Etikettarkiv: webbpublicering

En policy för webbpublicering i skolan, behövs det?

Jag fick frågan igår om jag kände till några policys för skolor och webbpublicering. Jag har inte sett eller hört talas om några svenska men sett ett fåtal brittiska, och är imponerad av den goda vilja som finns bakom dessa dokument, många kloka tankar många goda idéer, och allt imponerar på mig.

Samtidigt undrar jag behövs speciella policys för webbpublicering i skolan? Vad är webben? Vad används webbpublicering till i skolan? Hur skiljer webben från att publicera sig i skolans tidning? Hur skiljer det sig att publicera ett skolarbete på nätet jämfört med att sätta upp skolarbetet på väggen? Är det inte samma sak som att lämna in det till läraren? Är det inte samma skolarbete (titta på Fiskis5an) som sker på nätet, med nya medel, med fler möjligheter till att använda flera medier, text, bild, rörlig bild, ljud etc? Med möjligheten att få kunskaper om internet som medium, om källor, om källkritik, upphovsrätt etc… Men är inte nätet bara en förlängning av skollivet, en del av vardagen?

Olle Findahl Svenskarna och internet 2010 CC (by)

Det finns skillnader, eftersom nätet gör att skolarbetet potentiellt når många fler, och paradoxalt upplevs nätet är så oändligt stort att vi upplever det anonymt. Sedan finns det en skillnad mellan skolväggen och nätet, för webben är inte en naturlig plats för skolarbetet, att publicera skolarbetet på nätet är inte lika självklart som att sätta upp skolarbetet på väggen. Kanske är det därför vi tycker att det behövs en policy, tydliga riktlinjer för att publicera skolarbetet på nätet.

Men medför internet som medium det nödvändigt för skolan att ha en speciell policy för webbpublicering? Blir webbpublicering lättare med en policy? Blir det säkrare? Blir det bättre? Uppnår vi skolan sina mål genom att skapa en policy?

Sedan undrar jag vad säger en policy för skolarbete på nätet egentligen om vårt sätt att se på internet? Säger vi inte bara att nätet är en annan del av verkligheten, en där vi av en eller annan anledning behöver riktlinjer, en policy för att göra skolarbetet på ett schysst sätt, för att tänka på

  • vad vi skriver,
  • hur vi uppfattas,
  • hur vi är mot andra, eller?

Är inte webben i skolan en del av det vanliga skolarbetet, en förlängning av klassrummet. En wiki, en blogg, en webbplats för skolarbetet blir bara en förlängning av klassrummet och samma policys, samma riktlinjer som vid vanligt skolarbete borde väl gälla, eller?

Sedan undrar jag vilken nytta en policy fyller? Ett dokument som skapas för att…

  • vi ska läsa?
  • vi ska vara ”bra”?
  • det ska finnas tydliga riktlinjer för vem? elever?, lärare? föräldrar? skolledning?

Sedan undrar jag hur många hyllvärmare har vi inte skapat i skolan? Behövs ännu ett dokument? Skapar vi policyn för eleverna eller för oss själva?

Vill vi uppnå en gott samtal, en god ton, en trevlig miljö där elever och lärare känner sig trygga bygger väl det på det gamla vanliga, att arbeta med att vara närvarande, att fundera kring vilka värden skolan ska stå för och hur vi i skolan vill att de ska genomsyra vår undervisning, vår skolvardag. En policy kan inte stoppa att det går fel, att vi gör misstag, att vi sårar varandra, men om vi pratar om det, om vi ser, om vi är närvarande, så kan vi lära oss och tillsammans skapa en tryggare miljö, en tryggare skola, eller?

Ska vi skapa en trygg och säker miljö på nätet, för våra elever för våra barn, kanske är en policy en viktig del? Jag tror att kunskap är A och O samt att det är än viktigare att vara närvarande, att föra samtal, vara medveten om att livet online är detsamma som livet offline. Att de barn, de ungdomar, de vuxna vi möter på nätet bär på samma frågor, samma problem, samma möjligheter som i livet utanför nätet. De är människor. Vi vuxna behöver har en del erfarenheter, kunskaper om livet, och att vår roll är densamma offline som online, men inte alla. Vill vi vägleda våra barn, våra ungdomar måste vi visa tilltro, lyssna och vara närvarande. Vara öppna för frågor, för samtal, för att söka svar och tillsammans skapa kunskap.

En policy för webbpublicering i skolan, behövs det?

Webbstjärnan väljer Creative Commons för att göra skillnad

Jag har lyckan att ha ett arbete som innebär att jag arbetar med nätet varje dag. Jag har dessutom lyckan att genom mitt arbete få möjligheten att komma i kontakt med  lärare och elever som vill få kunskap om webben och de möjligheter som webben medför. Det är en ynnest.

