Etikettarkiv: Webbstjärnan

Första hjälpen för den källkritiske på Internet! #blogg100

Källkritik är något som vi ofta pratar om när det kommer till att använda Internet. Det är en färdighet som är viktig och som alla behöver använda och många av oss behöver tänka kring hur vi värderar källor och vilka frågor som vi ska ställa.

För att hjälpa er har vi på Webbstjärnan tagit fram en ”infografik” som kan fungera som första hjälpen för den som vill och ska göra en källkritisk analys. Naturligvis är den tillgänglig under Creative Commons Erkännande – Dela lika. Fri att bearbeta, fri att sprida, ladda ner och sätta upp i klassrummet.

forsta-hjalpen-infografik

Om man vill få mer kött på bena rekommenderar jag att man laddar ner .SE:s internetguide Källkritik på Internet, som jag är författare till 😉

Vi har utgått från de frågor som vi bör ställa om källor, som vilken sorts källa det handlar, vem som står bakom den och om det är en person eller en organisation. Det är ett frågebatteri, men för att du ska göra analysen måste du ta ställning till alla svar och fundera på hur källan fungerar för den uppgift som du har att lösa.

Tips till dig som vill fördjupa dig i begreppet personlig integritet!

Integritetsfrågorna är svåra att överblicka och ta ställning till, speciellt på nätet. Många av oss som använder internet har svårt att överblicka hur den information som vi delar används och vem och var den sparas. Vi använder tjänster utan att fundera på hur internet fungerar, eller hur sociala medietjänster använder vår information, sparar den och sedan delar med sig av den. Det är en av anledningarna till att vi på Webbstjärnan valde att lyfta just integritetsfrågor på Internetdagarna i år.

I debatten om rätten till integritet på nätet finns det många saker som kan vara värda att fundera kring. Vi lyfter några i Webbstjärnans film om integritet, men på internetdagarna lanserade även Markus Bylund (forskare på Sics) sin bok Personlig integritet (boken som pdf) (pdf) som är en tydlig genomgång av vad personlig integritet innebär, och hur internet påverkar vår integritet. Han lyfter många intressanta aspekter på frågan och ger en bild av debatten samt lyfter frågor som vi som användare av olika tjänster på nätet kan behöva ha kunskaper om.

Jag vill verkligen rekommendera alla som är intresserad av integritetsfrågor att ta del av boken, den finns tillgänglig på nätet som en pdf, fri att ladda ner och sprida eftersom den är tillgänglig under en Creative Commons licens (erkännande, icke-kommersiell- inga bearbetningar).

Läs den, sprid den, debattera den. Och vet du vad, till boken finns också en hel webbplats som lyfter innehållet i boken, den heter såklart personlig integritet.

Webbstjärnans film hittar du här:

Vilken betydelse har webbpublicering för din undervisning?

-Vilken betydelse har webbpublicering för din undervisning?

Jag ska inte säga att jag inte tänkt på frågan flera gånger och jag har säkert belyst mina perspektiv både en och två gånger på den här bloggen, men idag låter jag en av Webbstjärnans prisbelönta lärare Barbro Sköldenberg. Ni kanske känner till hennes fantatiska projekt med Nalleresan, och redesignit som hon blev intervjuad om på Skolverkets webb om.

Jag frågade Barbro och fick ett svar som jag bad henne att jag skulle få dela med er. Såhär svarar Barbro på frågan om vilken betydelse som webbpublicering haft för hennes undervisning:

  • Arbetet har gett mig struktur och en helhet samt hjälpt mig att bli bättre på att hålla den röda tråden. Jag tänker mer på varför jag gör något.
  • Den har gett mina elever fler uttrycksformer i text, bild och film. Bloggen har varit ett verktyg och naturlig del av undervisningen.
  • Mina förväntningar på eleverna har höjts vilket har påverkat elevernas resultat positivt.
  • Den har synliggjort elevernas lärande på ett enkelt sätt, gett möjligheter till återkoppling och feedback. Formativ undervisning.
  • Mina elever har känt lust och motivation att komma till undervisningen.
  • Eleverna har blivit sedda och bekräftade.
  • Arbetssättet har öppnat upp klassrummet för elever och kolleger.
  • Undervisningen har blivit mer elevstyrd. Eleverna resonerar sinsemellan vad de vill redovisa och på vilket sätt på bloggen.
  • Den har öppnat upp för ämnesövergripande samarbeten.
  • Språkutvecklande.
  • Kreativt tänkande.
  • Digitala medier och modern teknik har blivit tillgängligt i undervisningen.
  • Undervisningen har gett mig en stor tilltro till mina elevers förmågor. Eleverna har ett naturligt förhållande till modern teknik. De har lärt mig massor om datorer och ipads.
  • Att arbeta med bloggar och digitala uttrycksformer har varit bland det roligaste och mest utvecklande i min lärarroll!

