Etikettarkiv: webbpublicering

Webbpublicering i skolan? – Webbstjärnan hjälper till

Jag och mina kollegor på Webbstjärnan sitter just och färdigställer det sista inför årets omgång av Webbstjärnan. Det är mycket som ska vara på plats, och vi startar redan imorgon med att Josef SahlinÅrstaskolan i Stockholm håller i höstens första lärarseminarium hos oss på .SE i Stockholm.

Josef, har förberett sig väl, han har fundera och han har dessitom redan lagt ut sin presentation på vår slideshare, jag tittade igenom den imorse och riktigt njöt, speciellt när Josef i slutet av presentationen skriver:

  • Spara på länkarsom kanbehövas nu eller senare.

Åh, vad jag känner igen mig, så arbetade jag också som lärare, jag sparade på allt som en skata. Sparade på allt och inget. Det är en vana som är svår att ta sig ur.

Josef Sahlin är klok när han säger:

  • Skapa rutiner Börja enkelt med det du hinner och klarar av.

Börja enkelt men i presentationen finns det också mycket annat som en lärare som vill börja med webbpublicering bör fundera kring, som att du ska

  • Låta ditt pedagogiska organisationstänk bestämma strukturen, inte tekniken.

En webbplats som du skapar med dina elever bör vara kopplad till syftet med uppgiften, till kursplanerna, till läroplanen, som leder skolans arbete. Det är som med allt annat skolarbete, att läraren behövs för att vägleda, skapa struktur och funktion för arbetet. Men det jag tycker allra bäst om i presentation är att Josef vill ge lärare ”empowerment” när han säger:

  • Du som lärare bestämmer vad internet i skolan innebär,inte eleverna. (men lyssna på dem)
  • Våga 
göra
 fult! Våga 
misslyckas!
  • Tipsa
 varandra! Hjälp 
varandra!
Det finns mycket klokt i dessa ord, men det handlar om att VÅGA! och att tro att det inte gör så mycket om det blir lite fel, vi lär oss mycket av det som vi gör fel också.
Vill du som lärare veta mer om Webbstjärnan, eller komma på ett seminarium så kommer vi att ha flera seminarier, både i Stockholm, Göteborg, Malmö och Umeå. De är alla gratis och det är bara att anmäla sig.

Vi kommer också att ha en liten föreläsningsturne i september då du kan komma på vår föreläsning om Webbstjärnan och webbpublicering i skolan och få ta del av de erfarenheter som jag och andra lärare har av att arbeta med webbpublicering i skolan. Det är bara att anmäla sig. Alla föreläsningar är också kostnadsfria.

Webbpublicering i skolan- varför då?

Första gången jag kom i kontakt med Webbstjärnan, var redan våren 2008 genom att det låg ett informationsblad på lärarrummets bord. Jag läste om idé om att publicera skolarbete på nätet, och tänkte:

- Varför skulle jag vilja göra det? Och vad kan egentligen Internet tillföra till min undervisning?

Internet och webbpublicering är inget för mig. Internet är en källa som mina elever använder för att hitta information, och som de behöver lära sig att värdera, men varför ska de lära sig att producera skolarbete på nätet?

Och egentligen tänkte jag kanske fel redan där, då svaret på frågan handlade om vad jag uppfattade internet att vara i inte vad mediet skulle kunna vara. Skola, skolarbete borde kanske handla mer om vad som gynnar eleverna, snarare än vad som jag tror att det kan tillföra? Borde jag inte tänkt på dem… istället för mig själv?

Jag vet inte.

Jag önskar att jag hade haft elever som Sandras som hon beskriver så fin i inlägget Vi vann Webbstjärnan 2011

Mina elever som var med som elevreportrar på konferensen intervjuade Kristina om vad Webbstjärnan var för något.
- Det ska vi vara med i! Och vi ska vinna!
De sprang sedan raka vägen till mig och KRÄVDE att vi skulle vara med i Webbstjärnan nästa omgång. Att deras lärare glömde bort att det var en tävling och därför missade alla månadstävlingar, gjorde inte så mycket igår. Jisses, vad glada vi blev!

Varför började jag då arbete med webbpublicering tillsammans med mina elever?

