Etikettarkiv: undervisning

En skola för prosumers?

Jag läser Christina Olin-Scheller and Patrik Wikström studie Literary Prosumers: Young People’s Reading and Writing in a New Media Landscape, slås av följande

The production of culture is today a matter of ‘user generated content’ and young people are vital participants as ‘prosumers’, i.e. both producers and consumers, of cultural products. Among other things, they are busy creating fan works (stories, pictures, films) based on already published material. /…/ fan fiction sites can in many aspects be regarded as informal learning settings.

I mitt klassrum sitter alltså elever som är digitala infödingar och många av dem, (kanske alla) är sk prosumers. Dvs de både konsumerar och producerar kultur, litteratur, film bilder etc online. En annan intressant och oroväckande sak som studien tar upp är att …

The fans we interviewed in our study all agree that writing in school is often difficult. A common statement is that “in school you always have to find out and create everything yourself!”

Det får mig att undra om skrivande i skolan bygger på idéen med autofiktion? (att man bara kan skriva om sådant som man själv upplevt) Jag vill inte tro att det är sant…

Jag slås av vilka färdigheter våra unga har och tänk om vi i skolan också kunde ta tillvara på dem, men det  kräver nog att vi i skolan också tar till oss dessa nya medier, och använder de möjligheter som de ger av samarbete och gemensamt skapande.

Litteratur, plagiat och skolan

I OBS kulturkvarten idag pratade de om begreppet ”autofiktion”, vilket är ett begrepp för litteratur som har sitt ursprung i författarens självupplevda upplevelser. Otroligt spännande, begrepp och spännande förhållningssätt till litteratur…

Writing! by Markus Rödder CC (by, nd)

I Frankrike pågår tydligen en livlig debatt om autofiktion, plagiat och litterär stöld. Diskussionen handlar om författarinnan Marie Darrieussecq som anklagas för att ha stulit en upplevelse av en författarkollega, i och med att hon skrev romanen Tom är död som handlar om förlusten av ett barn. Det intressanta med plagiatdiskussionen är att hon anklagas för ”psykiskt plagiat” eller ”psykologisk stöld” för att hon skrivit om en upplevelse som inte själv har, utan hon ska ha stulit upplevelsen från en författarkollega som förlorade sitt barn. Den som inte som själv inte upplevt förlusten av ett barn, har med andra ord inte någon rätt att skriva om ämnet.

Nu har Marie Darrieussecq försvarat sitt ämnesval och sitt skrivande genom att ge ut en essäbok där hon diskuterar rätten att ha litterära influenser för sitt skrivande.

Jag som arbetar i skolan tycker att hela diskussionen, som tas upp i OBS, är absurd, för vad skapas litteratur, konstverk av om inte av tidigare skapande. Det är väl där litteraturen, konsten hittar inspiration. Om jag går till min skolvardag så är det så mina elever lär, genom att läsa, och lära om tidigare litterära verk. Det är genom att titta, kopiera-plagiera, och skapa eget som mina elever lär sig hantverket att skriva och skapa.

Å andra sidan skapar inte skolan konstnärer, och kan inte låta bli att pröva tanken… Tänk va lågt taket för texter skulle bli i skolan om eleverna bara fick skriva om upplevelser som de själva upplevt, vilka texter skulle jag då få? Och hur skulle mina elever utvecklas? Skulle det bli några romaner som projektarbete, då? Vad tror du Paulina?

Samtidigt funderar jag kring hur elever ser på plagiat och tänker på Hegemann diskussionen, som jag belyst på Kolla Källans idélåda.

Använd Wikipedia i skolan

I skolan diskuteras det källkritik för fullt, och fokus har en tendens att riktas mot  internet och i sin tur Wikipedia, och för att kasta mig in i den debatten (igen) så tar jag hjälp av följande citat.

”Tänk dig en värld där varje person ges tillgång till hela mänsklighetens samlade kunskap. Det är det vi gör.”

Jimmy Wales, Wikipedias grundare

Hur kan vi i skolan inte stå bakom en sån källa, den är till för alla, och kan skapas av alla gemensamt, vilket projekt!

Följande citat för att engagera sig i Wikipedia är som skrivit för oss som arbetar i skolan:

”Det finns många bra skäl att involvera sig i Wikipedia:

• Det är roligt.
• Det är lätt.
• Man lär sig på det.
• Det är socialt.
• Man får rätta andra människor direkt, utan att fråga dem om lov!”