När jag läste Barbros svar frågade jag: får jag, får jag publicera ditt svar på min blogg, och hon sa ja.

Jag instämmer med allt som Barbro berättar om, men jag vill också understryka vikten som webbpublicering hade för mig som lärare: Det utvecklade mig och min lärarroll, och gjorde att andra såg annorlunda på mitt och mina elevers arbete. 

Utveckla dig själv, dina elever och ditt arbetssätt och starta en blogg, är allt jag vill säga. Vi på Webbstjärnan hjälper dig. Sedan kan du väl också berätta vilken betydelse webbpublicering har för din undervisning och din lärarroll…

Fredagstips – läs Webbstjärnans citatbok Vad är Internet, enligt elever?

Måndagen den 26 augusti 2013 lanserar Webbstjärnan boken (pdf-en) Vad är Internet, enligt elever.

I våras frågade vi alla lärare i tävlingsklassen 1-5 om de kunde be sina elever berätta för oss vad internet är och hur Internet fungerar och vilket gensvar vi fick… Enormt!!! Ett axplock av alla beskrivningar som vi fick har vi valt att publicera i en bok, och jag ger er nedan en tjuvkik.

Skärmavbild 2013-08-23 kl. 11.11.48 AM

Skärmavbild 2013-08-23 kl. 11.17.10 AM

Vad ör och hur fungerar Internet - Elever i Webbstjärnan 2013

Vad är Internet enligt elever?

 

Texten på webben och den otåliga läsaren – ny infografik

När jag tillsammans med mina elever började med att publicera skolarbete på webben, var det en sak som vi ägnade mycket tid åt: frågan om hur vi skulle få läsaren att läsa det vi skrev, det skolarbete som mina elever skapade. Det är en viktig dimension i att vilja visa upp skolarbetet, att det ska nå mottagaren.

I mitt arbete med mina elever var det främst två mottagare som jag och mina elever arbetade mot: det var mig som den som skulle bedöma skolarbetet och mina elever som skulle gå i dialog med andra elevers texter. Och då var det viktigt att det som vi skrev, publicerad blev läst och fungerade för oss som mottagare.

Vi på Webbstjärnan har tillsammans med Linda Svanberg tagit fram en infografik som sammanfattar de viktigaste punkter som du bör ta med dig när du ska publicera text på webben.

hur_du_skriver_webbtext_bild-460x606

Den är fri att ladda ner, skriva ut, bearbeta och göra om tillsammans med dina elever, eftersom vi sprider den under licensen Creative Commons Erkännande. Kolla in den, använd den, sprid den, ha den som utgångspunkt för att fördjupa dina och dina elevers kunskaper om text på webben. Men gör också som jag läs .SE:s och Erik Geijers Internetguide: ”Skriva för webben” den finns både som pdf och som bok att läsa på webben.

 

Webbstjärnan hjälper dig med att arbeta mer medvetet med Internet i skolan

I mitt arbete på Webbstjärnan får jag möjligheten att hjälpa lärare igång, med ett arbete för att få deras elever att bli mer medvetna Internetanvändare. Och jag tänker att det kanske kan behövas när jag hör Mary Meeker, som pratar om trender på Internet.

Det är spännande att statistik som att antalet Internetanvändare växer, och sedan är statistiken kring hur användandet av Internet ser ut väldigt intressant. Att det blir mer och mer mobilt, att vi anammar ”the tablet” (läsplattan) som plattform. I hennes trender är det mycket som jag känner igen från skolan, många arbetar med ipads, men det finns också intressanta aspekter som tas upp som följande citat, som på ett tydligt sätt visar hur Internet förändrats:

1993 sa Joe Louis ”On the Internet nobody knows you’re a dog” som 2013 har blivit ”On the Internet, everybody knows you’re a dog”. Spännande utveckling, men det innebär också att det ställs mer krav på oss som Internetanvändare att fundera på hur vi vill framstå, att vara medveten som Internetanvändare.

