Etikettarkiv: Wikipedia

WikiPedia och källkritiken

I'm afraid of the droids we're looking for av Kristina Alexanderson CC (by, nc, sa)

I några dagar har jag suttit och funderat kring WikiPedia som källa, varför den väcker så mycket åsikter, tankar och föreställningar. Varför är WikiPedia kontroversiell? (om det nu är sant).

Jag återkommer till Amy Bruckmans inlägg Should you belive WikiPedia? Ett grymt inlägg som visar vikten av att vi som ska granska WikiPedia behöver just kunskaper om hur WikiPedia fungerar, att vi behöver titta på vilken artikel vi vill använda, om den uppdateras, om innehållet diskuteras, eller inte? Att artiklar i WikiPedia inte är enhetliga, eller ens likvärdiga, vi kan inte behandla WikiPedia som en källa utan vi måste titta på varje artikel för sig. Vi behöver titta på historik, redigeringar och ta del av diskussionen, om det finns en sådan för att vi ska kunna göra en första bedömning om vi kan använda just den här artikeln som källa, eller om vi bör söka andra, mer uppdaterad, mer granskade källor.

Amy Bruckman diskuterar vikten av att arbeta nära källan, med källan och ha kunskap om hur källan skapas i ett arbete med källkritik. Amy Bruckman skriver bland annat:

One of the things I like about Wikipedia is the fact that the articles don’t remain static. We teach a course called Theory of Knowledge at our school, where the purpose is to help kids understand “how we know things.” The fact that Wikipedia changes, and sometimes rapidly enough for a class to dissect on the moment, suggests that knowledge is not an immutable thing, that it a dynamic growing endeavor.

Sedan avslutar hon med det som gör att det är så svårt med källkritik och varför det är så svårt att lära ut, det är inte statiskt, det är inte enhetligt, och det finns inte en sanning utan många perspektiv som kan ge en bild av vad som kan vara rätt. Hon sammanfattar så här:

It’s not surprising that people are confused about whether to believe Wikipedia–the truth is complicated. I believe today we have a crisis in epistemology–no one knows what to believe any more. But it’s also a teachable moment. A moment to teach students about peer review and the importance of references and how to think critically about the reliability of everything they read.

Så låt oss se möjligheterna med källorna, och låt oss använda möjligheterna för att tänka kritiskt.

 

Wikipedianerna är Wikipedias hemmafruar

En webbplats som Wikipedia, där alla kan bidra med innehåll, skapar andra förutsättningar än en där innehållet produceras av några få utvalda experter. Wikipedia är inte svaret på allt.
Om det är svaret på allt, är det kanske snarare fel på frågan!

Olof Sundin

Jag hade nöjet att få föreläsa tillsammans med Olof SundinFramtidens lärande prata om Wikipedia i klassrummet och Klassrummet i Wikipedia. Vi belyste lite olika perspektiv och i mina ögon kompletterade vi varandra. Det var extremt roligt att höra Olof berätta om sin studie av ett antal wikipedianers vardag på Wikipedia.

Jag öppnar mina mail och jag öppnar Wikipedia. Det gör jag alltid. Det är det första jag gör, så att säga. Det ingår [skratt] i rutinerna. Då har jag sidor som jag övervakar, min bevakningslista. Om jag kollar nu så har jag 1493 sidor som jag bevakar just nu. /…/ jag tittar om det är något som är intressant som jag vill titta på. Antingen om någon har klottrat eller förstört på något sätt i en artikel.”

Jag har mest städat, det vill säga rensat klotter. Det är nog något av det mesta jag gör på Wikipedia en vanlig dag och bevakar senaste ändringar. Ibland hittar jag ett projekt att arbeta med såsom att kategorisera om artiklar eller ändra en liten sak i en större mängd artiklar.

