Etikettarkiv: verkshöjd

Kriterierna för att bestämma ett fotografis verkshöjd fungerar den även för text? #blogg100

Jag läser med spänning, som en bra roman, Stefan Högberg och Lennart Guldbrandssons kriterier för att avgöra om en bild är ett verk. Jag håller med om att det är svårt och komplicerat att fotografier har två skyddsformer, att lagstiftaren skiljer på bild och verk, och att det kanske komplicerar saker när det kommer till att tillgängliggöra kulturarvet. Men frågan jag ställer mig är om Lennarts och Stefans utredning gör det enklare.

Sedan undrar jag över vilket problem de vill komma åt och hitta lösningen på, att skilja på fotografiska bilder och fotografiska verk, eller om problemet egentligen är ett annat…

Stefan och Lennart listar tio kriterier som de anser att man bör titta på för att avgöra om en bild är ett verk, jag har inte tänkt att lista dem här.

Jag undrar om problemet är att fotografier inte ska ha samma skydd, liksom annat konstnärligt skapande, eller om problemet de vill komma åt är de långa skyddstiderna? Jag är inte säker. Sedan ställer jag mig frågan om samma kriterier hade fungerat för litterära texter? Om jag skulle överföra kriterierna på andra konstnärliga uttryck skulle de fungera även då? Skulle man kunna säga att en text som uppnår dessa tio kriterier saknar verkshöjd? Utgår vi från att en text/bild/ett musikstycke/drama etc i utgångsläget inte har verkshöjd?

Sedan vänder jag mig mot kriteriet om vardagsskildringar, och undrar kort: hur kom ni fram till det? Och så tänker jag på Sally Mann.

I förhållande till deras lista funderar jag mycket kring vad ett fotografi är och vad en fotograf tillför till bilden. Hur skapas en bild, och i vilken mån kan betraktaren avgöra en bilds ”verkshöjd” utifrån endast bilden? Jag är inte heller säker på att jag håller med dem fullt ut i deras definitioner kring vad som är ett verk och en bild. De har bara exempel på ”bilder”, några som jag utan tvekan skulle kunna se som verk 😉

Som sagt jag är osäker på vilket problem de vill angripa, om det är begreppet verkshöjd, eller fotografiet som konstform, eller lagstiftarens otydlighet när det kommer till bild och verk när det gäller fotografier i upphovsrättslagen, eller om det är oviljan att tillgängliggöra bilder från kulturarvssektorn…

Slutligen undrar jag kring följande formulering:

”Notera alltså att utgångspunkten är att fotografiet inte uppnår verkshöjd, och det faller på bilden att ”bevisa” sin status som fotografiskt verk.”

Hur kan det falla på ”bilden att bevisa sin status som fotografiskt verk”? Bildens status måste väl ändå bero på intentionernas hos den som skapat den, eller? Eller är fotografier bara resultatet av en viss teknik för att leka med ljus?

Skapa dialog om upphovsrätten- med hjälp av Lantz

Large copyright graffiti sign on cream colored wall

Large copyright graffiti sign on cream colored wall by Horia Varlan CC (by)

Upphovsrätt är en av de frågor som vi behöver prata med våra elever om. I synnerhet då eleverna ofta använder internet och källor på internet för sitt skolarbete. Häromdagen berättade en kollega:

”Mina elever upplever att på internet är allt tillåtet. De får använda vilka bilder som helst, bara de finns på Google.”

Hur kan vi skapa ett intressant och givande samtal kring upphovsrätt? Jag vill i det här inlägget tipsa om en ingång för ett vidare samtal och arbete kring upphovsrätt i skolan.

Upphovsrätten en definition

Upphovsrätt innebär att den som har skapat ett verk – t.ex. en film, en låt eller en bild – ensam har rätt att bestämma över hur verket ska användas. Det betyder att du som utgångspunkt inte får göra kopior av verket, t.ex. spela in eller ladda ner det, utan att ha fått tillstånd från upphovsmannen. Du får inte heller göra verket tillgängligt för allmänheten, t.ex. genom att lägga ut det på Internet, utan tillstånd från upphovsmannen. Ensamrätten innebär bl.a. att upphovsmannen har rätt att ta betalt för användningen. Upphovsrätten gäller under upphovsmannens liv och 70 år därefter. Men upphovsrättslagen ger inte bara skydd för det som upphovsmannen har skapat. Även t.ex. musikers och artisters framföranden och film och skivproducenters inspelningar skyddas. I dessa fall gäller skyddet i 50 år.