Sedan slås jag av det som Mary Meeker säger om trenden att vi delar mer bilder, video, ljud och data, det bygger på en inställning: ”om jag hjälper dig, så hjälper du mig och vi hjälper alla tillsammans andra.”

Jag tänker ofta att det är just den inställning som som driver mitt arbete i Webbstjärnan om vi hjälper dig, så hjälper du oss och tillsammans så gör vi gott för skolan. Det vi vill att lärare tillsammans med sina elever ska uppnå är att bli mer medvetna användare av Internet, för alla vet om du är en ”hund”. Men jag slås också av trenden att vi delar mer bilder, mer rörlig bild och ljud, hur påverkar det förmågan att skriva, att

Webbstjärnan drar igång igen den 14 augusti kl 11.00 och om du vill så hjälper vi dig igång (gör en intresseanmälan). Vi har också massor med utbildningar från Boden i norr till Ystad i söder, kring hur man kan arbeta med att publicera skolarbete på Internet, alla är kostnadsfria.

 

 

 

Webbstjärnan handlar om att lära sig mer om Internet

Jag arbetar som chef för Internet i skolan på .SE. Mitt arbete innebär i korthet att jag har lyckan att får vara ansvarig för .SE:s satsning för att utveckla Internetanvändningen i skolan, vi gör det främst genom skoltävling Webbstjärnan, som handlar om att publicera skolarbete på Internet.

Om jag får säga det själv är Webbstjärnan en grym verksamhet, som är skapad för skolan. Vi ger de lärare som deltar i Webbstjärnan valfri .SE-adress och webhotell, samt support och webbpubliceringsverktyg som behövs för att lärare ska kunna, men samtidigt vill vi sprida kunskaper om Internet och hur Internet fungerar.

Vi arbetar med öka kunskaper kring Internet och några frågor som vi vill att lärare tillsammans med sina elever ska närma sig är:

-Vad är Internet?
-Hur fungerar Internet?
-Vem/vilka bestämmer över Internet?
-Hur skapas innehållet på Internet?
-Vem äger innehållet på Internet?
-Hur agerar vi på Internet?
-Vilka rättigheter/skyldigheter har vi på Internet?

Alla dessa frågor är stora, svåra och de är knappast de första som man tänker på när man väljer att publicera skolarbete på Internet tillsammans med elever, men vi på Webbstjärnan tänker oss att det är bara genom ett arbete på Internet som vi kan börja förstå hur Internet fungerar.

Idag är det exakt 10 dagar för dig som vill delta och blogga, eller göra en webbplats inom ramen för skolarbetet och delta i Webbstjärnan 2013, sedan stänger vi anmälan och öppnar först i augusti, då möjligheten att starta nya webbprojekt finns för elever och lärare i svenska ungdomsskolan.

Spana in Webbstjärnans nya-gamla infografik -en bloggskola!!!!!

Bloggskola (jpg)

Jag är extra stolt över att vi visar vägen för Creative Commons att vi använder en grafisk form som är licensierad under Creative Commons och sedan gör något nytt. Återanvända och skapa nytt, och visst ser vi att det är samma, som infografiken som vi tog fram för att välja rätt licens, men ändå inte.

Creative-Commons-Webb

Även Webbstjärnans bloggskola är licensierad under Creative commons, Erkännande. Använd sprid och bearbeta, gör din egen, översätt den, lägg till det som vi missat…

 

Tänk om alla förlag använde Creative Commons…

Webbstjärnan har vi under två veckors tid väntat på svar på frågan om elever får publicera bokomslag på bokbloggar eller inte. När vi inledde arbetet så hade vi en föreställning om att det skulle vara ganska enkelt och att vi skulle få svaret att det går nog bra…

Vi tänkte att det finns en gemensam standard eftersom det på många förlags webbplatser finns omslagsbilder som fritt får användas i redaktionell text. På Semic står det följande:

Observera att pressbilderna bara får publiceras i samband med redaktionell text om respektive bok!

Till lärare finns det till och med en lärarhandledning om romanen Bronsdolken som de kan ladda ner, men hur är det med omslagsbilderna och räknas elevers texter/recensioner kring böcker som redaktionell text? Det framgår inte, och det var den frågan som vi på Webbstjärnan ställde oss. Vilka svar fick vi?

