Etikettarkiv: world summit Karlstad 2010

Bolibompa är barnens ingång på internet

Att får reda på mer om Bolibompa-webben är som att äta en god och söt karamell. Det är en sajt som är de flesta barns ingång på internet. Det är ett stort ansvar, och det gör sajten otroligt rolig och spännande att få reda på mer om. Erik Wahlgren (conceptutvecklare av webben) berättade saker som att det var först när besökarantalet steg till 200 000 på webben som ”TV-folket” förstod att inse att webben har betydelse.

Presentationen i fredags på World Summit kring hur de arbetar med att skapa en webbplats som engagerar barn, som är säker för barn, som är underhållande men ändå inte för präktig, var underbar. Bland annat fick vi reda på att ”pruttknappen” som funnit på Bolibompa sajtens första sida hade varit mer populär än allt annat. Den genererade mest klick av alla funktioner som fanns på sajten under en period.

Erik Wahlgren visade också upp hur genomtänkt tänket är bakom sajten att de har lagt upp hela innehållet utifrån vilka färdigheter som barn har i olika åldrar. Att han som konceptutvecklare på webben arbetade uifrån en färdighetskarta, som var åldersrelaterad…

Samtidigt kunde inte jag släppa tanken, tänk om allt den information som Bolibompa samlar in skulle hamna i kommersiella aktörers händer, skulle det vara lika gulligt då?

Skolan måste förmedla kunskap på elevernas villkor

Jag har en förkärlek för tal som pratar om en ny era, för skolan, för kunskaper för lärandet. Jag älskar tal som bygger på god retorik, som bygger på ett starkt ethos. Fredagen i Karlstad (World Summit 2010) inleddes med just ett sådant anförande av Lord David Puttnam som pratade om behovet av förändring av skolan, att skolan måste klara av att ta till vara på elevers vilja och lust att lära, att skolan måste reformeras för bli en del av det digitala samhället som skapar nya utmaningar för utbildningssystemet, men också nya möjligheter…

Frågan som vi ständigt återkommer till är om:

Utbildningssystemet ger eleverna det de behöver för att klara framtiden?

Puttnam menade att det är en gyllene tid för undervisning, som ska förbereda den kommande generationen för en föränderlig värld där de ska verka och vara kreativa och förändringsbara. Skolan kan inte som institution stå kvar och inte anta den digitala teknologin som har ändrat världen utanför och hur vi kontaktar varandra…

Teknologin skapar nya förutsättningar för lärande, och vi måste förbereda eleverna för att använda och bli mer medvetna i sitt användande av ny teknologi, lära elever att sortera ta ställning, skilja gott från ont…

Puttnam var tydlig med att utbildningen är oerhört viktig och teknologin skapar möjligheter att sätta lärandet i centrum .

Sedan sa Puttnam sånt som:

I verkligheten är läraren framtidens viktigaste person, vår framtid kan inte bli bättre än vår genomsnittlige lärare

Vår uppgift, som lärare, menade Puttnam måste vara att förmedla nyfikenhet, coacha, att vara kollegor, vänner och förmedla kunskaper om den digitala verkligheten. Sedan är det inte så att de grundläggande färdigheterna inte behövs övas och förfinas i en digital värld utan naturligtvis måste elever utveckla färdigheter i att läsa, skriva och räkna men elevernas förväntningar har ändrats och det måste skolan inse. Undervisningen måste ge och förmedla kunskap om den verklighet som eleverna lever i på ett sätt som fungerar för elever.

Skolan måste förmedla kunskap om den verklighet som vi lever i och på ett sätt som fungerar för våra elever.

Hur skapar vi medvetna digitala konsumenter?

Är vi medvetna om digital marknadsföring? Hur den fungerar och vilka metoder som används? Och hur förbereder vi unga och barn så att de blir mer medvetna konsumenter i en digital era?

I torsdags morse i Karlstad inleddes World Summit med Kathryn Montgomery och hennes man Jeffrey Chester från Digital Ads med en presentation kring digital marknadsföring.

Digital marknadsföring för unga bygger på genomtänkta strategier, där de stora förtagen använder de möjligheter, som webben ger i att skapa relationer till barnen. De skapar ett helt innehåll som bara bygger på marknadsföring. Det är en interaktiv marknadsföring, som McDonalds på McWorld där användarna blir aktiva röstar, ett interaktivt samspel, där användarna är aktiva. Användarna är med och skapar marknadsföringen, skickar kampanjen vidare som kedjebrev i sina sociala nätverk, genom SMS, genom Facebook, genom övriga sociala plattformar som barnen använder.