Än en gång är kommer svaret från en föreställning hos mig om att skolarbete, kanske inte bara ska skapas, läsas, ses, av de som är i skolan. Min tanke var att mina elevers arbete borde nog fler vara intresserade av, föräldrar, vänner, släkt, kollegor, världen.

Andra lärare som arbetar med webbpublicering tillsammans med sina elever kommer det alltid fram flera andra skäl till att de startade, som att

Inför prisutdelningen ställde vi frågan till alla nominerade om vad de lärt sig och de skriver så fint som Bokgänget 1-2C som har lärt sig

Vi har lärt oss att skriva på datorn och att det ska stavas rätt, annars ser det inte så bra ut. Vi har också lärt oss att man inte får skriva av baksidan på boken, utan man måste skriva med sina egna ord.

Alla dessa skäl och många fler är goda nog för att arbeta med webbpublicering i skolan, digital kompetens är dessutom en av de färdigheter som ska genomsyra alla kursplaner i den nya läroplanen Lgr11, och att producera digitalt material ingår i den digitala kompetensen.

Hur når vi dem som inte är här? Hur, hur… vet du hur?

A Sleeping Coltsfoot in the garden/ En sovande Tussilago i trädgården

En sovande Tussilago i trädgården av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Jag läser Marie Anderssons inlägg Tveka inte – sätt igång, ett spännande inlägg om webbpublicering om att använda webben i klassrummet, vad det ger och hur det skapar mersmak. Marie skriver:

Tvekar du inför att webbpublicera tillsammans med dina elever? Gör inte det, fundera inte så mycket på OM du ska sätta igång att blogga tillsammans med dina elever. Släpp den sk ”lärarkontrollen” och se vad som händer och vad bloggen fylls med för innehåll. Det finns lärare som tänker: Men inte ska väl jag, vad har jag att ”visa upp”? ”Nej, jag kan inte, det är så tekniskt och krångligt”. Jag och andra lärare bloggar inte med våra elever för att ”visa upp oss”, vi bloggar tillsammans med våra elever för vi öppnar upp vårt klassrum och flyttar undervisningen till en ny arena. Vi kommunicerar, skriver till ”riktiga mottagare”, låter skolarbetet få en chans att möta nya läsare utanför klassrummets väggar, inspireras av varandra, får möjlighet att titta in i varandras klassrum (det är det vi gör när vi bloggar om vår undervisning) och vi utvecklar vår undervisning – TILLSAMMANS. Och det är absolut inte tekniskt och krångligt. Om du tvekar finns  t ex Webbstjärnan som supportar och hjälper till i starten och även under resans gång.

Underbart, fint, och klokt. Jag förstå lärares kontrollbehov, vem har inte behov av kontroll. Vem är inte rädd för det okända, för att det ska bli fel, men vad är det värsta som kan hända? Jag tror jag var mest rädd för att jag skulle se ut som en ”dålig lärare”, en sådan där lärare som gör att skolan inte fungerar, inte är bra. Tänk om alla skulle förstå att det egentligen är mitt fel att skolan inte fungerar, när jag tillsammans med mina elever visade vad vi gjorde i skolan.

Hur blev det då? Förlorade jag kontrollen?

Ja, det gjorde jag, frågan är om jag någonsin hade haft den. Om jag någonsin hade kunnat kontrollera undervisningssituationen tidigare? Troligen inte, det var nog bara en illusion.

Gick något fel då? När jag började arbeta med webben i undervisningen? Klart det gjorde, men det som gick fel lärde vi oss av, fick oss att inse att det fanns andra vägar som vi måste går, samtal som vi måste föra, insikter som vi inte hade.

Marie avslutar sitt inlägg med en än viktigare fråga:

vem skriver jag det här för? Ni som tittar in här har redan fattat vitsen med att blogga – själva eller tillsammans med eleverna. Så en viktig fråga för oss som redan är här är: Hur når vi dem som inte är här?

Hur når vi dem? Hjälper du mig? Stöttar du dessa lärare när de ska ta sina första tangenttryck ut på webben tillsammans med sina elever. Tipsar du dem om att vi finns här och hjälper stöttar, kommer med hejar-rop, vill väl och är nyfikna…

Webbpublicering i skolan -varför?

