Etikettarkiv: Webben

Creative Commons för lärare i ett sammanhang

Igår var jag i Trelleborg för att prata om Webbpublicering i skolan. Jag hade naturligtvis gjort en PowerPoint, med massor av bilder som alla är licensierade under Creative Commons.

Att välja bilder är alltid svårt, men den här gången gav jag mig hän och valde bilder från i stort sett bara en användare på Flickr, nämligen Stéfan, och bilder från hans fotoset Stormtroopers, vilket jag älskar och jag menar verkligen ÄLSKAR!

Bilderna, som Stéfan har i sin fotoström, är underbara, de är öppna för tolkningar, vitsiga och har en underbar ironi. De passar mig perfekt, för de berättar en historia, som i bästa fall förstärker det jag vill säga.

Pirate Parade by Stéfan CC (by, nc, sa)

Jag hade pratat länge, säkert över en timme, när en manlig lärare räcker upp handen och säger:

-Du kanske sa det, men jag måste fråga. Var har du fått bilderna ifrån? De är verkligen otroliga.

Och då log jag innerligt. (Det var en som vill hitta en annan vinkel, som vågade söka en flyktväg, ställa en fråga som inte riktigt har med saken att göra men som han undrar över. Han vill verkligen veta något …och jag var beredd, älskar att få frågor…)

-Det sa jag faktiskt inte, men jag har valt alla bilder på flickr, som är en fotosajt på nätet. Och alla bilder ligger under Creative Commons licenser, vilket innebär att jag har rätt att använda dem om jag bara anger källan och licensen, samt en länk till sidan där man kan hitta ursprungsbilden.

Ingen vågade naturligtvis tillstå att de inte kanske inte visste vad Creative Commons är, men jag hade hittat en flyktväg och passade på att ha en miniförläsning om upphovsrätt och licenser. Berättade om licenssystemet och hur de ska göra erkännanden enligt Creative Commons, förklarade och visade var jag placerar bildens källhänvisning.

Jag kände mig grym, initierad, och tyckte att ljuset tändes i deras ögon, att detta gjorde skillnad, att de blev inspirerade och kände att det fanns nya möjligheter, som de inte kände till och dessa möjligheter visade jag dem. I deras ögon väcktes viljan att ge sig hän, och utforska de möjligheter som nätet ger oss…

Och jag kände att Creative Commons in i ett sammanhang, och i rätt sammanhang

Källkritik och upphovsrätt ur ett lärarperspektiv

Idag har jag tillsammans med Mathias Klang haft ett seminarium om Källkritik och upphovsrätt kopplat till Webbstjärnans tävling om webbpublicering.

Tillsammans belyste jag och Mathias Klang frågor som:

  • Hur värderar du källor på internet tillsammans med dina elever?
  • Hur redigerar du en artikel i Wikipedia?
  • Upphovsrätten, vad innebär den?
  • Vad är Creative Commons?
  • Hur hanterar elever upphovsrätten?

Innan jag började arbeta med webbpublicering i skolan kan jag inte säga att jag ägnade dessa frågor, så mycket tankar, men när jag ser vilken effekt ett medvetet arbetssätt med nätet, källor, källkritik, upphovsätt och Creative Commons har haft på mina elever, då inser jag att steget in och bli en lärare på nätet, gav så mycket mer.

En sån här kväll känns det så rätt!

Vill du spana in våra (mina och Mathias) presentationer så finns de här:

Veckans internetkunskap backup på nätet

Jag tittar på den senaste filmen om Molnet-backup på internet och tycker att den är intressant och lika viktig som alla de övriga filmerna som producerats inom projektet Internetkunskap.

Filmens syfte är att ge en bild av internettjänster som gör att jag kan göra ”backups” av min dators innehåll på nätet. Suveränt att ni tar upp dessa tjänster. I filmen visas tjänsten Dropbox, som en backuptjänst och som ett sätt att nå sitt material från olika datorer. Ett verktyg för att elever ska kunna jobba tillsammans och jag gillar att ni kopplar ihop tjänsten med filmen från förra veckan om att samarbeta online

Sedan nämns tjänster som Flickr, Picasa, och nätbaserade mailsystem, som andra backuptjänster. När det kommer till dessa tjänster så blir jag frågande: Hur gör dessa att mina elever eller jag blir bättre internetanvändare?

Dropbox, en tjänst som gör att jag kan spara filer online, istället för på hårddisken. Gott och jag ser syftet, och jag förstår att användandet av tjänsten gör att eleverna blir bättre på att använda internets möjligheter. Men på vilket sätt gör valet av en nätbaserad mailtjänst mig eller mina elever till en bättre internetanvändare?