Larry Sanger, Wikipedias grundare

Alla de skälen som Sanger räknar upp borde tilltala alla som arbetar i skolan. Wikipedia och skolan delar gemensamma värden, att lära sig är och ska vara roligt, lätt, socialt att du dessutom får rätta andra utan att fråga om lov är som en krydda på verket. Det finns många skäl som borde tilltala fler lärare att vilja använda Wikipedia projektet är som skapat för oss som arbetar i skolan…

Våga undersöka Wikipedia och kolla in följande pdf Så fungerar Wikipedia skriven av Lennart Guldbrandsson. Den ger oss många ingångar och kunskaper om Wikipedia som idé, projekt och källa.

Våga också prova min Bingobricka

Att samarbeta online

Dagens film ”Verktyg för projekt och samarbete” på Internetkunskap handlar om tjänster som gör att man kan dela dokument och bokmärken online. Filmen är en utmärkt introduktion till google docs och Delicious. Lagom kort, och tydlig.


En intressant fråga är om elever använder dessa tjänster, eller om de liksom sina lärare är låsta i Officepaketet.

Att dela bokmärken inför fördjupningar, och i samarbete med biblioteket har jag inte prövat, men jag inser att det är en grym möjlighet för mig att hjälpa mina elever med informationssökning, och ett enkelt sätt att samarbeta.

Det jag saknar i filmen är att den inte visar på fler av de möjligheter som google docs ger oss användare, som att göra enkla enkäter, och att resultatet sedan redovisas direkt i ett kalkylprogram. Något som du inte gör lika enkelt via mail, visa på fler av möjligheterna.

Förtjänsterna redovisas tydligt, men finns det inga brister?

Källkritik i skolan-ja tack!

Jag läser inlägget på Internetdagarna om Källkritik i skolan- ett tips till alla lärare och kan inte låta bli att kommentera.

Det är intressant, och säkert väldigt representativ bild som statistiken ger i att 1/3 av alla lärare i grundskolan inte vet om eleverna får undervisning i källkritik, och att en 1/5  säger att de inte undervisar i källkritik, men kanske måste man också ta följande statistik med i förklaringen till lärarnas svar…

För att undervisa om informationssökning och källkritik på internet krävs:

  • tillgång till utrustning både i och utanför klassrummet

I grundskolan uppger 25% av lärarna att de har tillgång till en egen dator på arbetet, övriga dvs 75% har endast tillgång till en delad dator.

Cirka hälften av lärarna grundskolorna har alltid tillgång till en dator i lektionsarbetet, övriga ibland och över 10% har aldrig tillgång till en dator. OBS! Tillgång till dator säger inget om internetuppkoppling.

  • kunskap

När lärarna skattar sitt utbildningsbehov inom it-området ser det ut så här…

Utbildningsbehovet när det kommer till IT som pedagogiskt hjälpmedel uppger över 50% av de tillfrågade lärarna att de har behov av.

Över 40% säger att de har behov av utbildning i källkritik gentemot information på internet.

Över 50% säger att det har behov av utbildning om lag och rätt på internet…

skolan behöver en nationell it-stategi, som tar fasta på de behov som finns i skolan, och det har vi ju hört tidigare, sedan kanske lärarna kan säga att de kan arbetar med informationssökning och källkritik på internet.

Statistiken är hämtad från Skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens

Bingo för att testa din Wikipediakunskap

Fick via mejl ett tips på ett Bingobricka som skapats av David Gerard för mediekontakter om Wikipedia. Frågan som journalisten ska ställa sig inför reportage är hur många rutor kan du pricka in i bingorrutan. Det gick jag igång på och gjorde en för skolan och Wikipedia.

Så hur många av nedanstående påståenden kan dina elever pricka in i ert samtal om Wikipedia?

Det kanske skulle kunna se ut så här…

Ett dilemma för skolan/rektorn…


Stairways to heaven by anguila40 / Alejandro Groenewold Very busy . Sorry

CC (by, nc, nd)

Jag läser på BEO:s blogg om yttrandefriheten i skolan, som kan leda till kränkningar. BEO har i sitt inlägg tagit upp ett intressant dilemma för skolan nämligen när yttrandefriheten krockar med rektors/skolan skyldighet att förhindra att elever blir kränkta i skolan.

”Om du som rektor säger nej till partier som Nationaldemokraterna att få tillträde till skolans lokaler för att informera eleverna om sin politik och samtidigt släpper in andra partier innebär det att du bryter mot yttrandefriheten.