I mitt arbete på .se | Webbstjärnan ligger ett ansvar för att se till att vi har en uppdaterad webb, att det finns information om tävlingen, aktuella seminarier, som det med Mathias Klang och mig om källkritik, upphovsrätt och licenser den 18 november. På vår webbplats finns det dessutom mycket information och material kring frågor som lärare och elever kommer i kontakt med i samband att de arbetar med webbpublicering:

En viktig del av Webbstjärnans syfte är att vara en resurs för lärare och elever som vill lära mer om hur de kan arbeta med Webbpublicering i skolan, och för att göra materialet som vi skapat lättillgängligt och fritt har vi licensierat hela webbplatsen under Creative Commons (erkännande- dela lika)

Materialet på denna webbplats är licenserat under Creative Commons-licensen CC BY SA. Det betyder att du kan använda webbplatsens innehåll i andra sammanhang så länge du uppger upphovsmannen (by Webbstjärnan) och licensen (by sa).

Du kan även förändra innehållet föutsatt att du licenserar det nya materialet på samma sätt som det gamla (share alike).

Observera att det finns bilder på Webbplatsen som inte har licensen CC BY SA. I dessa fall gäller självfallet bildernas ursprungliga licens alternativt upphovsrätten om de är Copyrightskyddade.

Läs mer om Creative Commons och licensernas innebörd under Utbildningsmaterial.

Creative Commons-licens
Webbstjärnan is licensed under a Creative Commons Erkännande-DelaLika 3.0 Unported License.

Det innebär att du kan använda alla texter som finns på webbplatsen och bearbeta dem, skriva nytt, göra om, trycka ut, återpublicera, förbättra, sprida så länge du erkänner .se|Webbstjärnan som upphovsman (om det inte finns en artikelförfattare angiven) och om du bearbetar eller förändrar texten och sedan sprider den i din tur gör det under samma Creative Commons -licens.

Vill du lära dig mer, eller känner att detta är svårt. Då tycker jag att du ska komma och lyssna på Mathias Klang, som kommer till oss på .SE den 18 november för att prata om Upphovsrätt och Creative Commons licenser, och han har lovat mig att vara:

  • extra tydlig,
  • konkret
  • pedagogisk och
  • ta allt från början

Så använd Webbstjärnans material, för vi vill göra skillnad. Använd det för att lära dig mer om

Använd Creative Commons i skolan.

Till dig som vill delta i Webbstjärnan!

Igår var jag i Örebro och prata om webbpublicering och Webbstjärnan, idag har jag varit på hemmaplan och pratat webbpublicering och Webbstjärnan. Det är en stor lycka att få prata om hur webbpublicering kan bli en del av skolarbetet, och än större är lyckan när man i pausen blir stoppad av en lärare som säger:

– Så du är inte lärare längre?

– Nej, jag är tjänstledig detta år för att arbeta för .SE

– Åh, jag som så många gånger ha velat mejla, skriva till dig och säga ”Vill du bli min mentor”, för jag har som du svenska och samhällskunskap, men möjligheterna på min förra skola var så små för att arbeta med internet som ett verktyg, med webbpublicering i klassrummet, så det har liksom aldrig blivit av. Men nu har jag bytt skola med mer möjligheter och så får jag träffa dig, för jag vill också göra det som du gör, blogga om konflikter, blogga om romaner, blogga med mina elever.

Vi det här laget vet jag inte riktigt vad jag ska säga, mer än att jag är glad, att hon är här och vill pröva, vill våga, vill ge sig hän. Och jag tänker det är bäst att jag skickar med henne och alla andra som vill lite länkar, så att de som vill inspireras kan komma igång…

Jag vill gärna ge så mycket mer… så fråga, mejla, återkoppla, för jag är så oerhört glad över att jag inspirerat, och än mer tacksam för att du berättade, tack!

Till dig som undrar över Webbstjärnan säger jag bara kolla in den här muffinspresentationen, den gör en sugen!

Att arbeta med sociala medier- vad ger det mig som lärare?

supervice

I min inbox kom ett mejl från ”Tea” med följande fråga:

du vill att skolan ska anamma den digitala kulturen till skolan..tänker på sociala medier t.ex.och webbpublicering av skolarbeten. Men det finns så många traditionella lärare som fastnat i det gamla skolsystemet hur ska man få dem att införa/bli inspirerade att använda det till sin undervisning? eleverna nappar säkert lätt på det.Men läraren tänker säkert:” What’s in it for me?” så du som är lärare vad blir det för svar? =)

”What’s in it for me?” Vad kan jag som lärare vinna på att arbeta med Webbpublicering, med digitala verktyg?