Deras vardag är att vara Wikipedias hemmafruar, de fixar, städar och håller ordning på oss andra som bidrar i bland, med både det ena och det andra. Det är inte riktigt de erfarenheter som jag har från skolan att mina elever ser Wikipedia som sitt hem som de bättrar på snickrar och städar i. Elever är mer som Wikipedias barn de rör sig i källan hemvant och kanske lite mer nonchalant. De information, de klottrar, en del elever lär sig redigera och bidra till Wikipedia, andra lär sig verktyget och hur MediaWiki fungerar. Men det är olika och det vet ni ju redan. Wikipedia är för de flesta elever som jag träffar bara ett träff i Google, kanske den bästa, kanske den första. Jag brukar använda följande för att belysa det:

Wikipedia är tillförlitligt så länge läsaren är medveten om dess brister. I det här inlägget diskuterar jag Wikipedias pålitlighet.

Redan i mitt första inlägg talade jag om att jag älskar google. Googla en fråga och du får upp ett svar – enklare kan det inte bli! Ofta hänvisar google till Wikipedia som också har svar på allt, och jag är återigen i sjunde himlen. Frågan är bara hur pålitliga de svaren är?

Jag belyste frågan kring hur man kan hantera plagiat och visade på att förståelse för att alla kan bidra till källan inte alltid innebär att man faktiskt har förstått att artiklar på Wikipedia förändras och skrivs om. Sedan pratade vi båda två om kunskapsbildning och hur wikipedia som källa gör det synligt hur kunskap bildas.

Vi pratar ofta om Wikipedia i termer av att lära elever ett källkritiskt tänk, och det var både jag och Olof inne på att i det arbetet är det viktigt att ha kunskaper dels om ämnet, själva frågan man söker fakta i, kunskaper kring och runt mediet och hur mediet (internet/wikipedia) fungerar, samt kunskaper om hur man använder sina färdigheter. Jag har varit inne på tidigare.

Hur ska du länka till Wikipedia?

Jag sitter och läser inför ett kommande projekt, och slås av vikten samt betydelsen av en länk. Vad är en länk egentligen, mer än en url eller en webbadress? Jag länkar oftast till de som jag hänvisar till, som referenser. Likt noterna i de akademiska uppsatserna, för att visa var jag tar avstamp, vem eller vilka jag referera till. Jag läser P.D. Magnus On
trusting Wikipedia
och hans diskussion kring om Wikipedia är en trovärdig källa eller inte, samt de metoder som han diskuterar för att avgöra en källas trovärdighet, kommer jag till avsnittet som handlar om hur olika metoder för att avgöra om en artikel i Wikipedia är trovärdig eller inte och länkarnas betydelse.

Wikipedia är noga i sina krav att begära att de som skriver i wikipedia ska länka till externa källor för att öka trovärdighet, sam möjligheten för mig som läsare att granska och verifiera artikelns innehåll. Problemet är dock att bara för att det finns en länk garanterar inte Wikipedia att källan som man länkar till inte är en fabrikation, eller att den som länkar till den har missförstått,
innehållet. Wikipedia använder länkar för att visa på sina referenser, ge oss som läsare/använder möjlighet att hitta fler källor och första handskällor.

Men Magnus tar upp en annan aspekt om hur en auktoritet inom sitt område kan påverka och eventuellt skapa en falsk känsla av att just den Wikipedia artikel, som en auktoritet inom ett visst område hänvisar till är att lita på, genom att auktoriteten inom ett visst område länkar till en specifik Wikipedia-artikel:

Still, one might have reasons to trust specific Wikipedia articles. For example, David Morgan Mar is a PhD astrophysicist who often discusses technical topics on his website. In lieu of filling in all the details, he sometimes links to Wikipedia articles.4 I have known him both from his web presence and from some on-line
chat, and I consider him to be a competent authority on the subjects he discusses. Suppose he has looked at the Wikipedia page to check that it is a good place to direct people. In terms of the methods I’ve described: By the criterion of authority, I believe his claim that the Wikipedia article is OK. Appeal to this vouched-for authority of the article gives me some reason to believe claims made in it.

However, the article to which he links will typically have changed between the time he looked at it and the
time when I visit his site and follow the link. Even if the article is maintained by a core community of competent contributors, users from outside the core community will occasionally edit the carefully tended pages and introduce errors. When I follow the link from Morgan Mar’s site, it is unclear how much weight I should give to the fact that he gave his nod to some previous version of the article. The point here is not to excoriate Morgan Mar. The same problem arises whenever experts link to Wikipedia articles, as has become common practice among bloggers.