Många av dessa kampanjen bygger på Word of Mouth, dvs att jag berättar för dig och du för det sedan vidare i ditt nätverk.

I digital marknadsföring är insamling av data som beskriver målgruppens beteende, A och O. Sedan visade tog Montogomery och Chester upp communitys som Habbo, vilka i sina plattformar inbyggt survey som användarna svarar på och sedan säljer Habbo denna data till företag som  sedan använder den för att utveckla marknadsföringen för barn och unga.

Hela marknadsföringen går ut på att användarna ska identifiera sig med varumärket, leka, leva vara det. Sedan tog Kathryn Montogomery och Jeffrey Chester upp exemplet med Hotel 626, vilket var en reklamkampanj för Dorito och deras nya chips, som byggde på att en plattform där du som användare ska ta dig igenom ett hotell och utan ett enda gång chips lyckade företaget öka sin försäljning av chips och sälja slut sina chips på två månader.

En otroligt engagerande och viktig föreläsning om hur nya former av medier skapar nya marknadsföringskanaler. Naturligtvis har vi, vuxna och skolan ett ansvar för att lära barnen att hantera detta, lära sig förstå de mekanismer som finns i dessa nya medier samt hur företag använder dessa medier och vårt beteende i dem för att öka sin försäljning. Här har skolan en nyckeluppgift, eftersom alla kommer i kontakt med skolan, oavsett bakgrund och klass, och det är viktigt att medvetandegöra barn och unga om hur digital marknadsföring går till och sedan föra samtal kring de marknadsföringsmetoder som används för att nå unga konsumenter så att de kan bli mer medvetna i sina val och i sin konsumtion.

In med mer medie- och källkritik kring nya medier i skolan.

Är du nyfiken på att bli en som klickar sig fram på nätet?

Sociala medier är det något för skolan? Är sociala medier något som du kan använda? Jag och @decembertjej (Maria) gick tillsammans på en workshop som @mediasnackers hade om sociala medier och frågan som drev workshopen framåt var vad är sociala medier, och hur kan ni använda dessa verktyg i skolan?

Liksom många andra workshops i Karlstad började även detta på Youtube, med ett klipp om cupstacking:

Cup stacking, tänker du, så tänkte jag med. Roligt, men till vilken nytta? Genom kanalen Youtube kan och kan de som är intresserade av cupstacking

  1. få kontakt med andra med samma intresse
  2. kommunicera med andra som har samma intresse

de sociala medierna är verktyg för att engagera andra, göra andra engagerade i det som intresserar dig, cupstacking eller vad det nu är. Frågan är hur kan skolan använda dessa verktyg? @mediasnackers var tydlig det handlar om att engagera sig i the button theory, på webben handlar det om att klicka sig fram, inte leta efter manualen utan att klicka för att lära…

Sedan handlar det om att inse att det på webben finns massor med verktyg som gör att du kan engagera dina användare i dina intressen, och det gäller att använda dessa olika verktyg för att engagera dem. Om du bara har en hammare, så är det enda du ser spik.

Några av de verktyg som vi fick demonstrerade var:

Det tydligaste var dock att utgångspunkten för alla dessa dynamiska verktyg var bloggen, och själva ledordet idag måste du vara en människa inte ett varumärke, organisationer kan inte twittra/facebooka/blogga. Berätta vem du är som skriver, berättar, säg ditt namn!

Vill du veta mer om hur du kan klicka dig fram på nätet? Vill du veta mer om hur du kan arbeta med att engagera din elever? Du kanske missade kanske World Summit, då kanske Klicka här är ett alternativ. Jag kommer tillsammans med Peter Ellwe, Mats Larsnäs, Marie Linder, Josef Sahlin och Sandras blogg göra en turné runt om i riket för att inspirera lärare att klicka sig fram på nätet, allt enligt The Button Theory.

Create your own video slideshow at animoto.com.

Klicka här!

Det är Sandra som klickat sig fram i Animoto…

”De digitala infödingar” säger mer om oss

Vi pratar om de digitala infödingarna, den digitala generationen, cybergenerationen men frågan är om inte det säger mer oss, eller snarare dem, som använder begreppet, för att beskriva dagens barn och unga eller de som föds nu när de de digitala medierna är en naturlig del av vår vardag.

Undrar om vår generation kallades vi för TV-generationen? eller…

Jag har redan skrivit om David Buckingham, som jag lyssnade på igår, men återkommer till lite av hans tankar även i detta inlägg.