Definitionen är hämtad från Justitiedepartementets skrift Att kunna leva på sitt skapande

En bra utgångspunkt för att arbeta med upphovsrätt är Annika Lantz inledning till Lantz i P1, den 9 mars 2010. Lantz inleder sitt program med att berätta att Sverige fick sin första upphovsrättslagen för 200 år sedan och drar en parallell till sin egen födelsedag och föräldrars beslutanderätt över sina barn för att förklara idén bakom upphovsrätten.

”Upphovsrätten, som ni vet, bygger på idén att den eller de personer, i mitt fall mina föräldrar, som har skapat ett verk av en viss verkshöjd också har ensamrätt att bestämma hur detta verk ska få användas. /…/ Skillnaden mellan mig och en bok är att upphovsrätten gäller i 18 år för föräldrar.”

Annika Lantz, Lantz i P1 den 9 mars 2010

Lantz väljer alltså att se sig själv som ”ett verk” skapat av sina föräldrar, men det som skiljer Lantz från en bok är enligt henne att föräldrars upphovsrätt är begränsad till 18 år. Med Lantz resonemang som utgångspunkt kan du fråga: Varför är det så? Varför har föräldrar rätt att fatta beslut över sina barn tills de är 18 år, medan en författare har rätt att fatta beslut över sitt verk hela sin livstid, och sjuttio år efter sin död? Varför är det så?

Skillnad på person och verk

Naturligtvis är det skillnad på en person och ett verk. Och naturligtvis måste det klargöras att upphovsrätten bara skyddar verk, och inte människor. Föräldrar har alltså inte upphovsrätt till sina barn, och för att ett verk ska skyddas av upphovsrätten krävs en

”viss verkshöjd, /…/ och för att ett alster ska räknas som ett verk ska det visa originalitet och individuell särprägel som ett resultat av upphovsmannens personliga skapande”

Lantz i P1, 9 mars 2010

Ett verk kan aldrig vara en människa. Men Lantz resonemang väcker frågor som:

  • Vad är ett verk?
  • Vad är verkshöjd?
  • Vad innebär originalitet och individuell särprägel?
  • Och varför finns det en skyddstid?

De frågorna är värda att utreda tillsammans med elever. De kommer att se att det inte alltid är så enkelt att dra gränserna kring verkshöjd, originalitet och individuell särprägel. Skyddstiden finns för att skydda konstnären, och göra det möjligt för dem att leva på sitt skapande.

Verk med och utan verkshöjd

Jag brukar visa mina elever exempel på verk utan verkshöjd som vanliga blanketter för att sedan jämföra dessa med en målning av Anders Zorn Bruden. Då blir skillnaden tydlig, men det finns massor med tveksamma exempel, som du tillsammans med dina elever kan diskutera, se t.ex. Mathias Klangs inlägg Oscar Wilde Nr 18.

Inledningen till Lantz i P1 kan alltså bli en spännande ingång till ett arbete med en komplicerad fråga, för allt som finns på Google är inte allmängods och tillgängligt att använda hur som helst.

Är skyddsgränserna rimliga?

Naturligtvis bör du också fråga eleverna om de upplever att skyddsgränserna är rimliga? Det vill säga 18 år för att bli myndig och 70 år efter skaparens död för att ett verk skyddat av upphovsrätten ska bli fritt, är det rimligt?

I arbetet kring upphovsrätten tycker jag också att det är viktigt att visa på lösningar, att elever alltid kan kontakta upphovsmannen och fråga om tillstånd för att få använda verket, samt att det finns licenser, b.la. Creative Commons licenser, som gör det möjligt att använda andras upphovsskyddade material utan att först behöva fråga upphovsmannen om lov.

Se t.ex. mitt inlägg om Creative Commons här på Kolla Källans idélåda.