Etikettarkiv: undervisning

Varför används bara tryckt material?

Står inför mina elever och pratar om texterna i texthäftet till Nationella Provet i Svenska B. De brottas med att gemensamt läsa ”texten” Kyssen av Gustav Klimt och Släktträdet av Frida Kahlo (se bild nedan)

Jag pratar om vikten att inse att bilderna i texthäftet också ska ses som text, att de ska använda dem också som inspiration, underlag för den uppsats och det tal som de ska göra på temat ”Oss emellan”. Jag påminner dem om ”det vidgade textbegreppet”…

Då slår det mig, varför har de bara tryckta texter, varför finns inte klipp, från Youtube, med? Varför inte podcast? Det finns i och för sig en radiokrönika med i texthäftet men den är tryckt. Varför kan inte texthäftet finnas digitalt också? Med länkar till youtube, till podcasts, bilder och animationer som finns online…

Svaret ligger någonstans i bakhuvudet, något om upphovsrätt, men varför används inte mer digitala resurser, det är ju ändå ”det vidgade textbegreppet”, som vi talar om…

Internet och lärare

swings

I lärartidningen student, läser jag en intervju med Elza Dunkels Internet -inte så farlig som många vuxna tror och blir alldeles glad över flera formuleringar, men framför allt över synsättet på lärarna, som inte beskrivs som ett problem (inte kan it)  utan som en grupp som besitter digital kompetens .

”Elza Dunkels tycker att det i högsta grad är skolans uppgift att ta upp diskussionen om internet och hur man hanterar de problem som uppstår. Hon vill ha ett nationellt direktiv som tar upp hur frågorna ska hanteras.
– Det pratas om uttrycket ”digital kompetens” och att det är något som unga har. Det är sant att de vet hur man umgås på internet, spelar spel och andra praktiska kunskaper, men livserfarenheten saknas, säger Elza Dunkels.

Att ha livserfarenhet är också en del av den digitala kompetensen och något som skolan kan bidra med.
Det handlar om att veta när och om man ska gå in på en sida, det etiska – ska man skriva elaka saker bara för att det går, och även det juridiska – vad som är tillåtet och inte.”

Hela artikeln andas att Internet i skolan handlar om möten, mellan elever och lärare. Lärarna har sin funktion och eleverna sin, men de behöver oss. Inte så att eleverna kan allt och vi kan inget, utan vi kan tillsammans.

Sedan tycker jag att artikeln tar upp ännu en aspekt som vi måste hjälpa barnen att förhålla sig till, och det är trakasserier på nätet samtidigt som Dunkelz nyanserar det genom att säga:

Något som många unga också upplevde som ett problem var alla elaka på nätet. I de flesta fall handlade det om personer som man kände sedan tidigare.

– Medan vissa tyckte det var jobbigt med trakasserier på nätet, var det andra som upplevde att det inte var lika farligt som i verkligheten. Som en flicka sa: ”När de säger elaka saker i korridoren i skolan går det inte att stänga av det med krysset”. Bilden av trakasserier är inte så ensidig som den verkar vara, säger Elza Dunkels.

Ett problem som man kan ”stänga av med krysset”, men vi måste naturligtvis prata med våra elever om hur man beteer sig på online precis som vi gör när det kommer till beteende offline.

Spel och Internet i skolan

Idag har jag tillsammans med Björn Kindenberg varit ute till Ekerö och träffat en grupp lärare och bibliotekarier som vill arbeta mer medvetet med internet i skolan.

Björns presentation var väldigt intressant och handlade om spel och webbpublicering, samt hur bibliotekarier och lärare i skolan skulle kunna samarbeta kring eleverna, deras läsning, deras skolarbete och deras skolgång (se hela hans presentation nedan).

Han fick mig att tänka till flera gånger, som t.ex. Varför är det bara bibliotekarien som har bokprat, varför gör inte läraren och bibliotekarien det tillsammans? Nästa gång ska jag också ha bokprat, tillsammans med min Hanna (bibliotekarie) och få mina ”nya” sexor att vilja läsa fler böcker…

Han belyste en angelägen fråga på ett mycket konstruktivt sätt.

Björn berättade också om ett spännande läsprojekt som han just ska dra igång med sina elever på Vinstagårdsskolan då de genom twitter gemensamt skulle skriva och skapa en historia som skulle publiceras på deras blogg Läsveckan.

Det ska bli spännande att följa projektet…

***

Till er på Ekerö här ligger min och Björns presentationer…

Min gick som vanligt på temat Webbpublicering, och vilka vinster som finns med att medvetet arbeta med webben i skolan.

Kortkunskap om Wikipedia för skolan

På inspirationsdagen i Kungsbacka Wikipedia upp i flera av föredragen, inte bara i mitt eget, när jag berättade om drömmen om att bli en riktigt Wikipedian, och inte bara vara en vannabee.

Per Falk berättade en annan historia, som jag innerligt hoppas är ett enstaka uttryck för en enskild lärares inställning till Wikipedia, dessvärre tror jag inte det…

”Hur stavas Wikipedia?” undrade magistern.
Eleverna började naturligtvis genast stava…”W-i-k-i…”
”Nej, nej, nej…” avbröt magistern,
”Det stavas IG”

Jag tänker en lärare som har en den inställningen till Wikipedia måste sakna insikter och kunskaper om själva idéen bakom Wikipedia, själva syftet att samla all världens kunskap…

Vet en sån lärare att:

  • Wikipedia är oberoende
  • Wikipedia är neutralt
  • Wikipedia totalt har över 12 miljoner artiklar
  • Wikipedia finansieras främst genom frivilliga bidrag, donationer
  • Wikipedia är gratis
  • Wikipedias artiklar betygssätts
  • Wikipedia har länkar till källor i samband med artiklarna (alla källor angivna)
  • att du kan länka till just den versionen av artikeln som du använder
  • att du kan jämför olika versioner av artiklar
  • att alla versioner av en artikel sparas
  • etc

Troligen inte…

Jag säger bara läs: Så fungerar Wikipedia av Lennart Guldbrandsson

En övning inför Nationella provet

Jag letar alltid efter bra texter, som kan hjälpa mina elever att få en bild av hur ett reportage ser ut, hur en utredande text är konstruerad, eller vad som är karaktäristiskt för ett debattinlägg. I synnerhet inför Nationella provet i svenska B, eftersom eleverna på uppsatsen kan välja att skriva ur ett brett register av texttyper. I mitt sökande efter bra textexempel går jag vanligtvis till dagspressen, men i år har jag valt att istället använda blogginlägg, som exempel för de olika texttyperna.

Troopette by Balakov CC (by,nc)

Mest nöjd är jag med valet av Tumnaglar, skärmdumpar & upphovsrätt = misslyckat domslut av Mathias Klang. Inlägget handlar om ett principdomslut av HD som har

slagit fast att även små bilder i en skärmdump på en hemsida omfattas av upphovsrättslagen. Därför bör webbdesignern be fotografen om lov innan han lägger ut skärmdumpen på nätet.

I mitt arbete som svensklärare blir Klangs inlägg ett bra exempel på att text inte är så svart/vit som vi i skolan ibland förmedlar. Mathias Klang både utreder och argumenterar för sin ståndpunkt.

I min klass var vi inte överens om texten genomgående var ett debattinlägg, eller om den främst var utredande, med syftet att visa på upphovsrättens begränsningar i en digital värld. Kontentan av vårt samtal blev att verkligheten är inte svart eller vit, och att texter är inte bara det ena eller det andra, utan kan vara både ock.

Källkritik på Kolla källans idélåda

Tisdag, och jag har åter skrivit ett inlägg på Kolla Källans idélåda, på temat källkritik gentemot sociala medier. Bloggar har idag hamnat under den källkritiska luppen.

Hur kan vi hjälpa eleverna att bli mer medvetna om hur en blogg är konstruerad? Vad är det vi ska titta efter för att kunna dra slutsatser om bloggaren, och bloggarens åsikter är trovärdiga? Det är de frågor som väglett mig i mitt arbete att förenkla för mina elever i arbetet med bloggar som källor.

Jag önskar att jag hade fått med ytterligare ett exempel till på en blogg, som är värd att granska, som vi inte ifrågasätter och det är Carl Bildts. Så det är ett tips till använda Carl Bildts blogg som utgångspunkt för ett källkritiskt samtal om bloggar.

Vilken dag och vilket gäng!

Igår tillbringade jag dagen i Kungsbacka och var tillsammans med @kringlan, @ellwe, @perfal, @lenacarlsson och Annette Meyer en del av kommunens inspirationsdag för de lärare, som ska vara en del av kommunens projekt en till en. Det vill säga att varje elev i årskurs sju ska få varsin dator som arbetsverktyg i skolan.


Det var en dag med mycket intryck, och många spännande insikter delgavs oss, som hur elever dokumenterar sitt arbete i slöjden med hjälp av bloggar, hur elever i matematik bygger sina drömhus, hur elever skriver berättelser på engelska med hjälp av storybird, hur elever diskuterar romaner på Facebook.

Dagen var också fylld med många frågor från nyfikna lärare, om hur webben kan vara ett verktyg i skolvardagen. Hur arbetet med nätet påverkar elevernas relationer? Hur man bedömer elevers webbarbeten?

En otroligt inspirerade dag, som avslutades tänkvärt med följande citat av Douglas Adams.

Anything that is in the world when you’re born is normal and ordinary and is just a natural part of the way the world works. Anything that’s invented between when you’re fifteen and thirty-five is new and exciting and revolutionary and you can probably get a career in it. Anything invented after you’re thirty-five is against the natural order of things.

Värt att fundera kring… Var befinner Du dig? Och var befinner sig dina elever?