David Buckingham menade att vår relation till medier förändras långsamt. Det sker ingen revolution och de unga kommer inte att stå för den eventuella revolutionen, och inte heller kommer de digitala medierna att förändra oss, precis lika lite som TV förändrade oss. Sedan måste vi inse att medierna inte utesluter varandra, digitala medier kommer inte att ersätta TV lika lite som TV har inte ersatt boken. Det de digitala medierna gör är att den ändrar våra vanor, men vi för över våra konventioner om medieanvändning till ett nytt medium.

Den digitala generationen eller begreppet digitala infödingar säger mer om oss och vårt sätt att se på unga, menade Buckingham. Vi ser på de unga som något främmande, konstigt, märkligt… Visst unga, barn använder media på andra sätt, de ifrågasätter inte, de letar inte efter manualen de prövar, men hur de använder media beror på deras sociala bakgrund, deras klass och deras utveckling. Teknik i sig har inget värde menade Buckingham, teknik skapar inte behov, vi använder tekniken för att tillfredsställa behov.

”teknik skapar inte behov, vi använder tekniken för att tillfredsställa behov”

I skolan handlar det om att transformera, eller överföra barns teknikanvändande till lärande…

Barnen i sig är inte kreativa i sitt användande, det är ordinärt, de använder internet, mobiltelefoner till kommunikation, för att upprätthålla kommunikation och relationer till andra. De upprätthåller de grundläggande behoven som vi har som människor.

Buckingham återkom till att skillnaderna överdrivs, men sa sedan ett faktum är att ”den digitala generationen” tittar mer på TV, och ”relikerna från TV-eran” tillbringar mer tid online. Det finns inga givna sanningar.

Unga är inte flytande eller kunniga i sitt medieanvändande. De upplever ny media som svår och tråkig precis som allt annat lärande tar det emot. Teknologi, som sådan, är en marginell företeelse, unga och barn använder media för att upprätthålla relationer, hålla kontakt med andra, till att vara människor.

Så låt oss sluta använda begrepp som alienerar oss från de unga, och som gör dem till något, några andra än vi. Vi är alla människor som alla vill bli bekräftade, bli ett jag och ett du. Sluta använda begrepp som digital inföding, digitala generationen, för det skapar bara nya klyftor.

Skolan det digitala ödelandet

Igår lyssnade jag på David Buckingham som inledde dagen i Karlstad (World Summit 2010) med att prata om ”att växa upp i den digitala eran”. Samt vilken roll skolan ska ha i denna nya medietid? Buckingham sa så mycket klokt och jag vill helst återge allt, men jag nöjer mig med att lova ett inlägg på temat skolan och den digitala eran…

Buckingham menade att skolans roll är att ge en karta till dåtiden, skapa förutsättningar för att hjälpa eleverna att klara den vardag som de befinner sig i och ge dem en ritning för hur de ska klara framtiden. Våra barn växer upp i en digital värld och det måste skolan också ta hänsyn till.

Buckingham satte fingret på så många sanningar som att barn och media förknippas antingen med hopp eller med rädsla. Och det känner vi alla igen, antingen är det ett hot med den nya tekniken eller så är det frälsningen. I skolan tycks det vara så att den nya tekniken möts som ett hot. Buckingham pratade om skolan som den sista utposten försvaret för det traditionella lärandet. I sin argumentation var Buckingham tydlig teknologin måste in i skolan, men på skolans villkor, inte för att marknaden trycker på, utan för att det är en del av barn och ungas vardag. Om skolan inte anammar den nya tekniken så skapar det nya digitala klyftor skillnaden mellan vad de unga gör i skolan och utanför skolan blir alltför stor.

The School becomes the ICT-Wasteland

Men sina filter, sin bristande utrustning i bästa fall upplevs den av barnen/eleverna som något som är uthärdligt, och lite pittoreskt trevligt i värsta fall som något som de inte kan se nyttan av. Koppla skolan till verkligheten med hjälp av den digitala teknologin. Sedan får inte teknologin användas för att klä ut det gamla i en ny kostym, pedagogiska spel använde Buckingham som exempel på detta. Spel är i spelares värld roliga, underhållande, skoj, fascinerade, lärorika och fyllda av informellt lärande, men sen finns det de pedagogiska spelen som vi i skolan tror vi kan använda för att lära barnen ”viktiga” eller de ”riktiga” sakerna, men det är som att sockra medicinpiller, barnen kommer bara att slicka av sockret och det som vi tror de ska lära sig ger ingenting.