Svaret vi fick är att det inte är så enkelt, och att alla förlag gör olika. Läs inlägget: Bokomslag på bloggen- vad får vi publicera?.  Att det finns många intressenter. Personligen tycker jag att svaret från Bonniersförlagens svar är mest spännande:

Det är inte tillåtet att publicera omslagen, utan att först fråga formgivaren om lov. Däremot får man, enligt Bonnier, fotografera av boken – exempelvis när den ligger på ett bord eller när någon håller i den – och använda det materialet fritt. Skillnaden är att man då återger ”boken som bok”, och inte omslaget (verket) som sådant.

Jag tänker bara, tänk om alla förlag använde Creative Commons som verktyg för att sprida sina omslag på webben, så mycket enklare det skulle vara. Då skulle elever fritt kunna använda omslagsbilderna. Ett härligt exempel på användning av en Creative Commons bild på ett omslag är Pelle Stens berättelse om ”från höstsemester till bokomslag” om hur bilder under Creative Commons kan komma till användning. Eller tänk om det i svensk upphovsrättslagstiftning fanns ”fair use”, då skulle omslagsbilderna få användas…

Till min stora lycka insåg vi dock att Bonniers hade ett samarbete med Wikimedia och att en del av deras författarbilder delas fritt på Wikimedia Commons under en Creative Commons licens, mer sånt önskar jag av jultomten.

Klassbloggen – en möjlighet att följa barnens vardag i skolan

Dagarna går så fort, men det finns intryck som består. Den tredje dagen på Internetdagarna hade jag äran att moderera en session kring den öppna skolan och vem som efterfrågar den. I panelen satt Johan Ronnestam och Eva Lilliestierna. Båda två var lysande och gav personliga och insiktsfulla perspektiv på skolan och Internet i skolan.

Johan pratade om vikten av att ha aktuell teknik, att våga byta, våga se nya möjligheter, att inte låsa sig vid ett system. Eva rörde alla besökare och mig fullständigt genom sin berättelse om hur hon arbetat med sina elever. Hon presenterade sig själv och sin relation till datorer på följande sätt:

Min relation med datorer och internet var långtifrån lättsam. Jag kunde nog skriva ett mail och skicka det, men definitivt inte bifoga något. Kort sagt: Jag gillade inte datorer. Jag hade faktiskt rykte om mig på skolan att det räckte med att jag kom in i ett rum så strejkade datamaskiner. Med det utgångsläget kändes det knappast självklart att starta en blogg.

Men efter tjat från hennes dotter, en av mina underbara kollegor så bestämde sig Eva för att delat i Webbstjärnan och skapade en klassblogg tillsammans med sina elever och ta in Evas ord när hon beskriver sin och elevernas relation till sitt skolarbete med följande ord:

Tänk er lyckan när de första bilderna hamnade där de skulle, när den första länkningen funkade, att lyckas lägga in en filmsnutt med ljud. Det är fantastiskt att lära sig saker som man trott varit omöjligt.

Jag var omåttligt stolt och tvingade alla i bekantskapskretsen att lotsas av mig genom sidorna i vår blogg.

Jag blev nog till och med lite asocial under en period, satt hemma på helger och kvällar och fixade med vår sida. Min man gick omkring därhemma och muttrade: internet connecting people! Men det var ju så himla roligt! Och det var inte bara jag som tyckte det utan även barnen, deras föräldrar och deras släktingar.

Ungarna var otroligt stolta när de hade skrivit och ritat eller fotat något som de kunde lägga ut på bloggen. De började tänka blogg i alla olika sammanhang och påminde om att kameran skulle med varje gång vi gjorde något kul. Mitt i en aktivitet kunde någon säga; det här ska jag skriva om på bloggen.

Så ska det vara att arbeta med Internet i skolan, att arbeta med skolarbete i skolan. I Evas ord skiner det av stolthet, en lärares stolthet, och sedan fångar hon barnens stolthet och samt hur den sammansvetsade föräldrarna.

Något som överraskade oss var gensvaret vi fick från föräldrar och anhöriga. Helt otroligt! Jag tror att vi fick från februari till början av juni, alltså fyra månader, nästan 300 kommentarer. Mammor och pappor, deras far- och morföräldrar, kusiner, mostrar och morbröder alla möjliga lämnade kommentarer och glada tillrop. De kände väl att de nu hade möjlighet att följa barnens vardag i skolan.