Varför ska man i skolan arbeta med webbpublicering?

The thinker

The thinker av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Jag har brottats med frågan ett par dagar, fundera och funderat varför ska man som lärare/elev egentligen arbeta med webbpublicering i skolan?

Hmmm… om jag utgår från läroplanen Lgr 11 och söker stöd där varför ska skolan arbeta med webben i skolan? Vilka kunskapsmål kan webbpublicering vara ett hjälpa att nå? Jag tar hjälp av rubriken Kunskaper där det står:

Skolan ska ansvara för att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem. Dessa ger också en grund för fortsatt utbildning.

Jag tror personligen att ha grundläggande kunskaper om internet, webben och hur man publicerar innehåll på webben är nödvändiga kunskaper för varje individ och samhällsmedlem. Jag tror att internet är en stor fluga som inte kommer att flyga bort i första taget. Men vid sidan av de stora målet så vill jag påstå att ett arbete med webbpublicering i klassrummet gör att elever få möjlighet att nå flera andra kunskapsmål jag kommenterar efter målen som att elever efter grundskolan:

  • kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt,
    • dessutom ger webbpublicering möjligheterna för elever att möta fler mottagare än bara läraren/klasskamraterna…
  • kan lära, utforska och arbeta både självständigt och tillsammans med andra och känna tillit till sin egen förmåga,
    • Möjligheterna till samarbeten, är stora och lätta att ta till vara på genom att arbeta med digitala verktyg, möjligheten att använda många olika uttrycksmedel gör också att elever kan få möjlighet att pröva och visa sina färdigheter både självständigt och i grupp
  • kan använda sig av ett kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter grundade på kunskaper och etiska överväganden,
    • det handlar allt arbete med flera källor om och det är svårt, för vem ska man egentligen tro på?
  • har fått kunskaper om och insikt i det svenska, nordiska och västerländska kultur­ arvet samt fått grundläggande kunskaper om de nordiska språken, har fått kunskaper om de nationella minoriteternas (judar, romer, urfolket samerna, sverigefinnar och tornedalingar) kultur, språk, religion och historia,
    • Är nätet en källa för att få tillgång till kulturarvet, eller inte. Med webben kan vi dessutom enkelt ta del och få möjlighet att använda delar av kulturarvet direkt i skolan, på webben kan vi publicera resultaten. Utgå till exempel från Recreat Culture
  • kan samspela i möten med andra människor utifrån kunskap om likheter och olikheter i livsvillkor, kultur, språk, religion och historia,
    • Jag vet inte, men är inte nätet en mötesplats bland andra? Jag bara undrar…
  • kan använda och ta del av många olika uttrycksformer såsom språk, bild, musik, drama och dans samt har utvecklat kännedom om samhällets kulturutbud,
    • Multimedia, möjligheterna är oändliga…
  • kan använda modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande, och
    • Internet är modern teknik, ett verktyg för :
    • kommunikation
    • kunskapssökande
    • skapande och
    • lärande
  • kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning.

Hmm tycks som att de som skrev läroplanen tycker som jag, att arbeta med webbpublicering är en möjlighet att nå kunskapsmålen som finns i läroplanen. Skolarbete på webben ger lärare och elever mycket möjligheter, jag bara önskar att fler kunde förstå det…

Internet i de samhällsorienterande ämnena

Social science
Social science av Anders Sandberg CC(by)

Internet är ett medium som är som skapat för de samhällsorienterande ämnena, på många sätt. Genom sin aktualitet och tillgänglighet och det ser man även när man tittar igenom bidrag i Webbstjärnan som berör de samhällsorienterande ämnena. Jag fastnar i tanken länge hos bidraget som heter Mitt eget parti – Skapa ett parti som är en webbtjänst skapade av

William, Filip, Pelle & Daniel i 8B från Södervikskolan

Tanken med webbprojektet är att skapa ett webbgränssnitt som gör att man kan skapa eller registerar sitt eget parti. Spännande idé. Det skulle vara roligt att använda i skolan i arbetet med politiska partier och låta eleverna skriva manifest och skapa egna partier.

