Etikettarkiv: upphovsrätt

Att prata om källkritik, är alltid en utmaning

Det är spännande att prata om källkritik, om utmaningarna, om behoven av kunskap, alla funderingar som ämnet väcker i ett medium som internet. Jag har tänkt mycket kring kanal och hur den påverkar möjligheterna att bedöma källornas till förlitlighet, sociala medier som bygger på uppgifter som lämnas av personen som sedan blir känna, hur gör man då, och vikten att visa vad vi bedömer.

Sedan tänker jag alltid att jag glömmer saker som: hur Google sorterar sina resultat, eller att jag ska komma ihåg att säga det där om hur tendentiös en källan kan va, att jag inte bara ska belysa svårigheterna för att ge ursäkter om att man kanske inte ska arbeta med internet, men då tänker jag att jag inte ska skönmåla, det är svårt, och det blir fel, men man lär sig av dem med. Det handlar om att pröva sig fram och lära sig av försöken vara ”medupptäckare” med eleverna.

Men en sak har jag funderat mycket kring och det är vikten att öva och prata om skillnaden mellan:

  • plagiat
  • citat
  • referat
  • reflektion
  • analys
  • polemik

Plagiat (ren avskrift, en ren kopia, eller till stora delar en kopia av någon annan verk) I det här inlägget och i min presentation försökte jag förklara det med hjälp av en bildserie:

IMG_5236

IMG_5236 av Björn Falkevik CC (by)

Ett citat av hans bild kan se ut så här:

The most beautiful pic of the Stormtrooper

The most beautiful pic of the Stormtrooper av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Ett referat kanske ser ut så här

Gladiator

Gladiator av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

En reflektion kanske kan illustreras så här:

IMG_5228IMG_5228 av Björn Falkevik CC (by)

Och en analys av en bild, eller ett resultat kanske kan se ut så här:

Eftermiddagsfika m Clonerna - 13

Eftermiddagsfika m Clonerna -13 av Björn Falkevik CC (by)

och en bild som går i polemik, dvs möter bilden kanske kan illustreras med följande bild

Eftermiddagsfika m Clonerna - 05

Eftermiddagsfika m Clonerna – 05 av Björn Falkevik CC (by)

Personligen tror jag att det är viktigt att vara modell, visa på hur jag gör, hur jag tänker för att eleverna behöver förebilder. Jag vet inte om mina bilder gör det tydligare, men jag tror att vi behöver arbeta med våra elever och begreppen kring hur man använder källor i löpande text. Att det är viktigt att lära sig göra källhänvisningar, vara tydlig med vem/vilka som är våra källor, för om vi inte ger en bild av hur det ska fungera hur ska då eleverna kunna förstå eller ens vet hur det ska kunna gå till.

Kan någon förklara det där med Upphovsrättens skyddstider?

Upphovsrätten är spännande och svår. Det är mycket som jag inte förstå. Jag förstå idéen, om att man ska få möjlighet att leva på det man skapar, att man ska få ersättning. Det fattar jag, men jag fattar inte och har tänkt mycket på det här fram och tillbaka och någonstans inom mig undrar jag, hur det kommer sig att 70 år efter upphovsmannens död ses som en rimlig skyddstid? Hur kom man fram till just livstid+ 70 år?

I mina ögon är det en VÄLDIGT lång tid! En lång tid där mycket av det som skapas idag inte kommer att vara skyddat, väldigt länge…

Och hur jag än söker så hittar jag inget svar. Jag hittar svar på varför upphovsrätten finns som i den här informationsskriften från justitiedepartementet, att leva på sitt skapande

Men stanna upp och tänk efter nu. Att kopiera från olagligt material innebär att du inte betalar för dig och att upphovsmannen och andra rättighetshavare inte får betalt för sitt arbete. Hur många vill lägga tid och pengar på nyskapande och satsa på kreativa yrken om resultatet fritt kan användas av vem som helst? Utan ersättning till författare, konstnärer, musiker, fotografer, dataspels- kreatörer, artister, musik- och filmproducenter kommer det i framtiden att vara få som kan och vill ägna sig åt kreativa yrken. Viljan och intresset för att investera i olika produktioner skulle dessutom sjunka betydligt. En sådan utveckling är inte bra för någon.

Upphovsrätten är grundläggande för det kreativa skapandet. Den måste respekteras också på Internet. Då stimuleras nytt skapande som alla kan ta del av i form av ny musik, nya filmer, böcker och datorprogram. Kan- ske är du en av alla dessa företagsamma, kreativa och teknikkunniga som vill jobba med film, musik, tv eller dataspelstillverkning i framtiden?

Jag fattar behovet, och jag förstå att lagstiftaren har sett upphovsrätten som en lösning. Även om jag i en digital värld förespråkar att om du vill dela, ska använda möjligheten som Creative Commons innebär för att sprida det du skapar på ett lagligt sätt. Men det är en annan fråga, jag undrar över dessa 70 år… Vad är det med 70 år som anses vara rimligt som skyddslängd?

Jag tror att jag förstår tanken med att skyddet, upphovsrätten, kanske ska/bör/kan gälla under upphovsmannens livstid, för att om det jag ska kunna ”leva” på det jag skapar? Men de där 70 åren? har jag inte fattat, var kommer den tidsgränsen ifrån?

Via det fantastiska nätverket som jag har på twitter (@ellwe) får jag några svar, bland annat i Karl Erik Tallmos inlägg Upphovsrättens skyddstider där han skriver såhär:

Åren 1942, 1946 och 1951 gjordes en rad ad hoc-mässiga ändringar av skyddstiden – med 1-15 års förlängning – bl.a. föranlett av att Strindbergs verk skulle ha blivit fria 1942. Man var bland annat angelägen om att ge fortsatt ideellt skydd, alltså bl.a. skydd mot förvanskning. Redan då hägrade en kritisk nationalupplaga av Strindbergs samlade verk.

Det var lagförslaget som lades fram 1956 (SOU 1956:25) som till sist resulterade i lag 1960, den som gäller än idag, där skyddstiden åter sattes till 50 år efter upphovsmannens död. Under åren efter 1960 har dock mängder av mindre förändringar gjorts. Vad gäller skyddstid ändrades den 1996 till 70 år. De närstående rättigheterna varade först i 25 år och sedan 1970-talet har de gällt i 50 år efter det att den utövande konstnärens prestation gjordes. Ännu är det väl inte helt avgjort hur det ska gå med den nya gränsen, som EU just beslutat sätta till 70 år.

Alltså förklaringen ligger i förhållande till ekonomin, och stora verk, Strindberg. Den fantastiska Anders Mildner understöjer teorin med följande tweet:

”alltså fick vi krav på ökade tider( från 70 till 95) när rocken började närma sig att bli fri.”

Så det är en ekonomisk affär alltihop…

Sedan är det en grej till som jag grunnar på det är skillnaden mellan bild och verk när det kommer till fotografier. För i upphovsrätten skiljer man på två skyddstider för fotografier och när jag läser på svenska fotografers förbund så står det följande om de olika skyddstiderna:

1. Vad är det för skillnad på upphovsrättslagens ”fotografiska verk” och ”fotografiska bilder”?

Svar: När den gamla fotolagen upphörde i slutet av 1993 och fotografier togs in i upphovsrättslagen valde lagstiftaren att dela in fotografier i två kategorier; fotografiska verk och fotografiska bilder. Fotografiska verk är upphovsrättsligt skyddade verk som är likställda med andra bildkonstverk, filmverk, musikverk och litterära verk. Fotografiska bilder är skyddade i upphovsrättslagen i något mer begränsad omfattning.

I lagförarbetena framgår det att fotografiska bilder är det som återfinns i semester- eller familjealbum, dvs. bilder som vem som helst har tagit. Omvänt innebär det att fotografiska verk skapas i första hand av professionella fotografer. För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. Om det har skett är fotografierna inte fotografiska verk, utan istället fotografiska bilder.

Jag förstå att man skapar verk och att man bara tar bilder, men måste man vara ”professionell” för att skapa ett verk, kanske för ett verk skapas väl inte av en slump, eller? (Dadaismen?!?) Jag läser också på BFL Bildleverantörernas förening där står det :

För ett fotografiskt verk, 70 år efter fotografens död. För ett vanligt foto 50 år efter knäppet. BLF:s ståndpunkt är att alla bilder som har kommersiellt värde är verk.

Bilder som har kommersiellt värde, betyder det att jag måste leva på bilden? Eller det är skillnad på vem som trycker på knappen, eller är det är motivet eller om det är förmågan att använda photoshop eller om det handlar om de fattiga barnen, som ska kunna leva på fotografens skapande efter hans/hennes död?

Sedan undrar jag stilla hur det är med skolfotona? Är de verk eller bilder? För ingen kan väl mena att bara för att det är en professionell fotograf som tagit bilden så är det ett verk? Eller?

Jag tycker att det är spännande med grejer som är svåra att förstå eller förklara, kanske du vet svaret om…

A photograph is a moral decision taken in one eighth of a second, or one sixteenth, or one one-hundred-and-twenty-eighth. Snap your fingers; a snapshot’s faster.

Salman Rushdie

Där är den. Den har alltid varit där. Bilden. En ikon där bilden är mer verklig än verkligheten. Det finns några sådana bilder som vi alla har sett men egentligen kanske aldrig tittat på. För mig är Oscar Wilde Nr 18 en sådan bild.

En bild mer verklig än verkligheten

Oscar sitter på en obeskrivlig hög av mattor, tyg och björnskinnsjacka. Han har knäbyxor, skor som tycks prydas med rosetter och en plyschkavaj. I sin ena högra hand håller han en bok. Han håller den helt fel. Den är en uppenbar rekvisita men hans ena finger smeker ryggen kärleksfullt, förstrött. Hans huvud vilar på hans andra hand, men även har vandrar ett finger in i lockarna. Hans ansiktsuttryck är uttråkad men hela hans kropp signalerar rastlöshet och aktivitet. Betraktaren vet att han inte är lika uttråkad som ansiktet försöker signalera.

Under studentåren hängde Oscar Wilde nr 18 på min anslagstavla. Men jag ”klippte mig & skaffade ett jobb” och bilden försvann någonstans i en flytt.

En bottenlös brunn

Sedan började jag fokusera på upphovsrätt. Enkelhet förvandlas till komplexitet. Djupare och djupare borrar jag i en bottenlös brunn och blir mer och mer fascinerad. Nätet och upphovsrätt, upphovsrätt och nätet. Spännande komplext och så mycket mer än fildelning och pirater.

I mina utgrävningar av upphovsrättens rötter börjar jag se på fotografier. Framförallt vill jag förstå varför vi har två olika skyddstider för fotografier. Varför bryr sig lagen om att skilja mellan fotografiska verk och fotografiska bilder? Varför skyddas fotografiska verk till och med 70 år efter det att fotografen avled medan fotografiska bilder enbart 50 år?

En idé om professionalitet

Bakgrunden är en idé om professionalitet. Fotografiska bilder är sådant som vem som helst kan ha tagit medan verk är unika. Låter enkelt men hur ska man kunna bedöma det rent objektivt? Svenska Fotografers Förbund förklara på sin hemsida:

”…fotografiska verk skapas i första hand av professionella fotografer. För att ett fotografi vidare ska kallas för fotografiskt verk krävs det att två fotografer oberoende av varandra vid ungefär samma tidpunkt inte har skapat likadana fotografier. Om det har skett är fotografierna inte fotografiska verk, utan istället fotografiska bilder.”

Men hjälper detta den objektiva bedömningen? Alla proffsfotografer skapar inte unika ting, och alla amatörer är inte oinspirerade. Men lita inte på mig – titta bara på Flickrs Explore/Interestingness/Last 7 Days för att uppleva hur otroligt skickliga amatörer kan vara.

Ett fotografiskt verk eller bara en bild?

Det är bara att inse att det är svårt att bedöma saken är svårt. I jakten efter svar grävde jag djupare och hamnade till slut i berättelsen om Napoleon Sarony och i en konflikt som handlade just om fotografiska verk och bilder, skapande, upphovsrätt och Oscar Wilde nr 18!

Oscar Wilde by Napoleon Sarony (1821-1896) Number 18

Bilden: Number 18 togs av en av dåtidens mest betydande kändisfotografer den kanadensiska Napoleon Sarony (1821-1896). Sarony grundade sin egen studio i New York 1867 och livnärde sig på att betala kändisar för att ta deras porträttbilder, behålla alla rättigheter, och sälja kopior.

När Burrow-Giles Lithographic Co. använde sig av nr 18 i utan lov stämde Sarony och fallet gick till domstol och kom att bli en av de grundläggande upphovsrättsliga tvisterna som fick till uppgift att svara på frågan om ett fotografi är konstnärligt nog för att kunna erhålla upphovsrättsligt skydd.

En utmaning

Domstolens utmaning blev att besluta om fotografiska bilder var skyddsvärda. Deras tolkning av lagen (från 1802) var att lagstiftaren inte hade inkluderat fotografiska bilder eftersom tekniken inte var uppfunnen. Vidare genom att tolka fotografering som en form av skrivande hamnade fotografiska bilder under den upphovsrättsliga skydd som amerikansk lagstiftning medgav.

Kodak Brownie Target Six-16 by bcostin CC (by, nc, sa)

Mycket av domstolens resonemang handlade om frågan om reproduktionen som tekniken skapade var rent mekanisk eller om det fanns element av mänsklig skapande dvs en författare. Domstolens utslag byggde mycket på att den rekvisita som omringade Oscar och hans händers positionering, ljussättningen och ansiktsuttryck. Fotografen skapade en bild “entirely from his own mental conception, to which he gave visible form” och bilden var ”useful, new, harmonious, characteristic, and graceful picture.” Därmed blev fotografen en författare och fick skydd för sitt skapande.

Teknik förändrar lagstiftning

Det är ett fantastiskt exempel på hur tolkningen av lagen ändras av ny teknik och anpassas till en ny verklighet. Det är ett förtröstansfullt exempel för oss som kämpar med upphovsrätten i en digital miljö. Men inte hjälper det oss i våra objektiva bedömningar mellan fotografiska bilder och verk. Vi har gått vidare kameror mer bärbara, komplexa och lätthanterliga.

Teknikens utveckling gör narr av gränsen mellan proffs och amatör det finns fler kameror och bilder än någon gång tidigare. Den gamla åtskillnadens plats är hotad och borde plockas bort. Fram till dess kommer uppenbara konflikter p.g.a. olika skyddstider fortsätta.

Ja, som sagt upphovsrätt är spännande, men jag undrar vem som egentligen gynnas…

Upphovsrätten är en intressant sak :)

Jag skrev ett inlägg om Nationalmuseum som lagt ut bilder under Creative Commons, och vill verkligen säga att det är roligt, spännande och ett underbart bra initiativ. Men när jag tittade igenom Nationalmuseums flickrström så fastnade jag vid Zorn och hans midsommardans, och jag undrade om jag inte hade sett den på Wikimedia Commons.

Jag har genom förlängt mitt minne med Slideshare så tittade jag naturligtvis där, för att se om jag inte hade använt Zorn i en presentation, eller var det bara en tanke ?

Och visst där ligger bilden av verket av midsommardansen

Men Nationalmuseum har genom sitt val av licens sagt att de har upphovsrätten på bilden och lagt ut den under licensen CC (by, nc, nd) på flickr, kolla själv, om du inte tror på mig?

Deras licensval innebär ju att jag får sprida, återpublicera, använda deras bild fritt, så länge jag erkänner Nationalmuseum eller Zorn som upphovsman, men jag får inte bearbeta verket. Men, men, men på Commons då?  Hur sprids bilden av Zorns midsommardans där???

Jag kollar WikiMedia Commons för att tar reda på mer om villkoren som de använder bild av Zorns Midsommardans under och ser att bilden där ligger under PublicDomain med följande text:

Denna bild avbildar ett tvådimensionellt konstverk. Konstverket är själv i public domain av följande anledning:{{}} Reproduktioner av tvådimensionella verk får inte egen upphovsrätt i USA enligt domen i Bridgeman Art Library v. Corel Corp.. Wikimedia Foundation anser att en annan tolkning av upphovsrätten skulle innebära ett angrepp på begreppet ”public domain”, varför också denna fotografiska avbildning bör anses vara i ”public domain”. Se Commons:When to use the PD-Art tag#Other countries. Märk att lokala lagar kan hindra användande av bilden. Se Commons:Reuse of PD-Art photographs.

Hmm, vad ska man säga? Bilden tycks dessutom vara uppladdad 2007. Det är internet… 🙂

Men kan Wikimedia Commons …

Frågan handlar ju inte om jag får använda bilden, utan hur jag får använda bilden? Får jag remixa, skapa nytt, bygga vidare på den, eller inte? Är det samma verk på WikiMedia Commons som på Flickr? Troligen inte… Vilket verk har Nationalmuseum upphovrätten till, Zorns verk eller avbildningen av verket? Upphovsrätten, hur länge varar den?

Livstid+70 år har jag kollar på Justitiedepartementet hittar jag en liten pdf som heter Upphovsrätt där det står

Hur länge varar upphovsrätten?

Upphovsrätten varar som huvudregel under upphovsmannens livstid och 70 år efter det år då han eller hon avled. I fråga om anonyma verk gäller sjuttioårstiden i stället från året för offentliggörandet. När skyddstiden har gått ut är verket fritt att använda.

Det är sådana här gånger man är glad över att det är enkel matematik, om jag har fattat det rätt så skyddas Zorns verk alltså med de uppgifter som jag hittar på Zornmuseet (han dog den 22 augusti 1920) alltså till utgången av 1990 (det är 70 år) [och inte 2010 som jag skrev till en början, tack Johanna 🙂 ] och Nationalmuseum lägger en CC-licens på verket, vilket verk är det? Är det avbildningen eller Zorns målning? Måste vara avbildningen ….

Ok, ett annat alternativ är att de har upphovsrätt till avbildningen av verket, men då bör det väl stå i samband med bildpubliceringen på flickr. Men det står inget om det i förhållande till bilden.

Photo: Nationalmuseum

From the collections of the Photo Department, Nationalmuseum.
For licensing and high resolution images, contact the Photo Department; fototeket@nationalmuseum.se

Bilden är Nationalmuseets, men vad betyder det? Knepigt…

Hmm, jag får säga som Lars Aronsson, så snart det kommer till upphovrätten blir det alltid krångligare än vad man tänkt sig. Spännande tanke att två bilder av samma verk och frågetecknen hopar sig. Jag skulle vilja veta hur Nationalmuseum tänkte, och hur tänkte Wikimedia Commons.

Jag är i vilket fall som helst glad över att Nationalmuseum har valt Creative Commons som verktyg för att tillgängliggöra delar av sina samlingar. Tack!

För att avsluta så får jag via twitter Lars Lundqvist funderingar som får avsluta:

@kalexanderson Denna daguerrotyp hävdas upphovsrätt på… jösses:http://flic.kr/p/8XRAFd

The Clones inspirerar

Igår när jag kom hem så får jag reda på att jag har varit på TV, och det hade klonerna också varit. Familjen hade sett min föreläsning på Kunskapskanalen om att digitalisera kulturarvet för tillgänglighetens skull? som jag inte kan bädda in för … och jag citerar Hjälp

Bädda in program

På grund av upphovsrättsliga skäl tillhandahåller inte UR Play möjligheten att bädda in UR:s program på andra webbplatser.

Jag kan bara säga: wtf

och kolla hur det ser ut på Facebook när jag lägger in länken? Fast jag bäddar ju inte in den jag bara länkar 😆

Bilder av The Clones

Men det som ändå gjorde mig gladast igår var att mitt klonprojekt får andra att också skapa, det är härligt att se andra ta bilder på klonerna som Lars Lundqvist grymma klonbilder på min dator, mina händer och klonerna.

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010

Alla bilder ovan heter Sociala medier inom offentlig sektor 8 december 2010 av Lars Lundqvist CC (by, nc, sa), de är länkande till ursprungsplatsen om du vill titta på dem på flickr

Eller Jockes bilder på vad The Clones gör när jag fikar.