Lyckligast blev jag ändå av följande tweet från @kringlan. Åhhh tänk om det var sant ändå…

Aj, det gjorde ont

Jag en elev (en fd. elev), som efter att han lämnat gymnasiet, valde att ta ett springvik på sin gamla högstadieskola. Och inspirerad av vårt arbete i samhällskunskap med att blogga, och gemensamt kunskapa. Tog han sig an uppgiften att tillsammans med sina åttor skapa tre SO-bloggar.

Min fd. elev visste redan från början att han skulle göra lumpen och lämna ifrån sig projektet till ordinarie lärare, men ambitionen var god, och elevernas vilja likaså.

Idag när jag sitter och förbereder mig inför att prata med SO-lärare i Kungsbacka imorgon och då tittar jag naturligtvis på åttornas bloggar för att se vad hände, hur blev dem?

Till min sorg läser jag då följande

Magister Magnus talar ut

so-bloggen ser jag som ett utmärkt sätt för er att utbyta tankar kring nyheter, samt möjlighet för er att lägga upp arbeten som ni har gjort på so:n. Jag ser so-ämnet som något föränderligt och ständigt pågående med grundfundament som går tillbaka i tid och rum. Jag har svårt att komma på ett ämne som innehåller ett så brett spektra av innehåll och som ger en sådan möjlighet till reflektioner och diskussioner rörande allt från istidens påverkan på norden, till hurvida det var rätt att tilldela Barack Obama fredspriset, trots att han är överbefälhavare för en krigsmakt som är inblandad i krigsliknande situationer i såväl  Irak som Afghanistan. Jag följer ert bloggande men era inlämningar och uppgifter vill jag ha i handen, även om jag hoppas att ni lägger upp dem på bloggen så som Max t.ex. har gjort.

Tror du, Magister Magnus, att dina elever efter det inlägget kommer att blogga?

En spira hopp väcks hos mig när jag tittar på den tredje bloggen och ser att den lever, någon skriver inlägg lägger upp bilder, oj vilken fighter tänker jag…

Vad ska våra barn kunna?

Vilka färdigheter behöver barnen som går i dagen skola för att klara sig imorgon dagens samtid?

Jag var på seminariet it i skolan (den 23 feb), vilket jag skrivit om tidigare, men blev inte riktigt klar. Nu kommer ytterligare en reflektion kring skolans roll och vilka färdigheter som barnen i skolan bör får möjlighet att utveckla.

Richard Gerver (som var keynote speaker) pratade även om literacy på 2000-talet och utgick från Henry Jenkins, som menar att barn behöver erövra följande färdigheter:

  • Play
  • Performance
  • Simulation
  • Knowing how to behave
  • Multitasking
  • Networking
  • Knowing  what tool to use, google (inte alltid teknik, utan alla verktyg och vilket verktyg som ska användas när)
  • Negotiation

De barn, som spelar t.ex. interaktiva rollspel på nätet lär sig flera av dessa färdigheter, som att förhandla, simulera, uppföra sig. Vem vill spela med någon som inte förstår de grundläggande koderna? De lär sig, genom dessa informella nätverk. Men Gerver menar att få barn är medvetna om att de har dessa färdigheter, och de tas inte heller till vara på i skolan.

Här har skolan en funktion att faktiskt belysa, och använda förstärka barnen färdigheter. I synnerhet då det i skolans uppdrag ligger att förbereda elever för kommande yrkesliv, och framtid.

Sedan måste vi (lärare/vuxna) förstå att de unga som växer upp idag vet inget än att de ständigt multitaskar, i en informationsrik vardag med multipla strömmar. De kan inte koncentrera på en sak i taget, pga av världen runt om dem. Den ser inte ut som när vi växte upp och skolan måste anpassa sig till det, och vi måste hjälpa barnen att lära sig hantera den vardagen, och utveckla de färdigheter som krävs.

Eller vad tror ni?

En skola för prosumers?

Jag läser Christina Olin-Scheller and Patrik Wikström studie Literary Prosumers: Young People’s Reading and Writing in a New Media Landscape, slås av följande

The production of culture is today a matter of ‘user generated content’ and young people are vital participants as ‘prosumers’, i.e. both producers and consumers, of cultural products. Among other things, they are busy creating fan works (stories, pictures, films) based on already published material. /…/ fan fiction sites can in many aspects be regarded as informal learning settings.

I mitt klassrum sitter alltså elever som är digitala infödingar och många av dem, (kanske alla) är sk prosumers. Dvs de både konsumerar och producerar kultur, litteratur, film bilder etc online. En annan intressant och oroväckande sak som studien tar upp är att …

The fans we interviewed in our study all agree that writing in school is often difficult. A common statement is that “in school you always have to find out and create everything yourself!”

Det får mig att undra om skrivande i skolan bygger på idéen med autofiktion? (att man bara kan skriva om sådant som man själv upplevt) Jag vill inte tro att det är sant…

Jag slås av vilka färdigheter våra unga har och tänk om vi i skolan också kunde ta tillvara på dem, men det  kräver nog att vi i skolan också tar till oss dessa nya medier, och använder de möjligheter som de ger av samarbete och gemensamt skapande.