Ditt val är alltså: Antingen släppa in alla partier eller säga nej till alla partier. Så måste man tolka Justitieombudsmannens beslut angående en gymnasieskola i Karlskrona. Men att förbjuda alla partier känns inte heller förenligt med det demokratiuppdrag som skolan har.”

Det intressanta är dock att det i skolans/rektors uppdrag ligger att enligt skollagen

”förebygga och förhindra kränkande behandling är tydlig. Du ska som rektor se till att elever inte utsätts för trakasserier eller kränkande behandling.”

Vilket ett besök av vissa politiska partier skulle kunna innebära, åtminstone för vissa grupper av elever. Hur gör skolan då, när två demokratiska ideal så tydligt står mot varandra… undrar jag…

BEO:s svar är tydligt, medier får utesluta partier, för att förhindra kränkningar, det borde skolan också få, men frågan man måste ställa sig är hur långt ska det mandatet gå, och ska det finnas gemensamma regler eller ska det vara upp till varje skola/rektor/kommun?

Sedan undrar jag en del över det att rektor ska förhindra att elever utsätts för kränkande behandling, hur långt ska rektor kunna gå där, naturligtvis ska inte olagligheter få förekomma, men kan rektor för att förhindra kränkningar beslagta t.ex. mobil, laptop, förorda en viss sorts undervisning?

Många frågor, undringar väldigt få svar, får leta vidare…

Kanske ska det vara såsom den italienska åklagaren säger i DN:s artikel Googledirektörer dömda för video:

– Ett företags rättigheter kan inte segra över en människas värdighet. Denna dom sänder en klar signal, sade åklagaren Alfredo Robledo

En fråga för skolan?

Igår när jag på skolan, som vikarie för en av mina kollegor gick jag i trappan efter två flickor i nian och de pratade som det som komma skulle efter lovet:

”Vi har tre prov på en vecka, ett på tisdag, ett på fredag och ett måndagen igen, och sen har vi en skrivning veckan därpå… ”

Sedan gick jag in till mina treor, som oroade sig inför nationella provet i svenska, för de hade ju inte skrivit något på ”jättelänge”, och hur ska det gå? Helt plötsligt inser jag att det som räknas i skolan är ”prov”. Det är skolarbete, eller det naturliga resultatet av skolarbete. Och har inte fröken gett eleverna en uppsatsuppgift så har de inte skrivit på ”jättelänge”, trots att de lämnat in både en synopsis, och ett PM för mindre än en månad sedan.

Shopping mall questions by wok CC (by, nc, nd)

Frågan som vi i skolan sällan ställer är vad lär sig eleverna på dessa prov och skrivningar? Av dessa uppsatser? Frågan jag också undrar över är om ”verkligheten” efter skolan är lika ”fyrkantig” som elevernas beskrivning av skolans förhållningssätt? Är det så att om jag inte exakt skriver den rapport som chefen sagt så är jag misslyckad (icke godkänd?)? (Det är den bild som mina elever ger av att inte få ”högsta” betyget på en skrivning.)  Jag undrar, vilka signaler sänder skolan egentligen ut?

Jag tror nämligen att det som eleverna främst lär sig genom skrivningar och prov är att det finns ett rätt svar, en riktig lösning och det är den som livet går ut på att hitta, och jag undrar är det verkligen så? Jag tvivlar…

Det är stort…

Idag har jag träffat en grupp entusiastiska lärare, som tillsammans med mig tagit sina första trevande steg ut på webben på ett nytt sätt. De fanns kanske de i gruppen som för första gången bäddade in ett klipp från Youtube, som för första gången prövade att skriva i en blogg, göra en länk, publicera en bild på nätet, som för första gången tog steget in på nätet inte bara som konsumenter utan även som skapare, och skribenter…

Och de gjorde med en sån glöd, en sån vilja, en sån styrka att det inte fanns någonting som kunde stoppa dem. Det fanns inget som kunde stoppa dem i deras vilja att lära, att utforska, att börja använda nätet på ett nytt sätt i undervisningen.

Det är stort, och den entusiasmen vilja och lusten som fanns i denna grupp gör mig rörd, och stolt över att jag var där…

Till er mina bloggare på bloggaiskolan har jag lagt upp mina första blogginstruktioner, som skapades till mitt första bloggprojekt i Svenska B.

De ligger inbäddade nedan, klicka på email, så kan du mejla instruktionerna till dig, du kan också enkelt ladda ner dem.

Romanblogg Instr

Romanbloggarna hittar du här: