Etikettarkiv: vän

Hur gör du när du vill bli en icke-vän på Facebook?

Jag fick ett mejl för ett tag sedan av en Facebook-vän, en bekant, en person jag beundrar och har en yrkesmässig relation till. Vännen skriver och berättar: jag kan inte längre vara vän med dig på Facebook, och sedan kommer en förklaring som jag kan förstå och acceptera.

Jag svarar:
Jag beundrar och förstår ditt beslut även om det gör mig ledsen.

Jag funderar kring mitt ansvar, över beslutet om jag borde göra något mer. Om jag egentligen fick något val…

Sedan inser jag att det händer nog hela tiden att vänner väljer att bli icke-vänner, men de flesta märker jag inte av, de flesta gör det bara i det tysta, de smyger med det…

Men hur gör du, när du väljer att vara icke-vän med någon av dina Facebook vänner? Berättar du? Eller smyger du bara med det i det tysta? Och hur vill du att andra ska göra?

Berätta när, och varför eller inget säga?

Vänner eller följare – ett sätt att definiera sociala medier

Sociala medier är precis som ”gammal-media” inte endimensionella och en definition passar inte för alla plattformar, för alla användare eller för vårt sätt att använda de sociala medierna. Wikipdeia definierar därför sociala medier på följande sätt:

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster.

En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”

En tredje definition är ”Sociala Medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs.”

Ben Parr är inne på definitionsproblematiken i sin kolumn Facebook, Twitter and The Two Branches of Social Media [OP-ED]. Där han menar att de finns flera olika användningsområden för sociala medier och utgår från hur olika användare använder Facebook och Twitter. Ofta används Facebook som synonym till sociala medier:

It is the platform for building social connections online and keeping up to date with what’s happening in your social circle. It is one of the two most important platforms in social media.

I sin kolumn vill dock Ben Parr föra ett resonemang kring att olika sociala medier fyller olika syften precis som olika tidningar fyller olika syften, eller olika delar i en tidning tilltalar olika läsare, sportdelen tilltalar en viss läsargrupp, nöjesdelen en annan och ledarsidorna en tredje. Ben Karr diffrentiera Twitter från Facebook i hur vi använder det. Han börjar med de uppenbara skillnaderna om:

On Facebook, you’re supposed to connect with close friends. Becoming friends with someone means he or she gets to see your content, but you also get to see his or her content in return. On Twitter, that’s not the case: you choose what information you want to receive, and you have no obligation to follow anybody. Facebook emphasizes profiles and people, while Twitter emphasizes the actual content (in its case, tweets).

Sedan vill Parr föreslå ett annat begrepp för twitter och hur många använder det. Han pratar om twitter som ett informationsnätverk, till skillnad från Facebook som är ett  ”socialt nätverk”

Social Networks vs. Information Networks

This may seem obvious, but social networks are about your social networks. Specifically, the focus is on your friends, colleagues and personal connections. They are about sharing personal or professional experiences together. They are about keeping in touch with friends rather than discovering news or content. Facebook, LinkedIn, Bebo, MySpace, hi5 and Orkut clearly fall under the “social networking” branch of social media.

The concept of an information network is a more recent phenomenon. Information networks are about leveraging different networks to distribute and consume information. While they may utilize an array social media tools in order to find, curate or deliver content, they focus less on what’s happening in your social graph and more on information you want. Twitter may be the best example of an information network, but YouTube (video), Flickr (photos) and Digg (news) are information networks as well.

Parr menar inte att den ena formen av nätverk utesluter den andra, men att tyngdpunkten i olika sociala medier är olika, vi som använder olika plattformar gör det på olika sätt.

En annan distinktion är i vilken grad och i vilken omfattning informationen i nätverket är tillgänglig eller öppen Parr menar att :

In fact, that may be the biggest differentiating point between social networks and information networks. For the most part, content on Flickr, YouTube or Twitter is public, while content on MySpace, Facebook or Bebo is private. A big reason for that is that the former services utilize the follow or subscription model, while the latter ones utilize the friend model.