[Red. anm Länken i noten (4) har jag lagt in]

Som jag ser det är det egentligen inget problem om alla de som referar till en speciell artikel som referens också använder den möjlighet som finns i Wikipedia med att ta fram en permanent länk. Den ligger lite gömd i verktygslådan och heter permanent länk. Kolla på skärmdumpen nedan:


Det innebär att du kan länka till just den version av den artikeln som du hänvisar till som du anser är trovärdig, eller förklarar, tydliggör ditt resonemang, eller den artikel som du vill gå i polemik med. Sedan kan man väl diskutera frågan om rundgång, att länkar till Wikipedia och länkar från Wikipedia kan skapa rundgång, och då kan man diskutera trovärdighet i de länkar som finns i systemet.

Men länkar skapar trovärdighet både genom att Wikipedia använder dem och genom att vi länkar till Wikipedia, sedan skapar
det andra effekter och det får ett annat citat visa, ett som visar på länkar betydelse för trafiken.

Länkar fungerar också som ett verktyg för att skapa trafik, ett fint exempel på det hittar jag i ett argt inlägg PetitPlat Handmade Miniature Food: 2010 Owl Calendar + Stolen Pictures, en av de, som jag följer på flickr, som skriver så här om länken till de som använder hennes bilder som bakgrund på deras sajt:

”And yeah I know I do them a favor in a way because I link to their website. So yell at them even harder for that.”

Länkar skapar alltså trafik och nya läsare, i bästa fall, bättre ranking i Google också, men det låter jag vara osagt och tänker på Wikipedia och deras plats i sökresultaten och fundera och prata kring det.

Ett grymt inlägg om Wikipedia i skolan måste jag passa på att tipsa om också Teachers: Please stop prohibiting the use of
Wikipedia
(tack BrianKotts). Och Mats fina reflektioner kring just detta läs Wikipedia är underskattat och underbart.

för att vara säker behövs en annan källa

Jag håller på att skriva om elever (minderåriga) och avtal i förhållande till Creative Commons, eftersom frågor droppar in. Jag tänker att jag måste kunna hitta källorna, de juridiska källorna på nätet och hamnar på regeringskansliets rättsdatabaser.

Jag söker och då möts jag av följande brasklapp:

Observera att det kan förekomma fel i författningstexterna. Bilagorna till författningarna saknas. Kontrollera därför alltid texten mot den tryckta versionen.

Nu förstår jag varför jag inte ska lita på källor på nätet, tack! Det är lite som att hamna på WikiPedia som skriver om sig själv som källa (se under rubriken kritik):

Wikipedia ber användarna att verifiera innehållet genom att uppge och kontrollera källor. Dessa kan i praktiken vara bloggar, och ibland kan det visa sig att en artikel på Wikipedia verifieras genom att innehållet kontrolleras mot en källa, som i sin tur har använt Wikipedia som källa utan att uppge detta.

Frågan är bara vem, vilka gör detta? Men uppmaningen är bra!

Ett wiki-projekt som osar Creative Commons

På Webbstjärnan går jag, som sagt igenom alla projekt i tävlingsklassen 6-9 och skriver om de bidrag som har ett innehåll uppe. Bland de bidrag som arbetar med NO, ramlade jag in på 7bäst som är en 7:as wiki på Norrvikens skola. Deras wiki används för deras projekt om Människokroppen, Materia och värme. Jag nämde dem i min bloggpost häromdagen, men eftersom jag fastnade för deras projekt så ringde jag deras lärare och gjorde en intervju om hur han och hans elever arbetar med Creative Commons.

Samtalet med Håkan Elderstig, som är 7bäst lärare och initiativtagare, var underbart. Hans tänk och arbete med wiki:n som plattform är så genomtänkt att jag bara vid tanken blir stum. Håkan har valt wiki:n som plattform för att den skapar goda förutsättningar för samarbete, alla elever kan arbeta med samma, sida, samma text samtidigt. Sedan menade Håkan att en annan fördel är att alla elever kan visa vad de tillfört till arbetet, samt om det blir fel är det lätt att ändra tillbaka och gå tillbaka till en tidigare version.