Kolla @kalexanderson har övergett klonerna. Då kan konstiga saker hända.

Kolla @kalexanderson har övergett klonerna. Då kan konstiga saker hända. av Jardenberg CC (by)

kloner

Kloner av Kihlanders CC (by, sa)

Nya fina coola bilder är häftigt och jag är imponerad

Min Klonbild blir en Haiku

En av mina Klonbilder inspirerade även till en dikt, en Haiku, vid namn Haiku 575, som jag fått lov att återpublicera här hos mig.

Clones in the garden on the seventh of december

Waist deep in the snow

two clone troopers on patrol

trudging towards danger

av Larry Bullock

Visst är det häftigt! Jag tänker att utan webben och Creative Commons skulle det inte vara möjligt!

Dagens outfit -decembergrå, men vem har rätten till bilden av mig?

Mitt inlägg om dagens outfit föll i sådan god jord att jag dagen till ära gör ett nytt försök, men idag är fotografen Rebecka Gustafson.

Jag har valt klänning med utgångspunkt i årstiden, och valet är lika grått som december. I fotograferadet stund kom vi fram till att det enda attribut som jag valt med omsorg var örhängena. Dagens örhängen är:

My earrings on for today Earrings for todays outfit

Bilderna av örhängena är tagna av mig och ligger under Creative Commons (erkännande, ickekommersiellt- dela lika) om du av någon anledning skulle vilja använda dem.

Sedan var det bilden av mig och det där med upphovsrätten, på mode finns ingen upphovsrätt, men i och med att min kollega fotograferar mig så kommer upphovsrätten in och jag måste dels erkänna henne som upphovsman och sedan fråga om hennes tillstånd för att få distribuera bilden till allmänheten, vilket jag naturligtvis gjort.

Men bilder och rättigheter är spännande för vem har rätten till bilden av mig? Är det jag? Eller Rebecka? Bilden är skaparens även om den ligger på min kamera och min hårddisk. Och hur är det när Rebecka lånar min kamera och tar några grymma klonbilder som jag sedan med all enkelhet kan publicerar i olika sociala medier, ska jag, bör jag fråga henne om lov innan jag publicerar bilderna? Kan jag licensiera bilden under CC, eller inte? Ska jag skriva erkännande under bilden? Vad säger upphovsrätten?

Jag tar hjälp av Mathias Klangs artikel på Kolla källan som beskriver den idella rätten enligt följande:

De ideella rättigheterna innefattar rätten för upphovsmannen att bli namngiven i samband med att verket nyttjas, samt rätten att motsätta sig att verket ändras eller görs tillgängligt för allmänheten i en form eller i ett sammanhang som kan upplevas som kränkande för upphovsmannens litterära eller konstnärliga anseende eller egenart. Detta innebär att när exemplar av ett verk framställs eller görs tillgängligt ska upphovsmannen erkännas i enlighet med god sed kräver.

Såhär står det i lagtexten om namngivning:
”3 § Då exemplar av ett verk framställes eller verket göres tillgängligt
för allmänheten, skall upphovsmannen angivas i den omfattning och på det
sätt god sed kräver.”

Upphovsmannen ska ”angivas i den omfattning och på det sätt god sed kräver”. Och tänker seden på Facebook i sociala medier finns inte än, normen är inte än satt och vi är med och skapar den. Seden på Facebook kräver kanske inte ett erkännande, men personligen tycker jag att det kanske är den viktigaste delen av upphovsrätten, att erkänna den som skapat verket, allt annat är att ge sken av att det skulle vara jag, vilket i sig är en form av bedrägeri, eller?

När det kommer till att licensiera bilder som jag inte har upphovsrätt till så kan jag inte göra det, utan att Rebecka har gett sitt samtycke. De bilder som jag exempelvis har av Rebecka på Flickr så har jag dels frågat innan jag publicerade dem och vi har tillsammans pratat om CC-licens eller inte, samt vilken licens hon vill ha på sina bilder.

Sedan undrar jag naturligtvis: Hur gör du när du ”lånar” en kompis bild av dig för att ha som profilbild på Facebook, frågar du först eller? Eller tänker du bilden föreställer ju ändå mig, så då har väl jag rätt till den, eller?

Vilken betydelse har upphovsrätten för vårt skapande?

Drinking to the last drop
Drinking to the last drop by HeroesOnTheMoon CC (by, nc, nd)

I samband med att Pirate Bay rättegången avslutades i tingsrätten i veckan läste jag en debattartikel ”Vi vill se en upphovsrätt i takt med tiden” av Mathias Klang. I debattartikeln diskuteras upphovsrätten och dess syfte. I det här inlägget har jag tänkt ha att hans debattartikel som utgångspunkt för ett samtal kring hur elever ser

  • på skapande
  • på upphovsrätten
  • på illegal fildelning

I sin debattartikel menar Mathias Klang att upphovsrätten skapades för att

”öka skapande och spridande av kulturproduktion i samhället. Skaparen fick ett tidsbegränsat monopol på sitt verk – nyckeln var att monopolet var tidsbegränsat eftersom monopolet upphörde med största sannolikhet under upphovsmannens livstid.”