Jag har varit lärare ända sedan 1997, och jag har verkligen levt, andats mitt yrke. Jag blev lärare för att jag har en enorm passion för att lära, lära nytt, utvecklas och möta andra i mitt eget sökande efter mer kunskap, fler insikter. Jag blev lärare för att jag älskar skolan, för att det är en plats som jag förknippar och förknippade med lärande. Jag blev lärare för att jag ville fortsätta lära och inspirera andra att få en passion för det jag älskar nämligen att lära.

Jag blev lärare och alla vet ju vad en lärare gör. Jag har hört det så många gånger, om hur bra lärare har det, hur långa sommarlov vi har, hur tacksamt det måste vara att bara kopiera av en lärobok. Jag har hört det så många gånger, vi lärare gör inte så mycket. En lärare gör inte många knop, han/hon tar fram en gammal stencil och delar ut den och låter sedan elever fylla i den, för att sedan låta dem hitta lösningen i facit. Alla har erfarenheter av hur en lärare är, alla har gått i skolan. Alla vet vad en lärare gör.

Lärare blir man för att få lov, långa lov, som sommarlov.

Jag valde att börja arbeta med sociala medier (bloggar) var det för att jag ville att alla skulle möta Blackeberg.  Jag ville visa mina elevers skolarbete. Alla skulle genom deras skolarbete inse Blackebergs storhet. (Naivt, jag vet). Deras slit skulle inte bara vara för mig, och endast för mina ögon. Och jag misslyckades, mina elever föll inte för Blackeberg, världen hittade inte våra sajter om Blackeberg, min kärlek till Blackeberg besvarades inte. Men det hände något annat, bilden av vad jag och min dåvarande tvåa gjorde i skolan förändrades. Jag fick helt plötsligt kommentarer som:

-Tänk vilka saker de lär sig i skolan.

-Vi satt hemma och titta igenom guiden Att skriva för webben tillsammans, tänk om jag hade fått lära mig det i skolan.
(inom parantes ska jag väl säga att den föräldern inte växte upp i en digital värld…)

Sedan hände något mer, helt plötsligt kom en mamma fram till mig och sa:

-Det är så häftigt att ha dig som lärare…
-Va, sa jag, jag är inte din lärare utan din dotters, men ok?
-Ja, men jag kan ju följa med i era samtal i era diskussioner och du är ju över allt, jobbar du jämt eller?

Jag tittade upp, log lite generat och tänkte du ska bara veta att jag aldrig har arbetat mindre än nu, men svarade:
-Nej, jag jobbar inte jämt. Jag har ett liv också och då avbröt mamman och sa:

-Men du kommenterar ju här och där, du är ju ständigt närvarande.

Jag log generat, tittade ner och tänkte det är så det är att vara lärare:

  • att ständigt vara närvarande,
  • att underlätta lärande, genom att ställa frågor, genom att verka utan att synas.

De digitala verktygen, de sociala medierna, bloggen, i mitt fall, gjorde mig, mitt och mina elevers skolarbete synligt.

Så vad finns i de sociala medierna, i de digitala verktygen, i webbpubliceringen för mig? Vad kan en lärare vinna?

Kort och gott: Skolan, lärare och yrket har allt på att vinna på att synliggöra det vi gör och hur vi gör det. Skolan har allt att vinna på att berätta vad elever/lärare/pedagoger gör. Det är bara om vi berättar som vi kan ta makten över att beskriva vad skolarbete innebär. Lärare har allt att vinna på att med stolthet visa vad vårt yrke innebär, att det innebär mycket arbete, eftersom vi arbetar in våra lov, våra sommarlov, att vårt yrke inte är att stå vid kopiatorn och trycka upp stenciler utan att vi verkar för att underlätta lärande och det är vi proffs på.

Och att skolarbete är något som vi och våra elever ska vara stolta över. Skolarbete är på riktigt och viktigt. Det är inget att skämmas över eller något som ska gömmas undan. Med hjälp av digitala verktyg kan vi visa världen vad vi och våra elever gör, i skolan och det är mycket…

Med hjälp av digitala medier, sociala medier, kan vi med väldigt enkla verktyg  visa vad vårt yrke innebär.

Låt oss göra det, vi har allt att vinna, inget att förlora. Synliggör ditt lärarskap.

Apollinaire, Gunnar Harding och upphovsrättens vindlingar

Min sommarserie kom lite av sig, men här kommer inlägg nummer två, som handlar om att jag ville skriva ett inlägg om Typedrawing, en rolig tjänst som gör att du kan rita med text på nätet.