The cookies of the internet

The Cookies of Internet av Kristina Alexanderson CC(by, nc, sa)

I mina öron är 7bäst ett projekt som hyllar WikiPedias tanke om att alla kan vara med och bidra, alla kan vara med och skapa, och det som skapas tillsammans är större än de enskilda delarna som alla bidrar med. Det som allt skolarbete borde handla om, alltid i alla former.

Sedan har eleverna tillsammans med sin lärare även licensierat sin wiki under licensen Creative Commons Erkännande, DelaLika, vilket innebär att de texter som eleverna tillsammans i wiki:n skapar är fria att använda, bearbeta och skapa vidare utifrån. Håkan berättade när jag pratade med honom att:

En viktig del av ett arbete på webben är att dela, och då var det naturligt att vi skulle använda en Creative Commons licens även på vårt arbete. Vi har en så fri licens som möjligt för att det ska vara möjligt att samarbeta med förlag och andra. Vi vill gärna att andra ska använda vårt arbete och att det kanske i bästa fall kan bli ett hjälpmedel för andra elever som ska lära sig mer om kroppen, eller materia och värme.

I samtalet med mig så bjöd han verkligen in andra att använda de texter, som hans elever skapade. Han hoppades till och med att till exempel förlag skulle vara intresserade av att använda delar av deras material för att skapa läromedel. Jag tänker att med 7bästs wiki som utgångspunkt behöver inte elever, lärare, skolan köpa läromedel, för de skapar det tillsammans, utifrån det material som de skapar och bearbetar tillsammans.

Jag avslutade mitt samtal med Håkan med att säga, tänk i din klass sitter nu 30 elever som alla med all enkelhet kommer att kunna ta sig an WikiPedia projektet som nästa steg. Det ä stort!

Kan internet liknas vid Wikipedia?

Inför Wikipedia Academy och min presentation Wikipedia i skolan ställde jag mig frågan vad kan Wikipedia egentligen lära elever? Eller är Wikipedia en bra utgångspunkt för börja undersöka vad internet är och hur internet fungerar?

På Wikipedia Academy återkom om och om igen bilden av Google och Wikipedia som verkar i symbios, och även jag tycker att det är en spännande att Wikipedia ofta, nästa alltid hamnar blad de första träffarna på Google. Vilket jag har diskuterat både tillsammans med elever och lärare, och svaret blir detsamma. Skolan har mycket att lära om och av internet och Wikipedia, och Wikipedia är på många sätt ett tacksamt ställe att börja undersöka webben närmare…

Internet skulle kanske kunna beskrivas med Google, Wikipedia och med utgångspunkt därifrån kan vi kunna diskutera internet och de kunskaper som skolan-lärare-elever-internetanvändare behöver om mediet. För att sammanfatta min presentation så tycker jag liksom flera av de andra talarna att Wikipedia som konstruktion utmanar vårt sätt att se på kunskap. Vad är kunskap om all information finns ett knapptryck bort? Vad blir utmaningen?

Jag tycker också att det är intressant vad som platsar på Wikipedia och inte, att det finns en artikel om Mathias Klang (forskare på it-universitet) men inte om Kristina Alexanderson (prof. på KI). En viktigt fråga att beslysa och diskutera, samt att prata om urval och kunskap, och kunskapsbevarande. Personligen tycker jag kanske inte att artiklar om levande personer är det viktigaste innehållet på Wikipedia, men som fenomen är de intressanta att titta på, för de ger en bild av vad/vilka vi se som betydelsefulla idag. Vad/vem får en artikel, när alla får vara och skapa uppslagsverket, när innehållet bestäms av användarna?

Jag tog också upp den sociala dimensionen av Wikipedia, ett socialt medium, och eller ett uppslagsverk? Ett socialt medium som handlar om bildval, meningsbyggnader, innehåll och form på artiklarna, ett redaktionssamtal kring vilka information som platser och inte. Personligen tycker jag att de är otroligt fascinerande med ett socialt nätverk där du tillåts vara anonym, och där alla kan delta, hur påverkar det ansvarskänslan för det som skapas? Tanken fascinerar mig.