Sedan menar Mathias Klang att det skapas mycket på webben utan att den som har skapat får någon form av ekonomisk ersättning. I sin debattartikel tar Klang upp exemplet med Wikipedia, som är ett fritt och öppet uppslagsverk på nätet som skapas av användarna gemensamt. De ekonomiska incitamenten finns inte, där eftersom de som skapar verket gör det gratis, på sin fritid och anonymt.

Vad får människor att skapa?

Jag tycker att man ska ställa frågan till eleverna är: Vad är det som får människor att skapa? Varför skriver vissa människor i Wikipedia på sin fritid oavlönade? Varför har inte upphovsrätten och den ensamrätt som skaparen får genom upphovsrätten någon betydelse för dem som skriver på Wikipedia?

Hur ser dina elever på det? Hur ser de på sitt och andras skapande? Hur ser de på fildelning? Tycker de att det är ok om andra bara tar och lånar deras material? I undersökningen Svenskarna och internet 2010 framkommer det att fildelningen i Sverige, efter en svag minskning vid förra mätningen, åter ligger på samma nivå som tidigare, vad beror det på? Varför fildelar svenskarna? Och varför respekterar de inte upphovsrätten? Det är en intressant fråga att ställa till elever och fråga dem om deras slutsats stämmer överens med Mathias Klangs som menar att

”Den upphovsrättsliga kris som påstås finnas i dag är inte en brist i kulturreglering utan en brist på fantasi i relation till affärsmodeller.”

Det vill säga att upphovsrätten i sig används för att de som skapar och äger rättigheter till musik, bilder, filmer ska göra affärer och inte är ett medel för att understödja och underlätta för skapande och för skapare att kunna leva på sitt skapande.

Är upphovsrätten en garanti för att få ersättning?

Är upphovsrätten en garanti för att den som har skapat ett verk ska få ersättning? Och om så, hur länge ska skyddet som upphovsrätten ger skaparen gälla? Idag omfattar upphovsrätten alla verk som uppnår en verkshöjd och gäller så länge skaparen lever och 70 år efter hans/hennes död.

Anser elever att tidsgränser är rimliga? Eller bör skyddet vara längre, eller kortare? Om så, hur långt? Hur kort och varför? I samtal med mina elever tycker de att upphovsrätten som sådan är förlegad, för de vill kunna använda/ta del av/sprida andras verk utan att behöva fråga om lov men samtidigt tycker de att det är svårt när någon ”tar” sprider deras eget material utan att först fråga om lov.

Samtalet bör mynna ut i många intressanta och tänkvärda reflektioner kring upphovsrätten. Sedan tycker jag att du bör föra upp Pirate Bay på tal, och fråga dina elever om hur de ser på domslutet. Är det rimligt eller inte? Samt ställa frågan om varför eleverna tycker som de gör.

Läs även artikeln på Kolla Källan om Montessorielever diskuterar upphovsrätt

Modebloggerska för en dag för upphovsrätten

Idag ska jag ta min blogg ur min comfort-zon och bli modebloggerska. Allt för att visa att jag även kan använda upphovsrättsligt skyddat material, så länge jag ber om tillstånd. Ni som läser modebloggar vet att bilderna är i centrum och de ska vara snygga, läckra och jag antar att de även ska vara rätt.

Igår hade vi en heldag om upphovsrätt på Webbstjärnan och en av de idéer som vi fick var att försöka vara lite mer hippa, lite mer rätt, lite unga, ja allt det där som jag inte är. Men i vilket fall som helst man kan ju alltid försöka och eftersom jag inte tänker börja plåta mig själv i dagens outfit så bestämde vi oss för att fråga om lov och  låna lite cred av en annan modebloggare, av The Cobra Snake, som jag kontaktade igår för att be om lov för att få använda en av hans bilder, mitt mejl såg ut så här:

Hi, my namne is Kristina Alexanderson, and I’m a swedish blogger and I would like to use one of your picture on my blog? Is that ok?

Kind regard Kristina Alexanderson

Site: http://kristinaalexanderson.se

Imorse när jag vaknade så fanns följande mejl i min inbox:

hello kristina
you can use one of my photos as long as you credit and link to thecobrasnake
thanks

Vad vill jag säga med det här, att möjligheterna finns, att det inte är speciellt svårt att fråga och det värsta som kan hända är att du får nej. Jag fick ju ja, så snart inom några timmar så kommer mitt första inlägg som modebloggerska. Håll i dig.

Upphovsrätten, skolan, webben, elever och CC – eller nått

Teaching Walt the web thing #cc
Jag har ägnat min arbetsdag åt att fundera kring upphovsrätten. Hur får vi elever/användare på nätet att respektera upphovsrätten? Vad krävs för att elever ska förstå och respektera andras verk? Vad innebär det att respektera andras skapande? Det är frågor som vi på Webbstjärnan har ställt oss?