Jag önskar att alla, och då menar jag alla skulle kunna få möjlighet att ta del av Evas berättelse, om klassbloggen, om skolarbetet, om deras arbete. Möjligheten finns genom att du tar del av vår gerilla-sändning från Internetdagarna. Se längst ner eller klicka på länken till Bambuser, men du kan också läsa Evas egna ord om sitt arbete, för nedan finns Evas presentation (som jag har fått tillstånd att publicera.)

Eva ä snel åocså jälpsam ho ä gråhåri .

Eva ä bra som lärare och ho ser te at vi jör vårat jobb

Eva ä tjöti och snäl sköji och roli och ho hitar på så roliga saker heja heja Eva.

 

Så presenterade några av mina skolbarn mig på vår blogg. Själv så skulle jag vilja presentera mig så här:

Jag heter Eva Lilliestierna och arbetar på en liten skola utanför Mariestad i Västergötland. Den lilla byn som skolan ligger i heter Tidavad och vi har 100 barn från förskoleklass till åk 6. Själv är jag klasslärare i en åk 1-2.

 

Att jag står här idag är ett under av mod. Jag menar alltså anledningen till att jag står här. Att jag vågade starta en klassblogg med mina barn.

Det var väl inget tänker ni, men för mig så var det faktiskt det. Min relation med datorer och internet var långtifrån lättsam. Jag kunde nog skriva ett mail och skicka det, men definitivt inte bifoga något. Kort sagt: Jag gillade inte datorer. Jag hade faktiskt rykte om mig på skolan att det räckte med att jag kom in i ett rum så strejkade datamaskiner. Med det utgångsläget kändes det knappast självklart att starta en blogg.

Det var min dotter (hon jobbar på .SE) som la ner timmar på att övertala sin mamma i början på det här året. Hon fick det att låta så enkelt och lovade att ställa upp med support. Nu visade det sig att Webbstjärnan ställde upp med all support man ville ha, men det visste jag ju inte då. Vad jag däremot visste var att jag skulle bli tvungen att ställa de simplaste och mest korkade frågor man kunde tänka sig.

I det här skedet såg jag nog bara en stor vinst med en klassblogg och det var att det antagligen skulle sporra en del elever till att komma igång och skriva lite mer. Jag hade några som tyckte att det var väldigt jobbigt och helst ville göra så lite som möjligt. Så det var nog detta som fick mig att ta steget. Att det sen skulle ge så otroligt mycket mer det hade jag inte en aning om då. Och att jag själv skulle tycka att det var så roligt…..det hade jag ju aldrig trott.

Nåväl var jag övertygad och då återstod det för mig att få min kollega med på noterna också. Det visade sig vara väldigt enkelt. Konstigt att den yngre generationen är så orädd av sig. Hon var ju också långt ifrån någon datanörd, men det bekymrade inte henne. Så då var det bestämt!

Tänk er lyckan när de första bilderna hamnade där de skulle, när den första länkningen funkade, att lyckas lägga in en filmsnutt med ljud. Det är fantastiskt att lära sig saker som man trott varit omöjligt.

Jag var omåttligt stolt och tvingade alla i bekantskapskretsen att lotsas av mig genom sidorna i vår blogg.

Jag blev nog till och med lite asocial under en period, satt hemma på helger och kvällar och fixade med vår sida. Min man gick omkring därhemma och muttrade: internet connecting people! Men det var ju så himla roligt! Och det var inte bara jag som tyckte det utan även barnen, deras föräldrar och deras släktingar.

Ungarna var otroligt stolta när de hade skrivit och ritat eller fotat något som de kunde lägga ut på bloggen. De började tänka blogg i alla olika sammanhang och påminde om att kameran skulle med varje gång vi gjorde något kul. Mitt i en aktivitet kunde någon säga; det här ska jag skriva om på bloggen.

En person på skolan som jag vet uppskattade vår blogg väldigt mycket var vår kock. Han är mycket uppskattad av barnen för att han lagar så god mat och självklart ville de skriva om honom. Våran kok heter Peter, han ä den bästa koken., Jag tror jag sprengs av Peters goa mat, och andra liknade kommentarer gjorde förstås honom till en av våra trogna supportrar.