Sedan tycker jag att vi i skolan har mycket att lära ut om informationskompetens och Wikipedia är ett utmärkt hjälpmedel, för att de är tydliga med sina referenser till källorna. De är tydliga med att de finns en funktion som heter citera den här artikeln. Sedan kan alla som redigerar eller deltar i Wikipedia projektet lära sig ett CMS system MediaWiki.

Diskussionen kring pirater, upphovsrätt och plagiat kan med all tydlig enkelhet ha sin utgångspunkt på Wikipedia och Wikimedia Commons. Sedan är Wikipedia som konstruktion en ypperlig utgångpunkt för att lära elever/studenter/internetanvändare mer om licenssystemet Creative Commons, eftersom Wikipedia är licensierad under Creative Commons.

Skolan-universiteten-internetanvändarna har massor att lära av den nioåring, som snart fyller tio, om hur internet fungerar. Men precis som alla liknelser haltar väl även denna av Wikipedia som en bild av internet, men Wikipedia är intressant som projekt eftersom det i sin konstruktion lyckas fånga många fenomen och dilemman som finns på internet.

Trovärdiga källor på nätet bygger på en vilja att bli granskade

Jag skrev ett inlägg i somras med titeln ”Källkritik på nätet så mycket enklare”, som genom en tweet i söndags morse väcktes till liv igen. Jag instämmer fortfarande i min slutsats att:

på nätet och i sociala medier, med länkar och transparens. Lär vi barnen hur internet fungerar, och att de ska länka, eller undersöka länkarna i texter på nätet eftersom då kan de också tydligare se vilka källor som jag går i dialog med. Mina läsare kan lättare ta del och förstå mitt resonemang med hjälp av de källor/länkar som jag som skribenten använder mig av i mina texter på nätet.

[något redigerat jfr med det ursprungliga inlägget]

Jag tror det är mycket enklare att förhålla sig till de källor som jag använder, som jag relaterar till om jag länkar, till dem i en eller annan form, för alla är naturligtvis inte digitala. Det är viktigt att jag är transparent och jag är tydlig med vilka mina källor är, nämner dem, länkar till dem, idkar s.k. ”länk-kärlek”.

En bra utgångspunkt för att lära elever hur källor på nätet fungerar är Wikipedia, kanske kan man se artiklar i Wikipedia som förebilder för hur källor byggs upp på nätet, genom länkar till källor, till referenser till andra artiklar, med definitioner, genom krav på att det ska finnas källor till den kunskap som Wikipedia förmedlar. Wikipedia är till och med tydliga med att ange i artiklar att det saknas källor och att fler källor behövs. Samt att vara tydliga med att navelskåda sig själv som de gör när de listar kritiken mot källan. Där vi kan bland annat läsa:

Wikipedia får också kritik för att det inte alltid finns säkra källor.

Wikipedia är en källa som drivs av en vilja och en önskan om att bli granskade, att vi som användare vill diskutera, samtala gemensamt möta och bryta våra infallsvinklar mot varandra. Wikipedia vill bygga upp sin tillit på att vi som användare är kritiskt granskande, så kan jag också känna som bloggare att jag vill att mina läsare, ska granska, titta bakom och det kräver att jag är tydlig, att jag länkar, att jag berättar vem som får mig att tycka som jag gör.

Personligen tror jag att det är viktigt att ange var du kan läsa mer, var du kan bilda dig en egen uppfattning, så att du inte blint bara tror på den bild av verkligheten som jag skildrar. Min blogg kommer aldrig bli som Wikipedia, men nu vet ni alla fall vad jag jämför mig med. 😆

Vänner eller följare – ett sätt att definiera sociala medier

Sociala medier är precis som ”gammal-media” inte endimensionella och en definition passar inte för alla plattformar, för alla användare eller för vårt sätt att använda de sociala medierna. Wikipdeia definierar därför sociala medier på följande sätt:

Sociala medier betecknar aktiviteter som kombinerar teknologi, social interaktion och användargenererat innehåll. Det kan ta sig uttryck i Internetforum, communities, bloggar, wikier, gruppvara, poddradio och artikelkommentarer. Termen används ofta som slagord för sådana tjänster.