Bland bidragen som står ut i tävlingsklassen 6-9 är också Koppersexorna som var det hundrade tävlingsbidraget i Webbstjärnan och vi som redan har nått över 1000 bidrag. Det känns som ganska länge sedan. Deras webbprojekt handlar om att

”vi som besökare följa Koppersexornas resor runt jorden. De skall besöka minst två länder i varje världsdel och ta reda på så mycket olika fakta som möjligt.”

Bland de bidrag som imponerar på mig är Monicas stjärnor som är en blogg för gemensam reflektion eller som det står i dårraden:

Det här är en plats för reflektioner utan facit. Främst för eleverna i klass 8a på Årstaskolan men alla andra seriösa skribenter är välkomna.

Sedan bläddrar man igenom bloggen och läser de tankar och utkast till reflektion som läraren bjuder in sina elever till samtal kring smått som stort bland annat om Upplysningens kvinnosyn och njuter, som när jag läser följande kommentar av Hjalle:

Mary Wollstonecraft ville att killar och tjejer kulle ha samma rättigheter och möjligheter i livet. När min mormor var 15 år så tog hon mod till sig och frågade sin gympalärare om de kunde spela fotboll. Läraren blev upprörd och min mormor fick ” hemskickad anmärkning” för att hon var så uppkäftig… … Idag 50 år senare så skulle det bara vara konstigt om en lärare blev arg för att en tjej vill spela fortboll. Nu kan alla som vill oavsett kön i Sverige spela fotboll . Det finns allsvenskan, EM, VM och guldbollen för tjejer. Jag tror att vi har fått ett jämlikare samhälle bara för kvinnor och flickor har vågat stå upp för det de vill med jämlikheten

good-for-nothing and Clones

Good-for-nothing and Clones av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

Bland de sajter som jag verkligen också vill lyfta är Dilemman, som är ett projekt som handlar om etik och moral. Jag vet att mina kloner har varit på gästbesök genom att deras lärare använt dem i en presentation. Det är en fin sajt om olika dilemman och som använder möjligheter som tekniken medför som att göra opinionsundersökningar och redovisa dem i diagram se till exempel resultatet på den som handlar om vad eleverna skulle göra om de hittade 500 kr.

Sedan finns det naturligtvis klassbloggar som berör SO-ämnet som Spruttifjuttbloggen, klassbloggen för 6b. Där vi får följa vardagen som att eleverna skriver i varandras hjärtan, och se så trevligt de skriver.

Ett spännande projekt handlar om Partnerskolan som är en blogg som dokumenterar den resa som Hammarskolan gjort till Polen och förintelselägret Auschwitz. De har bland annat gjort ett bildspel av sina bilder från Auschwitz.

Sedan har vi en underbar sajt om ekonomi som Vittra i Gerdsken gjort. Sajten handlar om vad som gör att somliga blir fattiga och andra blir rika och eleverna redovisar sina arbeten på webben. Sajten är på många sätt en symbol för precis det som Webbstjärnan handlar om, nämligen att publicera skolarbete på webben, uppsatser, filmklipp och podcasts.

Tänk om all språkundervisning skedde på nätet med hjälp av nätet…

26-05-10 II The Weight Of All Those Willing Words av Bethan Phillips CC (by,nc, nd)

26-05-10 II The Weight Of All Those Willing Words av Bethan Phillips CC (by, nc, nd)

I mitt arbete på Webbstjärnan så slår det mig att det kan knappast finnas en bättre resurs än webben i språkundervisningen, men i Webbstjärnan är det inte så många webbplatser som är kopplade till språkundervisningen och det får mig att fundera. Men när jag ramlar över sajten Manhemsskolanspanska. Vars syfte är att

Denna webbsida är till för mina spanskaelever. De ska använda sidan som hjälp i deras studier; kunna se vissa teman, grammatiska moment samt hitta interaktiva uppgifter som tränar de arbetsområden vi jobbar med.

Jag vill ha ett verktyg/en plattform som är intressant, motivationsskapande, användarvänligt samt pedagogiskt utvecklande för eleverna.