Vänner eller följare och Wikipedia?

I sociala nätverk har vi ”vänner” i informationsnätverk har vi ”följare”. Det är en annan utgångspunkt för att definiera olika plattformar i sociala medier. Jag undrar dock över hur ser då Parr på ett socialt medium som Wikipedia, mig veterligt har man inte vänner eller följare där och ändå nätverkar man kring information och informationsutbyte.

Lärarens yrkesetik och sociala medier

Jag fick häromdagen en kommentar av Pontus från LR på mitt inlägg om ”Vän på Facebook, vad är det?”. Kommentaren i sig är intressant och spetsar till frågan, och belyser problematiken, kring de etiska dilemman, som en arbetsgivare (kanske borde det stå lärare?) kan stå inför om de är vänner med sina arbetstagare (läs elever, kunder) på Facebook. Är Facebookvänskapen ett integritetsintrång eller inte?

I kommentaren kan står följande:

Detta behöver inte vara av ondo i sig, men det ställer STORA krav på yrkesetisk medvetenhet och reflektion. Enligt lärares yrkesetik ska läraren alltid ”bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet”. Gör du det genom att vara vän med dem på Facebook? Kanske, kanske inte säger jag! Läraren skall också ”verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och deras vårdnadshavare”. Gör du det genom att vara vän med dem på Facebook? Kanske, kanske inte säger jag återigen! Summa summarum ser jag det som att det inte finns något rätt eller fel, men läraren måste noggrannt kunna redovisa sina skäl för sitt beslut samt koppla det till yrkesetiken, oavsett vad beslutet är.

Det som också är spännande är att tolka de yrkesetiska reglerna som Pontus i sin kommentar citerar, delar av:

Lärare förbinder sig att i sin yrkesutövning

  • alltid bemöta eleverna med respekt för deras person och integritet samt skydda varje individ mot skada, kränkning och trakasserier
  • inte diskriminera någon med avseende på kön, sexuell identitet, etnisk, politisk och religiös tillhörighet eller social och kulturell bakgrund, inte heller p.g.a. förmåga eller prestation
  • stödja elevernas rätt till inflytande över sin utbildning och stärka deras ansvarstagande för sina studier
  • vid utvärdering, bedömning och betygssättning vara sakliga och rättvisa och därvid motstå otillbörlig påverkan
  • verka för att upprätthålla förtroendefulla relationer med eleverna och med deras föräldrar/vårdnadshavare och vara lyhörda för deras synpunkter
  • vara varsam med information om eleverna och ej vidarebefordra information som mottagits i tjänsten om det inte är nödvändigt för elevens bästa.

Vänskap på Facebook, är det ett integritetsintrång, ett övertramp av en lärare? Eller är det en möjlighet att skapa en närmare relation, en möjlighet att vara lyhörd, kanske är det så att läraren i sitt etiska ställningstagande vill ”skydda individerna mot skada, kränkningar och trakasserier?” Sedan undrar jag hur ska jag kunna ”vara lyhörd för deras synpunkter” om jag inte är närvarande och lyssnar?

Det kräver inte att man, som lärare är vän med sina elever på Facebook, men det kräver åtminstone närvaro.

Sedan ställer jag den fråga som följer mig: Hur ser vi då på möjligheten som vi ger framtida arbetgivare respektive nuvarande arbetsgivare rätten att ta del av vår vardag? Att de är vän till oss på Facebook? Hur ser vi på den ”rätt” som en chef har att säga nej, jag vill inte vara vän med dig på Facebook, eftersom det skulle innebär ett etiskt dilemma, en problematik för mig som arbetsgivare att rättvist kunna bedöma dina insatser på arbetet?

Vän i sociala medier, vad är det?

I skolvärlden läser jag Varför ska jag chatta med mina elever och följande får mig att fundera kring hur jag ser på begreppet vän på Facebook.