Jag vet att även hela hans bekantskapskets fick stå ut med guidning genom våra sidor.

Något som överraskade oss var gensvaret vi fick från föräldrar och anhöriga. Helt otroligt! Jag tror att vi fick från februari till början av juni, alltså fyra månader, nästan 300 kommentarer. Mammor och pappor, deras far- och morföräldrar, kusiner, mostrar och morbröder alla möjliga lämnade kommentarer och glada tillrop. De kände väl att de nu hade möjlighet att följa barnens vardag i skolan.

Redan några månader efter att vi startat så började föräldrarna komma med förslag att vi skulle kunna förbättra sidan så att den blev mer lättillgänglig för dem att läsa. Många kom också och uttryckte sin glädje över att äntligen kunna följa med på allt som barnen gjorde i skolan. Det är ju så att många glömmer vad som hänt under dagen när de kommer hem på kvällen.

Jag tror att deras engagemang, föräldrarnas alltså, kom sig av att barnen var så himla stolta över sin blogg. Och att de var det, berodde säkert på att vi lärare var så himla stolta. Vi hade alla fått något gemensamt som vi arbetade kring.

Naturligtvis sporrade själva tävlingen ganska mycket också men egentligen kom det först på slutet. Vi trodde ju inte att vi skulle gå vidare.

Jag har haft många klasser men jag har aldrig tidigare känt att pedagoger, barn och föräldrar varit ett så´nt starkt team som alla strävat mot ett gemensamt mål. Nämligen vinst i Webbstjärnan.

 

Jag är tjänstledig från skolan i år men vet att klassen kommer fortsätta med sin blogg. Dessutom är det två lärare till på skolan som allvarligt funderar på att börja.

På vår vänskola i nästa lilla by, är det också flera som är intresserade och däribland förskoleklassen.

Man får verkligen säga att det spridit sig som ringar på vattnet.

Ytterligare ett plus med bloggadet var att i våras när vi skulle lämna in vår kvalitetsredovisning hänvisade vi bara till vår sida. Varsågoda alla som är intresserade av vad vi gjort. Gå in på tidavadsbarn.se, där står allt.

Det kändes otroligt skönt att slippa lägga tid på den dokumentationen kan jag säga!!

Vi vet ju, alla vi som jobbar i skolan, att det är tillräckligt mycket av den varan ändå.

I april månad blev det riktigt spännande när det hade gjorts två gallringar och vi fortfarande var kvar i tävlingen. Jag fick rapporter från barnen att det ibland var lite svårt att sova eftersom det killade så i magen. Och det gjorde det på mig också. Jag fick nypa mig för att förstå att det faktiskt var sant. Vi i lilla Tidavad skulle åka till den stora kungliga huvudstaden och kanske vinna ett pris.

Vad var det som var så bra med vår blogg??

Vi tittade förstås på många av de andra lagen och tyckte att alla bidrag var väldigt proffsiga. Mycket snitsigare än vårt. Men kanske var det glädjen med arbetet som lyste igenom. Jag vet fortfarande inte.

I alla fall så slutade det med att jag och min kollega fick ta med oss två sjuåringar och åka x-2000 till Stockholm. Det var inga problem, rektor betalade gärna. Det var ju jättebra reklam för skolan!

Väl i Stockholm så vann vi allmänhetens pris, tack vare våra engagerade föräldrar, plus priset för att vi blivit nominerade. Men framför allt så vann vi all den ära som det innebar att ha kommit så långt i tävlingen som de nybörjare vi var.

Vinstpengarna finns fortfarande kvar men jag vet att klassen planerar en spännande resa nu i höst.

 

Tack för att ni har lyssnat, men nu tror jag att ni är mätta på mig och på tal om att vara mätt så ska jag be att få avsluta med några visdomsord från en sjuåring som jag satt bredvid i matsalen en gång.

Han hade ganska mycket mat kvar på tallriken och jag undrade om han inte skulle äta upp. Han svarade: hä när ja ä mätter så är jag mätter. Dä ä me mek som ena resväska. Dä ä så möe en vill ha å en plöckar på å plöckar på. Å sän går´nte löcket på. Å så ä dä mä mek öj, när ja ä mätter så ä jag mätter.

Kloka ord eller hur?

Tack för mig!