Jag heter Margurite Fransson och är spansklärare på högstadieskolan Manhem i Kalix. Jag undervisar sex grupper från år 7 till år 9.

När jag tittar igenom webbplatsen som skapats av spanskläraren så slås jag av vilken resurs webben kan vara i språkundervisningen. Eleverna kan ta del av filmer/filmklipp på olika teman t.ex. alfabetet. Eleverna kan göra egna voki:sar som har till uppgift, om jag förstår det rätt presenterar eleverna, kolla själv, dina spanskkunskaper är kanske bättre än mina. Sedan har läraren samlat resurser om grammatik och verb.

På nätet är språket i dess vardag tillgängligt genom ett klick, eller några klick. Jag hoppas bara att jag ska ramla över fler språksajter inom ramen av Webbstjärnan. Jag fortsätter jakten.

Ett elevperspektiv på ”att besöka en roman” fast två år senare

Det finns ögonblick som då det är extra stort att vara lärare. Igår var jag med om ett sådant ögonblick. Precis som alla stora ögonblick är de ovanliga, i alla fall har de varit de i mitt lärarliv. Ögonblick som bara uppstår utan att man väntar på dem. De är de där ögonblicken när före detta elever hör av sig bara för att, de tänkte på en, för att de har något som de vill berätta inte på grund av något annat.

Igår när jag satt och skrev om Låt den rätte komma in och min klass webbprojekt ”att besöka en roman” fick jag på Facebook ett meddelande från en före detta elev, Isabella, som rörde mig. Isabella skriver så här (jag har hennes tillstånd att publicera hennes meddelande):

Long time no see, no talk

Hej Kristina! Hoppas allt är bra med dig, det var verkligen ett tag sen sist nu…
Jag hade bara mailadress till dig via enskilda gymnasiet och visste inte hur pålitlig den är att maila till så jag vände mig till fb istället – där du kan få tag på nästan alla ;)
Såg Låt den rätte komma in på tv ikväll och började tänka på dig – tankarna snurrade runt och jag bestämde mig snabbt att de borde tas ner på papper, eller ja, på skärmen. Och sen blev det som det blev helt enkelt. Hoppas du blir lite glad i vinterkylan!
/Isabella

”Låt den rätte komma in” går på tv. Redan efter femton minuter ser jag att de inte får med ens hälften så mycket som om jag läst till samma händelse i romanen. Självklart inte. Film vs roman: det är omöjligt att på tv-skärmen visa en romans alla sidor.

Något som slår mig i min lite irriterade tankegång över film vs roman är hur givande analysarbetet jag gjorde i årskurs två på gymnasiet var. Analysarbetet jag gjorde med min sam-klass på Enskilda Gymnasiet tillsammans med vår lärare Kristina Alexanderson.

Jag har inte ägnat så mycket tankekraft åt ”Låt den rätte komma in”, skriven av John Ajvide Lindqvist, på nästan två år men ändå på femton minuter växer så många samband och detaljer fram när jag ser karaktärerna komma till liv i tv-rutan. Alla relationer, varför karaktärerna beter sig som de gör, vad som ska hända sen – hur allt hänger samman.

Vi gjorde en djupdykning i denna historia och i de personer John Ajvide Lindqvist skriver om. Vi utredde, inte alla men många, karaktärer och hur de hänger samman och vad de betyder för varandra – vad det betyder för historien. Detta gör mycket för en som läsare. Det får allt att komma till liv på en annan nivå.

När jag tittar på tvn och ser omgivningen, miljön, minns jag vårt besök i Blackeberg där historien utspelar sig. Jag kan riktigt känna berättelsen krypa under skinnet igen precis som när jag läste romanen och arbetade med den. Om vi inte hade gjort det arbetet så ordentligt a la Kristina Alexanderson hade detta inte varit fallet och det är jag så tacksam för. Jag hade inte lyckats minnas så mycket i detalj som jag nu faktiskt gör, och det hade varit synd -för jag älskar denna berättelse.

Jag är tacksam över att jag fick ta del av John Ajvide Lindqvists roman där på Enskilda Gymnasiet för ungefär två år sedan. För hans idés skull, ja, men jag är ännu mer tacksam att jag fick ta del av den på ett djupare plan. Ett plan bara Kristina Alexanderson kunde hjälpa mig att komma till.