Kan du som lärare vara vän med en elev på exempelvis Facebook?

Ida Storoni: – Aldrig. Jag är inte deras vän, jag deras lärare. Att vara vän på Facebook med sina elever tycker jag är oproffsigt. Man ska inte blanda sitt privata liv med sitt professionella.

Carl Gustav Sidenqvist: – Om du är lärare kan du på Facebook eller något annat socialt forum inte ha ett annat förhållande med dina elever än lärarens. Du kan aldrig ta av dig lärarmössan.

– Dessutom, om du är vän med dina elever på Facebook, hur hanterar du den information du får av dem? Om deras liv, om hur de mår och så vidare. Jag tror att det gäller att göra en noggrann bodelning.

Martin Balsvik: – Jag tycker att det ska vara upp till lärarna att själva bestämma om de vill vara vänner med sina elever på Facebook eller inte. Ser de någon av sina elever som en vän, så varför inte?

Jag har massor med vänner på Facebook, närmare 185 eller något och bland dem en rad fd. elever. Men vad betyder det egentligen? Vad innebär det att vara min vän på Facebook?

I mitt ordförråd skiljer jag på familj, släkt, vänner, kompisar, arbetskamrater, bekanta, sådana som jag känner till etc. Och jag skiljer dessa grupper åt i förhållande till i vilken omfattning jag umgås med dem, vilken relation jag har till dem privat och yrkesmässigt etc.

Men på Facebook finns det bara ”vänner”, och i den gruppen faller alla möjliga kategorier av människor, släkt, vänner, familjemedlemmar, bekanta, obekanta, elever. Att vara min vän på Facebook är att tillhöra mitt nätverk, och det är ganska spretigt, det handlar om lärarkollegor, om twitterkompisar, om mamma, nära vänner, klasskompisar etc.

Vän på Facebook är alltså för mig mycket vidare begrepp än det som kallas vän, i traditionell betydelse. Personligen tror jag dessutom att sociala medier påverkar vårt sätt att se på dessa begrepp, vänbegreppet blir med sociala medier vagare och lösare, de blir de som ingår i mitt nätverk.

Problematisk blir det om jag, som lärare, likt läraren i artikeln, blandar ihop ”vänbegreppet” i traditionell bemärkelse med det som finns i sociala medier, på Facebook, tex. för då blir det svårt att ha eleverna som vänner. För i min yrkesroll, genom den stora åldersskillnad mellan mig och mina elever, kommer jag aldrig att betraktas som en ”vän” (i traditionell bemärkelse) av mina elever. Jag är ingen som de ser som en av dem, jag är och förblir deras lärare, en alien, en udda varelse i klassrummet, men jag kan fortfarande vara deras vän på Facebook.

Vän på Facebook, en komplicerad historia för lärare?

I Almedalen var jag inbjuden att delta i LR:s panel om skolan 2.0, om skolan och sociala medier. I diskussionen kring skolan, lärare och sociala medier kommer ofta frågan upp: Ska lärare vara vänner med sina elever på Facebook? Hur kan vi i skolan använda Facebook?

I frågan om lärare ska vänner med sina elever eller inte, finns det två tydliga läger:

a) Lärare ska inte vara vänner med sina elever på Facebook och skälen är:

  • elever kan påverkad lärarna,
  • ett behov av att vara privat, Facebook är privat, vill inte att elever ska kunna ta del av mitt privata liv
  • Facebook är privat för elever också
  • Professionellt att tydligt skilja på yrkesliv och mitt privatliv
  • risk för missbruk av makt

b) Vän med elever på Facebook och skälen brukar vara:

  • tillgänglig för eleverna
  • vår tids telefonbok
  • ett enkelt sätt att vara tillgänglig som vuxen i ett digitalt rum där elever befinner sig och tillbringar mycket tid
  • en del av vuxennärvaro för att förhindra trakasserier och mobbning på nätet

Det finns inga sanningar, och än finns inga rätt eller fel, men det pratas om att lärare inte bör vara vänner med sina elever, det vore att blanda rollerna för mycket, men samtidigt ska skolan förebygga trakasserier, lära eleverna förhålla sig till digitala medier, källkritik och bli aktiva samhällsmedborgare.

