de kontrollerar alla böcker som finns, tänk då vad de kan göra med Google Translate. Det skulle inte finnas något språkproblem längre, säger han

Som jag förstod Ekström så menar han alltså att om Google digitaliserar alla böcker så kommer deras andra tjänster att bli än bättre, än mer välfungerande, och det gör att Google kan fortsätta att vara marknadsledande, att fortsätta vara den söktjänst som flest använder, och på så sätt fortsätta att tjäna pengar.

Samt dels Santiago De Mora, som menade att Googles digitalisering av böcker också handlar om att möta internetanvändarnas behov av att hitta trovärdig information på nätet, eftersom en bok är i sig en med trovärdig källa genom att den har gått igenom en process, läst av en redaktör som godkänt materialet, och förlaget har genom publiceringen sagt att de står bakom bokens innehåll. På nätet menade De Mora saknas ofta den redaktionella granskningen, och de källor som vi hittar på nätet är därmed mindre trovärdiga.

Låt dina elever fundera kring Googles motiv?

Ställ frågan till dina elever: Varför tror de att Google vill digitalisera all världens litteratur? Vad kan de vinna på det? Vilket är syftet?  Sedan tycker jag att du tillsammans med dina elever bör problematisera Santiago La Moras sista svar om att Google vill tillgodose internetanvändarnas behov av att hitta trovärdig information på nätet. Fråga dina elever om är det det Googles uppgift att se till att källor på nätet är trovärdiga?

Är böcker mer trovärdiga jämfört med källor på nätet?

Sedan tycker jag att vi bör fråga våra eleverna om det är så att böcker gör att källan är mer trovärdig jämfört med andra källor? Om om så, varför upplever vi att det är så? Finns det något samband mellan hur trovärdig en källa är och hur den sprids?