”Låt den rätte komma in” var bara ett av många projekt under min gymnasietid tillsammans med Kristina och jag skulle kunna skriva massor om allt, men jag håller mig till det jag började skriva om: ”Låt den rätte komma in”, och om det har jag nog egentligen inte så mycket mer att säga än: Tack Kristina, du är bäst!

(Ps. Boken slår filmen i alla lägen. Ds. )

/Isabella

Ja, så tänk på det, alla de gånger ni minns stunder från er skoltid, skicka en tanke, ett mejl, ett vykort till er gamla lärare och berätta. Det är ovanligt med dessa ögonblick…

Låt skolarbetet hamna på internet -om Låt den rätte komma in

Jag har berättat den här historien så många gånger, så många gånger att jag tror att alla har hört den, känner den, vet att den är en del av mig och min resa in i att arbeta med skolarbete på webben, men när @Anna_Kaya på twitter började talas om Låt den rätte komma in så var det Niklas Östlund som sa:

@anna_kaya Boken innehåller så mycket mer. Jag såg filmen först sen boken. @kalexanderson inspirerade mig att läsa boken…

Och att berätta historien om Låt den rätte komma in, Blackeberg, bloggen, webben, mig, mina elever och skolan det gör sig inte riktigt på 140 tecken, så jag tar en kortis här på bloggen. Berättelsen om hur jag hamnade på webben, eller berättelsen om att besöka en roman.

Looking at "Låt den rätte komma in" in the paper

Romanen Låt den rätte komma in förändrade mitt sätt att arbeta med internet i skolan.

När jag läste romanen så tog det emot, jag är ganska svagmagad. Jag är rädd för övernaturliga saker som kliver in i vardagen och inte speciellt förtjust i skräck, mörkrädd och med väldigt livlig fantasi, men det finns saker som jag verkligen tilltalas av i berättelsen och det är förortsskildringen, att läsa Låt den rätte komma in var som att kliva in i Blackeberg, en 50-talsförort i västra Stockholm, och det fick mig att gå igång. Det är en roman som skildrade en av de platser som jag älskar, och så realistiskt, så äkta och med sådan kärlek.

Personskildringen är också underbar, så varm, så fylld med kärlek. För i mina ögon skildrar nämligen John Ajvide Lindqvist de vanliga människorna. De som bor och lever i Blackeberg. De som tillhör vardagen, de som lever ”vanliga” liv. Oskar som bort tillsammans med sin mamma, som har en fristad på Ibsengatan, ”gänget” på kinesen och deras fantastiska vänskap. Vampyren och Håkan. Alla karaktärerna i romanen befinner sig i utkanten av vår vardag, de är sådana som vi möter, men vissa av dem är sådan som vi inte ser, eller som är utstötta, utsatta, mobbade, missbrukande, ensamma fast ändå tillsammans om du förstår vad jag menar.

Blackebergs- och karaktärsskildringen i romanen gick jag igång på, och ville arbeta med tillsammans med mina elever. Jag ville att mina elever skulle besöka platsen i romanen på riktigt. Att de skulle läsa romanen som en plats, en miljö att de skulle få möta platsen, så i mitt arbeta med romanen blev platsen det vi kom att fokusera på. Och på den platsen möta de karaktärer som Ajvide Lindqvist skildrar.

Romanen börjar också med följande ord:

”Blackeberg.

En bra plats./…/ Bara en sak fattades. En historia./…/ Det säger en del om platsens modernitet och rationalitet. Det säger en del om hur fri man var från historiens hemsökelser och skräck. Det förklarar till en del hur oförberedd man var.”