Jag tycker dessutom att det är viktigt att jag som lärare finns tillgänglig för mina elever, på Facebook, på twitter, på min blogg, på e-post, telefon, i skolan, i klassrummet och i korridoren. Allt för att det ska vara enkelt och lätt att ta kontakt om det är något som eleverna behöver prata om, eller bearbeta, oroar sig för undrar över etc, för att utföra mitt läraruppdrag, det är en del av mitt yrke och min yrkesroll.

Sedan innebär inte det att jag tycker att jag som lärare ska vara tillgänglig dygnet runt, men att jag ska vara närvarande, och det ska sker under former som fungerar för mig och mina elever. Jag har alltså valt de elever som vill att lägga till mig som vän, jag har inte tvinga min vänskap på någon av mina elever, men  de som vill vara min vän får bli det. I debatten i Almedalen insåg jag att det finns verkligen två läger och än finns ingen norm, det är ännu så nytt…

Men om pendeln nu slår åt det hållet att jag jag inte ska vara vän med mina elever? Kan vi i skolan använda Facebook för att berätta om vad som sker i skolan som  t.ex. Eller är det också att gå för långt? Jag läste, via BrianKotts, ett underbart inlägg 8 Real Ways Facebook Enriched Ms. Schoening’s First Grade Class om en lärare som använder Facebook som en del av undervisningen, för att:

  • Providing parents and families a window to the classroom
  • Celebrating student work
  • Sharing events and announcements
  • Using Facebook Notes as an Easy Way to Update Parents and Families
  • Using Facebook Notes for Students to Share Writing
  • Having Private Communication with Parents and Families
  • Use Videos to Share Tips, Advice, and Lessons to Parents and Students
  • Connecting with Other Classes

Alltför att kommunicera med sina elever och deras föräldrar. Argumenten till att använda Facebook som kommunikationsplattform är enkel och i mina ögon inte värd att ifrågasätta, nämligen att:

Why Facebook?
Facebook serves as a one stop shop that more than half the parents were using already. With a ready-made audience that included most of the student’s parents, they were able to get going today on something without support. For the rest of the parents, guess what? The students could help them get going, or…they could learn how to connect on Facebook on Parent/Teacher night.

Och jag undrar hur ser föräldrar på lärares närvaro på Facebook? Vill föräldrar vara min vän på Facebook? Och om jag är vän med föräldrarna till mina elever tar jag då ett för stort steg och blandar ihop två roller? Är det ok för föräldrarna att deras barn blir vän med mig på Facebook?

I mina ögon är bara Facebook ytterligare en plattform för kommunikation, för möten och jag behöver i mitt yrke vara tillgänglig och om Facebook då är en plattform som gör att jag blir tillgänglig då är det bra att jag finns där och mina elever lätt kan ta kontakt med mig. Sedan vet jag att om jag är närvarande kan jag också snappa upp och hjälpa elever som har det jobbigt,jag vet att min närvaro i det digitala rummet gör att det blir en fredad Zon, där ”kompisar” inte är lika elaka eftersom de vet att jag är närvarande, min närvaro hjälper de elever som har det jobbigt och höjer nivån på det allmänna samtalet, det blir mer konstruktivt om skolan, om kompisar eller om andra lärare.

Jag tror nämligen att på Facebook är det inte helt ovanligt att hatgrupper mot lärare och annan skolpersonal uppstår, som det bland annat skrivs om i artikeln Elev startade hatgrupp mot lärare på Facebook, och där tror jag att  det är att föredra att vara vän med eleverna, att se vad som faktiskt sker, och vilka samtal som förs i olika sammanhang och i olika konstellationer.