En annan definition är ”Sociala medier är demokratisering av innehåll och förståelse för den roll människor spelar i arbetet med att inte bara läsa och sprida information, utan också hur de delar och skapar innehåll för andra att delta i.”

En tredje definition är ”Sociala Medier definieras av de miljontals samtal som sker på webben varje dag, samt konsten för hur de förs.”

Ben Parr är inne på definitionsproblematiken i sin kolumn Facebook, Twitter and The Two Branches of Social Media [OP-ED]. Där han menar att de finns flera olika användningsområden för sociala medier och utgår från hur olika användare använder Facebook och Twitter. Ofta används Facebook som synonym till sociala medier:

It is the platform for building social connections online and keeping up to date with what’s happening in your social circle. It is one of the two most important platforms in social media.

I sin kolumn vill dock Ben Parr föra ett resonemang kring att olika sociala medier fyller olika syften precis som olika tidningar fyller olika syften, eller olika delar i en tidning tilltalar olika läsare, sportdelen tilltalar en viss läsargrupp, nöjesdelen en annan och ledarsidorna en tredje. Ben Karr diffrentiera Twitter från Facebook i hur vi använder det. Han börjar med de uppenbara skillnaderna om:

On Facebook, you’re supposed to connect with close friends. Becoming friends with someone means he or she gets to see your content, but you also get to see his or her content in return. On Twitter, that’s not the case: you choose what information you want to receive, and you have no obligation to follow anybody. Facebook emphasizes profiles and people, while Twitter emphasizes the actual content (in its case, tweets).

Sedan vill Parr föreslå ett annat begrepp för twitter och hur många använder det. Han pratar om twitter som ett informationsnätverk, till skillnad från Facebook som är ett  ”socialt nätverk”

Social Networks vs. Information Networks

This may seem obvious, but social networks are about your social networks. Specifically, the focus is on your friends, colleagues and personal connections. They are about sharing personal or professional experiences together. They are about keeping in touch with friends rather than discovering news or content. Facebook, LinkedIn, Bebo, MySpace, hi5 and Orkut clearly fall under the “social networking” branch of social media.

The concept of an information network is a more recent phenomenon. Information networks are about leveraging different networks to distribute and consume information. While they may utilize an array social media tools in order to find, curate or deliver content, they focus less on what’s happening in your social graph and more on information you want. Twitter may be the best example of an information network, but YouTube (video), Flickr (photos) and Digg (news) are information networks as well.

Parr menar inte att den ena formen av nätverk utesluter den andra, men att tyngdpunkten i olika sociala medier är olika, vi som använder olika plattformar gör det på olika sätt.

En annan distinktion är i vilken grad och i vilken omfattning informationen i nätverket är tillgänglig eller öppen Parr menar att :

In fact, that may be the biggest differentiating point between social networks and information networks. For the most part, content on Flickr, YouTube or Twitter is public, while content on MySpace, Facebook or Bebo is private. A big reason for that is that the former services utilize the follow or subscription model, while the latter ones utilize the friend model.

Vänner eller följare och Wikipedia?

I sociala nätverk har vi ”vänner” i informationsnätverk har vi ”följare”. Det är en annan utgångspunkt för att definiera olika plattformar i sociala medier. Jag undrar dock över hur ser då Parr på ett socialt medium som Wikipedia, mig veterligt har man inte vänner eller följare där och ändå nätverkar man kring information och informationsutbyte.

Wikipedias definition av eldsjäl är som vara på ett äventyr

Jag går igenom min mejlbox, och hamnar i ett mejl som där jag beskrivs som ”en eldsjäl”. Ett ord som ofta kommer igen i beskrivningarna av mig, men vad är en eldsjäl?

Jag tar Wikipedia som hjälp och får följande artikel ”Eldsjäl” att arbeta med:

Eldsjäl är ett äventyr till rollspelet Drakar och Demoner, utgivet av Riotminds.