(Ajvide Lindqvist, ”Låt den rätte komma in”, s 8 )

Hela projektet med romanen började som ett ”vanligt” skolarbete, med den lilla tvisten att vi skulle besöka platsen. Blackeberg. Mina elever skulle göra en stadsvandring och en vandringsguide utifrån romanen. Men jag var förälskade i idéen att de skulle presentera romanen på ett annat sätt, som en plats och inte som en skräckskildring, en en berättelse om en vampyr utan en berättelse om en underbar plats. Det drev mig till att vilja att fler skulle få ta del av mina elever arbeten, och jag prövade flera lösningar:

-föräldramöten
-presentationer för andra klasser

Internet var inte det självklara valet, men jag fick genom min bibliotekarie information om webbstjärnan, och gick på ett av de lärarseminarier som .se anordnade om webbpublicering, och fick reda på att ”ALLA kan publicera sig på nätet”. Det är till och med enkelt, allt som behövdes står dessutom Webbstjärnan för:

-guide
-webbhotell
-domän
-webbpubliceringsverktyg

Internet och webbpublicering blev den bästa av alla lösningar och Webbstjärnan fick mig att VÅGA, jag anmälde ett lag ”attbesokaenroman.se” testade. Det visade sig vara enkelt, jag kunde publicera text och bild på webben, så jag gick tillbaka till mina elever och sa som det var:

-Jag tänkte att ni ska göra varsin grupp-webbplats om romanen Låt den rätte komma in (dvs 10 stycken) webbplatser.

Så här i efterhand kan jag säga att det inte riktigt blev så enkelt som jag trott, för min tanke var ganska straight forward. Ni gör en vandringsguide utifrån de platser som är centrala i romanen, sedan publicerar vi era guider på nätet, alla kommer sedan att vilja besöka platsen och läsa romanen.

Jag insåg inte att mina elever skulle tycka att Blackeberg som plats är ganska grå och fyrkantig, inte alls så tilltalande som jag tycker den är.

Jag insåg inte allt arbete som vi skulle lägga ner på att få texterna att fungera för en okänd mottagare.

Jag insåg inte att jag fullständigt lurade mina elever till att tro att delar av romanen var sanna, och sedan fick de ägna timmar, dagar för att motivera sina påståenden om romanen, författare och platsen, vilket de inte riktigt var vana vid.

Och något som jag inte heller insåg, men som jag ser idag när jag tittar tillbaka på projektet var hur mycket de lärde sig att skriva för en ”riktigt” mottagare, för att bli lästa, förstådda och tagna på allvar, för i vårt arbete med romanen och inom ramen för Webbstjärnan blev det A och O att det vi skrev skulle läsas av andra. Det är något som jag är EXTREMT stolt över att mina elever fick med sig från sin skolgång!

Jag insåg inte heller att det fanns massor som vi inte kunde som vi var tvunga att lära oss, om internet och internetsinfrastruktur, att det inte räcker med att bara skapa en webbplats för att så besökare, att man måste underhålla den, att man måste vara närvarande även efter projektet är slut, på så sätt skiljer sig skolarbete på webben från skolarbete i klassrummer. Det slutar inte i och med att deadline, eller inlämningsdatumet kommit, utan fortsätter och möter nya mottagare även efter slutdatumet, och det måste man följa upp.

Vi lärde oss mer om WordPress om upphovsrätt, Wikipedia, källor, Creative Commons, skriva för mottagare på webben. Mina elever lärde sig också massor kring hur man tolkar en roman, blir trodd, förstådd…

Jag insåg inte att projektet ”attbesokaenroman” skulle förändra mitt sätt att arbeta med internet som ett verktyg i skolan. Internet kan inte bara vara en källa för information, utan även som en yta, arena, plats där elevers skolarbeten möter fler mottagare än bara läraren (och eventuellt en eller annan kamrat).

Internet är ett medium som vi konsumerar mer eller mindre medvetet, för att vi ska kunna vara mer medvetna krävs kunskap. Skolan är en plats för kunskapsförmedling, för utveckling för att lära och skolan bör lära eleverna att konsumera och producera information på internet mer medvetet, i min värld gör man det genom att GÖRA, prova, försöka, misslyckas och göra igen och det gäller även på internet. Internet är en arena som vi i skolan måste lära oss hantera det var en insikt som jag tog med mig efter mitt och mina elevers arbete med Låt den rätte komma in.

Efter projektet blev bloggen det viktigaste verktyget, mitt primära verktyg för kunskapande i mitt klassrum!

Låt skolarbetet hamna på webben, för eleverna lär sig mer och skolarbetet når så många fler!