Skolan måste ta de digitala verktygen på allvar lära barnen kritiskt tänkande, lära barnen ställa frågor som vem lade ut den informationen, och varför? Vad vill de uppnå? Det är ett viktigt demokratiskt uppdrag. De digitala verktygen måste bli verktyg för lärande.

Jag återkommer till Buckingham igen, inser jag just…

Ska prata webbpublicering på World Summit i Karlstad

Jag ska prata om webbpublicering i skolan i Karlstad på den internationella konferensen World Summit i Karlstad den 14 juni till den 18 juni, bara läs vad de vill uppnå:

WORLD SUMMIT 2010 WANTS TO CONTRIBUTE TO

• Supporting teachers and recreation instructors so they can progress from an outsider position to involvement in the media and information society.

• Providing a scientific basis for media training.

• Giving the decision-makers access to findings from the world of research as a basis for their decisions.

• Giving the media industry increased knowledge of modern research to be used in developing production and distribution.

• Giving decision-makers insight into the role of the media industry and the prerequisites for producing and distributing high-quality content for children and young people.

• Improving the status and availability of media education.

• Increasing children’s and young people’s involvement in and influence on media content.

• Helping children and young people make demands that will lead to better teaching about and involving the media.

• Create and develop an increased dialogue between the media production and content creation, media education and educators, media research and policy-making and children and youth participation in the media.

Själv ska jag försöka går på en rad intressanta seminarium onsdag-torsdag-fredag bara vid en första överblick så såg jag det här som lockade mig:

Key note speech II: ”Growing up in a digital world”

”Children and the new media”

”Pre-school children and digital literacy in Norway”

”Creativity, Knowledge Society and Technologies”

”New trends in installations, new technologies and Media Literacy”

och mycket mycket mer…

Det får mig att bli extra stolt när jag läser min egen lilla programpunkt på torsdag eftermiddag den 17 juni klockan 16.00-16.45

”Internet and web publishing as a teaching resource”
Presented by Kristina Alexanderson, .SE , Sweden

This session presents experience of teachers using the Internet and the possibility to publish the pupils work as a resource in the classroom. What do children learn? What are the benefits for the teachers, which are the benefits for the kids and society? This session initiate from the experience teachers share with their pupils in the web competition Webbstjärnan

En intressant undersökning- om lärare och internet

Läser Att vara lärare i dagens mediesituation, en undersökning vars syfte är ”att kartlägga lärares kunskaper om Internet, sociala medier, mobiltelefoni samt medieutvecklingen generellt”. En rapport beställd inför World Summit Karlstad

Undersökningen är intressant, kommer med spännande resultat, men skrapar bara på ytan. Det är en intervjuundersökning av 300 lärare, hälften från gymnasiet och hälften grundskolelärare, så man får se undersökningen som en fingervisning för hur lärare ser på medieutvecklingen.

Av de lärare som deltar i undersökningen använder 8 av 10 lärare internet i undervisningen, men frågan som aldrig ställs är hur? Är det bara för att söka information eller använd verktyg på nätet för underlätta samarbete? Det framgår inte.

50% av de som deltagit i undersökningen uppger att de har verktyg för att undervisa kring integritet och säkerhet på nätet. Intressant, frågan jag ställer mig är vilka verktyg använder dessa lärare? Åh, vad jag skulle vilja ställa den frågan, få reda på mer…

70% av de lärare som ingår i undersökningen anser sig ha verktyg för att undervisa om källkritik på internet, schysst! Ändå har 7 av 10 ett behov av fortbildning.

Några andra intressanta siffror sociala medier känner 7 av 10 lärare till, men vad begreppen innebär behöver de aldrig redogöra för. Det intressanta är att 6 av 10 lärare anser att de sociala medierna är utvecklande,
medan 9 av 10 anser att de är tidskrävande och lika många att de tar elevernas fokus.

Jag undrar ju vad dessa 9 av 10 anser om sociala medier i skolan om de tar elevers fokus, från vad då undrar jag också. Tror att jag har svaret dock…

Slutsatsen håller jag som den som ger den bästa indikationen på vad skolan och lärare behöver:

Fortbildning med fokus på medieutveckling torde kunna bidra till minskad stress för lärarna. Att höja kompetensnivån hos lärarna leder till ökad trygghet, jämnare kunskapsbalans mellan lärare och elever och bidrar troligen till ökade möjligheter till användning av medierna i undervisningen.