Äventyret utspelar sig på ön Edair´maan, också kallad De Klagande Vindarnas Ö. Rollpersonernas vistelse på ön blir snabbt en kamp emot klockan, då de plötsligt drabbas av en mystisk sjukdom. Samtidigt har en uråldrig ondska skickat sin utsände för att leta reda på ett fornkraftigt vapen.

I vardagsprat säger vi att en eldsjäl är någon som brinner för något, ett ämne för en tanke för en idé för vissa värden. Jag skulle dock vilja säga att Wikipedia artikeln gör begreppet mer spännande, det är ett äventyr att vara en eldsjäl. Det är ett stort äventyr, där det händer nya saker, oförutsägbara, men att vara ute på detta äventyr är ständigt att balansera på gränsen, i en rädsla för att bli bränd, eller i värsta fall brinna upp.

Wikipedias beskrivning är spännande och säger en del om Wikipedia som källa. Den är skapade av användarna och fångar upp sånt som är viktigt för de som skapar artiklar på Wikipedia. Är kunskap om Drakar och Demoner viktiga för vår vardag? Är det kunskap? Vad säger en artikel som eldsjäl om Wikipedias syn på kunskap? Jag inser när jag läser artikeln om Eldsjäl att jag inte har några kunskaper om Drakar och Demoner, men har nu lärt mig något nytt.

Begreppet eldsjäl, och vad är det och vad betyder det? Samt varför har Wikipedia artikeln det fokus som den har?

Jag brukar värja mig för att bli beskriven som eldsjäl, för att beskrivas som en eldsjäl känns ensamt, stort och farligt. Elden är het, brinner starkt och jag är rädd för att bränna mig. Men samtidigt har jag ett stort engagemang för skolan, för lärande, för barnen i skolan, för allas möjligheter att få tillgång till kunskap för att klara sig i vår vardag. Men efter att läst Wikipedia inser jag att jag är ett äventyr i Drakar och Demoner.

Jag har adopterat en Wikipedia artikel

Jag har haft en underbar lunch tillsammans med Per Falk idag, och han berättade om det projekt som han ska ha tillsammans med sin nya klass. Alla elever ska få adoptera en Wikipedia artikel, och tänk viken bra idé, rent ut sagt en grym idé. Då jag inte har någon undervisning det här läsåret så tänkte jag att jag hänger på och adopterar också en wikipedia artikel som en liten satellit till Pers klass, och följa den.

När resan är slut ska jag skriva en krönika utifrån artikelns perspektiv om livet på Wikipedia, vad händer under den tid då jag är artikelns beskyddare…

Nu när jag sitter här på kvällen och ska fundera kring vilken artikel jag ska adoptera om jag ska välja utifrån intresse eller kunskap. Ska jag välja en artikel som uppdateras ofta som diskuteras livligt, som är låst av en administratör eller inte? Hur mycket arbete innebär det att adoptera en artikel, och hur ofta måste jag titta till mitt skötebarn?

När jag sitter och funderar kommer jag fram till flera alternativa val:

  • ta en slumpartikel (låt slumpen välja)
  • ta en artikel som inte redigeras så ofta …
  • ta Creative Commons artikeln, där hör ditt hjärta hemma
  • ta en artikel vilken jag vill bättra på genom mitt brinnande intresse för frågan
  • ta Enskilda Gymnasiet, den är liksom ändå redan din artikel

I valet och kvalet så föll jag ändå för Enskilda Gymnasiets artikel, det är en fattig artikel som jag tillsammans med mina kollegor borde kunna bättra på. Samtidigt har skolan en viktig plats i min passion till Wikipedia. Så härmed har artikeln för Enskilda Gymnasiet blivit adopterad av mig. I hemlighet har jag adopterat en annan artikel också, mest för att jag vill lära mig ett och annat om bilder och bildpublicering i Wikipedia, men om den får jag berätta mer senare. Nu ska jag dokumentera det som skett bakom ridån, och ändå inte på min nyligen adopterade artikel.

Du, kan väl också adoptera en artikel, Wikipedia behöver inte bara de som använder källan utan även de som tar hand om och sköter om de, du kan väl liksom jag bli förälder till en Wikipedia-artikel under en tid. Vem vet det kanske är skoj…

Häng på vet, ja!