Jag hade i mitt liv pre-digitala-sociala-medier-i-skolan aldrig ens funderat i termer att inte upphovsrätten är något som alla bör förhålla mig till. Det är liksom bara självklart. Har du skapat något, så ska du få ersättning och bli erkänd för det. Kan jag betala så gör jag det, och erkänner dig som skapat verket. Så naturligt, så självklart… naturligtvis.

Men att vara på webben är som att hamna i en överfull godisbutik. Det är så lätt att bara förföras. Det finns så mycket som man vill smaka, lukta på, ta en bit av, verk som man vill använda, inspireras av, bygga vidare på. Men det mesta skyddas av upphovsrätten. Det gör det svårt, och frestelserna är stora, för man vill ju gärna, så gärna…

Upphovsrätten som ytligt sett verkar så enkel. Den som ger mig rätt att bestämma över mitt verk som skapare. Eller som det står i Mathias Klangs artikel på Kolla Källan:

Reglerna inom upphovsrätten ger tonsättare, kompositörer, konstnärer och en hel rad andra kreativa skapare, i lagen kallas de upphovsmän, rätten att bestämma hur deras verk får användas. Detta innebär att en upphovsman kan ensam bestämma om, när eller hur verket ska användas.

Det tycks enkelt, jag har ENSAM rätt att bestämma över hur mitt verk får användas, och om du ska få använda det måste du be om lov. Men webben i sin konstruktion gör verken så lätt tillgängliga, så lätta att dela, så lätta att bearbeta, att sprida, utan att fråga, utan att det märks.

Idag har vi på Webbstjärnan alltså ställt oss frågan hur lärare ska motivera elever att förhålla sig till upphovsrätten, i synnerhet då hela nätet kan tyckas vara en plats där ”alla” fildelar, och använder andras verk utan att fråga om lov. Det fick oss att försöka fundera på hur ska vi motivera att eleverna ska förhålla sig vi kom inte särskilt långt, men en bit på vägen.

Tre skäl kom vi fram till för att respektera upphovsrätten:

  • LAGEN
    det är en lag, vi kan inte på några sätt uppmana/eller tillåta lagbrott
    dessutom upphovsrättsligt intrång kan leda till fasansfulla skadestånd typ Pirate Bay
  • ETIK-MORAL
    det är moralisk fel, att bara använda utan att fråga, det har mamma lärt oss…
  • TÄNK OM DET VAR DITT VERK
    skulle inte du vilja vilja bli tillfrågad, innan någon använde ditt verk?

Ingen av argumenten föll riktigt på läppen, så vårt svar blev istället, att vi bör uppmana alla lärare att lära sina elever hur Creative Commons fungerar, då slår vi två flugor i en smäll. Med Creative Commons blir det som tidigare var förbjudet tillåtet, godiset blir tillgängligt.

Det blir tillåtet att

  • klippa och klistra
  • använd andras verk
  • sprida verk
  • publicera och återpublicera

Det som krävs är att du, som användare, berättar namnet på verket, vem som är skapare av verket samt under vilka villkor du och andra får sprida, använda det. (Precis som med upphovsrätten, bara att villkoren följer med verket).

Med hjälp av Creative Commons kan elever respektera upphovsrätten, samtidigt som de får alla fördelar av webben. De får fritt kopiera, ladda ner, i vissa fall bearbeta och sedan publicera verk som inte är deras egna.

LÄR dina elever om CC, om upphovsrätt och vikten av att berätta vem som skapat verket och under vilka villkor det får spridas.

Glöm inte att berätta att du använt verket, för den som har skapat det ursprungligen. Det uppskattas.

Några påståenden som är värda att fundera kring

Idag har jag tillsammans med Mathias Klang haft föreläsning i Webbstjärnans regi. Mathias pratade om upphovsrätt och licenser och jag har hört honom förut men det finns saker som jag ändå vill lyfta fram, som är värda att fundera kring och vårt sätt att se på skapande, spridning.

Den första är den som Mathias tar upp på slide 26/75

Två sanningar, som är sanna?

  1. Inga pengar, inget skapande
  2. Allt är egendom

Jag undrar om det någonsin varit sant, eller om den sanningen är en konstruktion. Jag tror nämligen att den skapande människan alltid funnit men med internet kommer möjligheten för alla att sprida sitt skapande . Jag tänker på allt skapande som skett inom hemmet, som inte haft något konstnärligt värde. Skapande som inte ansetts ha något värde. Värdet ligger i betraktarens ögon.

Sedan älskar jag de fyra idéerna se slide 32/75 ff som inte bör fungera men som ändå fungerar:

Richard Stallman (han bakom fri programvara, som ger oss Open Source) som enligt Mathias har sagt ”Vi måste få kontroll över vår infrastruktur” och sedan skapade han öppen källkod, för att den skulle vara tillgänglig för alla.

Wikipedia och Jimmy Wales – en idé om att vem som helst ska och kunna bidra till all världens kunskap. Vi ger makten över kunskapande till de som ska skapa och använda kunskapen, det är coolt!

Elinor Ostrom som fått Nobelpriset i ekonomi för sin teori om att om människor har inflytande över gemensamma resurser, som vatten, jord, fisk och skog kommer de att gemensamt se till att de förvaltas och inte överutnyttjas. Hon har genom sina teorier motbevisat teorin om allmänningens tragedi, som innebär att människor alltid kommer att överutnyttja sånt som tillhör det gemensamma.