Filmen riskerar att ses som en puff för olika internettjänster, och jag saknar en tydlig koppling till ert syfte om att filmen ska hjälpa elever att bli bättre internetanvändare. Tycker också att det är synd att ni inte kopplar mer tydligt till era andra filmer som att tjänsten flickr möjliggör att elever/lärare kan licensera sitt material under Creative Commons, vilket i sin tur gör att de enklare kan dela och samarbeta online.

Personligen skulle jag alltså vilja ha svaret på hur filmen uppnår syftet:

”att öka förståelsen och lära skolungdomar hur man blir en bättre internetanvändare.”

Källkritik på Kolla källans idélåda

Tisdag, och jag har åter skrivit ett inlägg på Kolla Källans idélåda, på temat källkritik gentemot sociala medier. Bloggar har idag hamnat under den källkritiska luppen.

Hur kan vi hjälpa eleverna att bli mer medvetna om hur en blogg är konstruerad? Vad är det vi ska titta efter för att kunna dra slutsatser om bloggaren, och bloggarens åsikter är trovärdiga? Det är de frågor som väglett mig i mitt arbete att förenkla för mina elever i arbetet med bloggar som källor.

Jag önskar att jag hade fått med ytterligare ett exempel till på en blogg, som är värd att granska, som vi inte ifrågasätter och det är Carl Bildts. Så det är ett tips till använda Carl Bildts blogg som utgångspunkt för ett källkritiskt samtal om bloggar.

Vilken dag och vilket gäng!

Igår tillbringade jag dagen i Kungsbacka och var tillsammans med @kringlan, @ellwe, @perfal, @lenacarlsson och Annette Meyer en del av kommunens inspirationsdag för de lärare, som ska vara en del av kommunens projekt en till en. Det vill säga att varje elev i årskurs sju ska få varsin dator som arbetsverktyg i skolan.


Det var en dag med mycket intryck, och många spännande insikter delgavs oss, som hur elever dokumenterar sitt arbete i slöjden med hjälp av bloggar, hur elever i matematik bygger sina drömhus, hur elever skriver berättelser på engelska med hjälp av storybird, hur elever diskuterar romaner på Facebook.

Dagen var också fylld med många frågor från nyfikna lärare, om hur webben kan vara ett verktyg i skolvardagen. Hur arbetet med nätet påverkar elevernas relationer? Hur man bedömer elevers webbarbeten?

En otroligt inspirerade dag, som avslutades tänkvärt med följande citat av Douglas Adams.

Anything that is in the world when you’re born is normal and ordinary and is just a natural part of the way the world works. Anything that’s invented between when you’re fifteen and thirty-five is new and exciting and revolutionary and you can probably get a career in it. Anything invented after you’re thirty-five is against the natural order of things.

Värt att fundera kring… Var befinner Du dig? Och var befinner sig dina elever?

Lyckligast blev jag ändå av följande tweet från @kringlan. Åhhh tänk om det var sant ändå…

En skola för prosumers?

Jag läser Christina Olin-Scheller and Patrik Wikström studie Literary Prosumers: Young People’s Reading and Writing in a New Media Landscape, slås av följande

The production of culture is today a matter of ‘user generated content’ and young people are vital participants as ‘prosumers’, i.e. both producers and consumers, of cultural products. Among other things, they are busy creating fan works (stories, pictures, films) based on already published material. /…/ fan fiction sites can in many aspects be regarded as informal learning settings.

I mitt klassrum sitter alltså elever som är digitala infödingar och många av dem, (kanske alla) är sk prosumers. Dvs de både konsumerar och producerar kultur, litteratur, film bilder etc online. En annan intressant och oroväckande sak som studien tar upp är att …

The fans we interviewed in our study all agree that writing in school is often difficult. A common statement is that “in school you always have to find out and create everything yourself!”

Det får mig att undra om skrivande i skolan bygger på idéen med autofiktion? (att man bara kan skriva om sådant som man själv upplevt) Jag vill inte tro att det är sant…

Jag slås av vilka färdigheter våra unga har och tänk om vi i skolan också kunde ta tillvara på dem, men det  kräver nog att vi i skolan också tar till oss dessa nya medier, och använder de möjligheter som de ger av samarbete och gemensamt skapande.

Plagiat tycks vara dagens tema…

Jag skrev tidigare ett inlägg om plagiat, litteratur och skolan och nu läser jag på DN att en kinesisk författare hävdar att han har skrivit Avatar och vill stämma James Cameron för att han har till 80% plagierat hans roman ”Tales of the Blue Crows” från 1997.

Romanen kretsar kring sex astronauter som reser till en fjärran planet som är bebodd av rymdvarelser med blått skinn. Boken är bara publicerad på nätet. Zhou Shaomou själv trodde inte att det skulle finnas någon större efterfrågan efter hans ”blå” historia.