I Malmö genomför Webbstjärnan en workshop 25/1

The cookies of the internet

Jag har under hela hösten fått påtryckningar om att Webbstjärnans workshops i WordPress borde ge sig ut i landet, så nu har jag sagt att vi gör ett försök, byter storstan mot en lite mindre stad, nämligen Malmö för att genomföra en workshop i WordPress i januari, den 25 januari.

Så om du vill och kan så är nu anmälan öppen, så anmäl dig HÄR!!!

Vi genomför en workshop den 10 januari i Stockholm som du fortfarande kan anmäla dig till!

Välkommen

Workshopen kommer att ledas av mig, Kristina Alexanderson och min kollega Rebeckas Gustafson.

En liten brasklapp för att vi ska kunna genomföra workshopen krävs åtminstone 10 deltagare, annars ställer vi in.

Vad används webben till matematik och NO?

The shadows of the Clones the bird is free
Vad gör eleverna i årskurs 6-9 på webben, frågade vi oss på Webbstjärnan och tittade igenom alla bidrag i tävlingsklassen idag har jag fokus på vad som händer på webben i ämnena matematik och NO?

Det är spännande för mig som humanist att titta igenom de bidragen för jag blir så imponerad. Vi har två bidrag som valt att använda MediaWiki som verktyg är 7bäst och fotbollsjuan som gjort varsin wiki om människokroppen. I 7bäst finns även sidor som handlar om värme och materia. Innehållet i båda wikisarna är trevligt och jag känner igen mig, det är som om jag besöker skolans wikipedia.

MediaWiki är ett av de verktyg som vi se minst av i Webbstjärnan och det är lite synd, eftersom verktyget i sig ger mycket möjligheter till kollaborativt skapande, att skapa texter tillsammans. Det är ett verktyg som sparar alla ändringar och om det blir fel är det lätt att gå tillbaka till en tidigare version av texten.

But that is for me!?

Personligen skulle jag också gärna se att fler använde WikiPedias verktyg för att det ger möjligheter för Wikipedia att få fler aktiva användare som har kunskap om hur själva verktyget fungerar, dess möjligheter och begränsningar. Jag ser i 7bäst och Fotbollssjuan framtiden Wikipedia skribenter. Och det är i sig häftigt att skolan, skapar framtidens webbpublicister.

En blogg i svenska och matematik

Sedan har vi en spännande blogg från Myrsjöskolans 6b som handlar om både i matematik och svenska. Bloggen handlar dels om de reflektioner som eleverna har kring läsandet av romanen Kråkön men det mest spännande är deras arbeta med matematik, som genomförs genom att deras lärare lägger upp uppgifterna som ett inlägg sedan svarar eleverna i kommentarsfältet, och sedan är dialogen i full gång. Se tillexempel inlägget om matematiksagan och de efterföljande kommentarerna.

in the candyland

I matematik har vi också Kul i matte som är en sajt som ger en överblick över bland annar tal, enheter, bråk och statistik. På sidan som heter tal finns det en kort introduktion och en sammanfattning av begrepp.

Portföljer för NO-projekten

Sedan har vi även projekt som använde webben för att skapa en portfölj, som på Träkvista skola där de har både sajten Det här gör vi och Spelar det roll http://spelardetroll.se. Båda sajterna är tänkta att använda nätet för att samarbeta. På sajten det här gör vi står följande syfte som ger inspiration:

”en portfolio som samlas i en pappersmapp och ingen tittar på, samlas allt i digital form. På detta sätt kan vi ta del av varandras arbete, tankar och funderingar. Vi kan kommunicera med varandra och andra på ett sätt som blir tillgängligt under fler timmar under dygnet än på traditionellt vis i skolans värld.”

Sedan finns det följande härliga sajter som handlar Matematik och NO, som är en Microfacts som är en sajt i biologi på engelska, där eleverna skriver artiklar på engelska om olika bakterier

I tävlingsklassen finns fler lovande löften som kommer att handla om matematik och NO, men än finns det inte så mycket att titta på där så jag har valt att hålla mig till det som finns. Jag vill också påminna om att det lär hända en hel del innan tävlingen börjar på riktigt den 1 april..