Sedan är det naturligvis Lawrence Lessig som är en fäderna bakom Creative Commons.

Nästa stopp i Mathias presentation slide 70 och 71 är nackdelarna med Creative Commons, vilka finns? Enligt Mathias är det

  • uppmärksamhet
  • idéspridning
  • sharing is caring
  • kommunikation
  • synlighet

Transparens? en nackdel? Spännande, vilka är nackdelarna? Jag brukar prata om svagheter, och ta upp rädsla, kunskap, och vårt kontrollbehov. Men har inte funderat i nackdelar men om den största fördelen är kontroll eller riskminimering? så måste den största nackdelen också vara kontroll, eller risk samt om nackdelarna är de ovan måste de vara de största fördelarna, myntet har alltid två sidor eller?

Tydlighet tycker jag ändå är den största fördelen. Kontroll kan du inte få och inte ha över det du skapat och när det är så enkelt att sprida det, enkelt att kopiera och re-mixa verket så kan du inte ha kontroll, och ändå ger Creative Commons dig kontrollen att bestämma hur du vill att verket ska spridas.

Har du hört talas om WikiMedia Commons?

Jag träffade en grupp elever i årskurs nio häromdagen. Vi skulle arbeta med att hitta bilder för att illustrera en text som vi gemensamt hade läst, och eftersom vi satt i datasalen så blev nätet en naturlig utgångspunkt för att hitta bilder som kunde illustrera den text som vi gemensamt hade läst.

I Love Slides

I Love Slides av Voxphoto CC (by, nc, sa)

Eleverna i nian var duktiga på att söka, och hittade många bra och kreativa bilder som tydligt och genomtänkt illustrerade innehållet i den text som vi just läst, och när jag bad dem att bifoga källor, med krav på länkar, bildtitel och upphovsman så var det bara ett naturligt inslag. Men när jag frågade om de visste om de fick ta bilderna som de hittade och bara använda dem hur som helst, blev de mer tveksamma, och vi kom gemensamt fram till att de nog inte fick det utan måste be om lov.

När jag frågade men hur gör man det då? Kom svaret blixtsnabbt

-Man kontaktar den som är ansvarig för webbplatsen genom att gå in på kontaktsidan, där finns det för det mesta en e-post adress och då kan man mejla och be om lov.

De här niorna kan en hel del om webben, hur källor konstrueras och vad man ska titta efter.

– Men sa jag, vi behöver ju bilder som vi kan använda idag, hur gör vi då? Vet ni något ställe på nätet som vi kan ta bilder fritt ifrån? Tystnaden blev öronbedövande.

– Hur kommer det sig att vi kan använda Wikipedia fritt?, frågade jag då. Att vi kan skriva av artiklar från Wikipedia utan att be om lov innan vi gör det? Vet ni vad det beror på?

Än en gång möttes min fråga av en stum tystnad.

– Det är inte en fråga om Wikipedia, berättade jag, utan om att hitta bilder som vi kan använda nu, utan att behöva vänta på svar,utan att behöva mejla och fråga om lov. Är det någon som har hört talas om Wikimedia Commons?

Wikimedia Commons är en databas för fria bilder,videofilmer samt musik och ljud startad den 7 september 2004 av Wikimedia Foundation. Filer som laddas upp kan användas direkt på olika Wikimedia-projekt, såsom Wikipedia, Wiktionaryoch Wikibooks, och alla deras olika språkversioner. Wikimedia Commons är språkneutral (även om engelska dominerar) och accepterar material på alla språk.

Citat från Wikipedias artikel om Wikimedia Commons

Att ta sig till Commons var en ganska enkel match när de visste var de skulle, men sedan kom vi till frågan om bilder, källor och upphovsrätt. Bilder skyddas av upphovsrätten under 50/70 år (50 år fotografisk bild, 70 år fotografiskt konstverk) och därefter blir de fria. Det är en ganska lång tid att vänta. På Wikimedia Commons finns många bilder där antingen upphovsrätten har slocknat, det vill säga där upphovsrätt inte längre ”gäller” eller så ligger bilderna under Creative Commons-licenser.

Vår lektion ägnades sedan åt att söka i Wikimedia Commons bilddatabas, och det visade sig att eleverna i den nia som jag träffade var otroligt skickliga på att hitta både spännande och mångtydiga bilder. I slutet av lektionen fick vi också titta lite närmare på licenserna och hur man skriver korrekta källförteckningar för bilder som man hittar i en databas som Wikimedia Commons.

Nästa gång hoppas och tror jag att någon eller några elever kanske väljer att söka bilder i Wikimedia Commons, eftersom de då vet att det är bilder som de får använda utan att behöva fråga om lov. Naturligtvis finns det fler bilddatabaser på nätet till exempel Multimediabyråns bildarkiv där, de som har bilder licensierade under Creative Commons är alla en bra utgångspunkt för att låta elever hitta bilder som de får använda, utan att behöva söka tillstånd först.