Genast får det mig att tänka på det som sades i OBS idag, där de diskuterade ”autofiktion”, plagiat och Marie Darrieussecq som menar att

Hos den som anklagar någon för plagiat finns en önskan om att faktiskt BLI plagierad, hävdar hon, att vara den utvalda som en storhet VILL härma. Hon ser de anklagande som rivaliserande syskon som måste döda sina systrar och bröder för att vinna faderns gunst.

Tänkvärt, och intressant, ska bli spännande att följa…

Varför blir man lärare?

Idag har jag varit i Bollnäs och föreläst om hur man kan arbeta med Webbpublicering i klassrummet. Min föreläsning fungerar som inspiration i kommunens initiativ att inför en till en på kommunens gymnasieskola i årskurs ett till hösten.

Dagen har varit speckad med intryck, och spirande entusiasm… Men under hela dagen har en fråga återkommit olika skepnader. Frågan om ”Varför man blir lärare?”.

Varför blir man lärare?

Inte är det för lönen, enligt artikel Fördubbla lönen-flytta till Schweiz i Lärarnas tidning visar den schweiziska storbanken UBS kartläggning följande:

UBS redovisar också snitt­lönen för andra yrken i städerna. I Stockholm tjänar en ingenjör nästan 10 000 kronor mer i månaden än läraren. I höglönestaden Genève är skillnaden bara hälften så stor — 4 500 kronor mer för ingenjören.
En Stockholmslärare som kan köra buss behöver inte flytta utanför Norden för att höja sin lön påtagligt. En busschaufför i Oslo, Köpenhamn eller Helsingfors tjänar mer än en 1—7-lärare Stockholm.

Så varför blir man lärare?

Jag kan inte svara för någon annan än mig själv, och de främsta skälen till att jag blev lärare är att

  • jag älskar att lära, och lära ännu mer
  • jag vill utvecklas, och utvecklas ännu mer
  • jag vill arbeta med människor
  • jag vill skapa möjligheter

och sedan finns det hundra andra skäl, men de tar vi en annan dag…

Till er i Bollnäs så ligger PowerPointen som jag hade idag inbäddad nedan


Att samarbeta online

Dagens film ”Verktyg för projekt och samarbete” på Internetkunskap handlar om tjänster som gör att man kan dela dokument och bokmärken online. Filmen är en utmärkt introduktion till google docs och Delicious. Lagom kort, och tydlig.


En intressant fråga är om elever använder dessa tjänster, eller om de liksom sina lärare är låsta i Officepaketet.

Att dela bokmärken inför fördjupningar, och i samarbete med biblioteket har jag inte prövat, men jag inser att det är en grym möjlighet för mig att hjälpa mina elever med informationssökning, och ett enkelt sätt att samarbeta.

Det jag saknar i filmen är att den inte visar på fler av de möjligheter som google docs ger oss användare, som att göra enkla enkäter, och att resultatet sedan redovisas direkt i ett kalkylprogram. Något som du inte gör lika enkelt via mail, visa på fler av möjligheterna.

Förtjänsterna redovisas tydligt, men finns det inga brister?

Källkritik i skolan-ja tack!

Jag läser inlägget på Internetdagarna om Källkritik i skolan- ett tips till alla lärare och kan inte låta bli att kommentera.

Det är intressant, och säkert väldigt representativ bild som statistiken ger i att 1/3 av alla lärare i grundskolan inte vet om eleverna får undervisning i källkritik, och att en 1/5  säger att de inte undervisar i källkritik, men kanske måste man också ta följande statistik med i förklaringen till lärarnas svar…

För att undervisa om informationssökning och källkritik på internet krävs:

  • tillgång till utrustning både i och utanför klassrummet

I grundskolan uppger 25% av lärarna att de har tillgång till en egen dator på arbetet, övriga dvs 75% har endast tillgång till en delad dator.

Cirka hälften av lärarna grundskolorna har alltid tillgång till en dator i lektionsarbetet, övriga ibland och över 10% har aldrig tillgång till en dator. OBS! Tillgång till dator säger inget om internetuppkoppling.

  • kunskap

När lärarna skattar sitt utbildningsbehov inom it-området ser det ut så här…

Utbildningsbehovet när det kommer till IT som pedagogiskt hjälpmedel uppger över 50% av de tillfrågade lärarna att de har behov av.

Över 40% säger att de har behov av utbildning i källkritik gentemot information på internet.

Över 50% säger att det har behov av utbildning om lag och rätt på internet…

skolan behöver en nationell it-stategi, som tar fasta på de behov som finns i skolan, och det har vi ju hört tidigare, sedan kanske lärarna kan säga att de kan arbetar med informationssökning och källkritik på internet.

Statistiken är hämtad från Skolverkets rapport IT-användning och IT-kompetens