Jag hade en idé om att mina elever skulle kunna göra bilddikter precis som Apollinarie med hjälp av tjänsten. Dessvärre blev det inga dikter, eftersom tjänsten är tillåter en skriva en ganska begränsad mängd ord, men mina elever fick rita bilder med hjälp av korta text eller korta ord. Det visade sig också vara ganska svårt. Vi har inte lika skickliga som Åsa Kronkvist som tipsar om tjänsten på sin Uggleblogg.

Inlägget som jag valt att återpublicera här handla om vad upphovsrätten säger om texter, och om jag fick publicera Apollinaries bilddikt eller inte på nätet.

apollinaire

Jag har tänkt mig att göra ett blogginlägg om en webbtjänst som gör att du kan rita egna bilder med hjälp av text, för att sedan göra en parallell till Apollinaries bilddikter ”Calligrammes”. Men för att kunna skriva det inlägget måste jag först kontrollera vad upphovsrätten säger:

-Får jag publicera en text av Apollinarie på nätet?

Jag börjar på Skolverkets sajt Kolla källan, som förtjänstfullt har gjort flera lärarguider om Upphovsrätt och där kan jag läsa att jag får:

Publicera utan tillstånd
Gammalt material: Gamla texter och bilder där skyddstiden har gått ut. Skyddstiden för litterära och konstnärliga verk är 70 år efter upphovsmannens död, med undantag för fotografiska bilder som har en skyddsstid på 50 år.

Alltså måste jag ta reda på när Appolinaire dog. Wikipedia ger mig besked, han dog 1918. Jag kan alltså publicera hans dikter utan tillstånd, men jag vill ju publicera dem i svensk översättning, vad gäller då? Jag får inga besked på Kolla källans webbplats, så jag mailar Anette Holmqvist och får genast svar:

Du måste ta hänsyn till översättarens upphovsrätt. Det är dock oklart hur länge jag måste ta hänsyn till översättarens upphovsrätt.

För att kunna publicera en dikten, måste det antingen vara på franska eller så behöver jag tillstånd av Gunnar Harding, som översatt Apollinaire till svenska. Jag bestämmer mig för att fråga om lov och imorse fick jag ett svar i min mejlbox, som gör att jag går runt med ett stort leende på läpparna.

Gunnar Harding skriver i sitt mail:

Inga problem. Publicera vad du vill av mina Apollinairetolkningar.

Så nu ska jag bara komma igång och skriva mitt inlägg, om hur elever/du kan göra egna bilddikter precis som Apollinaire, med den där webbtjänsten. Under tiden kan ni njuta av Gunnar Hardings tolkning av en av Apollinaries Calligrammes, vill du se lite bättre klicka på bilden.

Ett extra tack till redaktören på Wahlström & Widsstrand för hjälpen att förmedla mejlet till Gunnar Harding, och tack Gunnar!

***

Det här inlägget ligger under följande licens CC (by, nc, sa) och är en återpublicering av Upphovsrätt och poesi i översättning ett detektivarbete på Stjärnkikarna

Ska prata webbpublicering på World Summit i Karlstad

Jag ska prata om webbpublicering i skolan i Karlstad på den internationella konferensen World Summit i Karlstad den 14 juni till den 18 juni, bara läs vad de vill uppnå:

WORLD SUMMIT 2010 WANTS TO CONTRIBUTE TO

• Supporting teachers and recreation instructors so they can progress from an outsider position to involvement in the media and information society.

• Providing a scientific basis for media training.

• Giving the decision-makers access to findings from the world of research as a basis for their decisions.

• Giving the media industry increased knowledge of modern research to be used in developing production and distribution.

• Giving decision-makers insight into the role of the media industry and the prerequisites for producing and distributing high-quality content for children and young people.

• Improving the status and availability of media education.

• Increasing children’s and young people’s involvement in and influence on media content.

• Helping children and young people make demands that will lead to better teaching about and involving the media.

• Create and develop an increased dialogue between the media production and content creation, media education and educators, media research and policy-making and children and youth participation in the media.

Själv ska jag försöka går på en rad intressanta seminarium onsdag-torsdag-fredag bara vid en första överblick så såg jag det här som lockade mig:

Key note speech II: ”Growing up in a digital world”

”Children and the new media”

”Pre-school children and digital literacy in Norway”

”Creativity, Knowledge Society and Technologies”

”New trends in installations, new technologies and Media Literacy”

och mycket mycket mer…

Det får mig att bli extra stolt när jag läser min egen lilla programpunkt på torsdag eftermiddag den 17 juni klockan 16.00-16.45

”Internet and web publishing as a teaching resource”
Presented by Kristina Alexanderson, .SE , Sweden

This session presents experience of teachers using the Internet and the possibility to publish the pupils work as a resource in the classroom. What do children learn? What are the benefits for the teachers, which are the benefits for the kids and society? This session initiate from the experience teachers share with their pupils in the web competition Webbstjärnan